Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Rudbeck, Ture Gustaf - 6. Rudbeck, Johannes - 7. Rudbeck, Reinhold - Rudbeckius, släkt - 1. Rudbeckius, Petrus, d. ä. - 2. Rudbeckius, Johannes, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeck
387
Rudbeckius
Frankrike, Belgien ocli Holland.
Anteckningar under en resa år 1841" (1
—2, 1843), vilka båda äro rika på
intressanta kulturhistoriska fakta.
Hans största arbete är emellertid
"Försök till beskrifning öfver Sveriges
städer i historiskt, topografiskt och
statistiskt hänseende" (1—3, 1855—
60), som än i dag liar sitt stora värde;
detta gäller även om lians
"Femtio-fvra minnen från en femtiofyraårig
lefnad" (1—2, 1S64). B. författade
även en rad skådespel, noveller och
historiska romaner. En utförlig
bibliografi över hans skrifter finnes i J.
Rudbeck (B. 6), "Bibliotheca
Eudbec-kiana" (1018). — Gift 1845 med
Amalia Fredrika Gustava Forssell. T. M.
6. Rudbeck, Johannes Reinhold
Gustaf, friherre,
ämbetsman,bokhistoriker, f. 7 mars 1867 på Edsberg,
Sollentuna, Stockholms län, † 30 jan.
1935 i Stockholm. Föräldrar:
hovmarskalken friherre Reinhold Thure Gustaf
Carl Gabriel R. och friherrinnan Ida
von Essén. Sonsons sonson till R. 3. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1885
och hovrättsex. i Uppsala 1891 blev
R. 1894 v. häradshövding. Han var
amanuens i Civildep. 1897—1909,
sekr. i Generalpoststyr. 1909—17 och
förste intendent där 1917—34.
Dessutom var han sekr. i riksdagens
lagutskott 1897—1902, auditör vid Göta
livgarde 1902—15 och föreståndare
för Postmus. från 1913. Som liög
frimurare var R. under många år denna
ordens överarkivarie och grundlade
det sv. frimurarmuseet. — R. var en
uppmärksammad boksamlare och
utövade ett omfattande författarskap
inom personhistoria, juridik och
bokhistoria. Hans
skriftställarverksam-het inleddes med några juridiska
handböcker i arvsrättsliga ämnen.
För R:s förnämliga "Svensk
lagbibliografi" (1915) låg lians egen stora
samling lageditioner till grund. R:s fader
hade sammanbragt en betydande
samling Rudbeckiana, skrifter av och om
medl. av släkterna Rudbeckius ocli
Budbeck. Denna kollektion utökades
av B. och skänktes av honom till K.
bibi.; den ligger till grund för B:s
största och betydelsefullaste
bibliografi, "Bibliotheca Budbeckiana"
(1918). Han hade också en förnämlig
samling av sv. bokband (1925 donerad
till Böhsska konstslöjdmus. i
Göteborg). I "Svenska bokband under
nyare tiden" (1—3, 1910—14) gav han
den första sammanfattande
framställningen i sv. bokbandsliistoria. B:s
övriga författarskap behandlar bl. a.
utländsk bokbandsliistoria, frimureri
och postväsen; särskilt märkes
jubileumsskriften "Svenska postverkets
fartyg och sjöpostförbindelser under
trehundra år" (1933). Till R:s femtio-
Johannes Rudbeck.
årsdag 1917 ägnades honom en
festskrift, "Bibliografiska studier", även
innehållande en bibliografi över lians
dittills författade skrifter. Han erhöll
Litteris et artibus 1933. — Gift 1)
1S96—1910 med Julia Ebba Augusta
Malmborg; 2) 1923 med Ester Alma
Viktoria Berg. — Litt.: nekrolog av
I. Collijn i Nordisk tidskr. för
bok-och biblioteksväsen 1935. H. Fr.
7. Rudbeck, Reinhold Hugo
Josef, friherre, hovman, f. 4 juni 1871 på
Edsberg i Sollentuna, Stockholms
län. Bror till B. 6. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1889 och hovrättsex. i
Uppsala 1895 var B. 1897—1900
amanuens i Finansdep. och
tjänsteman i Domänstyr., utnämndes 1897
till kammarjunkare, tjänstgjorde 1900
—05 som amanuens i
Jordbruks-dep., blev 1905 protokollssekr. i
Riks-marskalksämbetet och utnämndes
sistn. år till kammarherre och v.
ceremonimästare samt 1908 till
kammarherre hos drottningen. År 1909 blev R.
arkivarie vid K. M:ts orden, vars
sekr. ban är sedan 1920. Han blev 1911
ceremonimästare och följ. år
expeditionschef i Riksmarskalksämbetet
samt var 1930—46 konungens
tjänstgörande förste hovmarskalk. Sedan
1947 är han överstekammarherre. -—
R. var ordf. i Sollentuna
kommunalstämma 1912—30 och innehavare
av-olika poster i direktionen för
Löwen-strömska lasarettet 1907—30. Han
äger ocli bebor egendomen Edsberg.
B. var sekr. i överstyr, för Konung
Oscar II:g jubileumsfond 1901—30
ocli i styr. för Konung Gustaf V:s
jubileumsfond 1928—30. Han utgav
1943 tills, med T. Lindfors "Vår
konung" till Gustav V:s
åttiofemårsdag. — Gift 1902 med Dagmar Emilia
Odelberg. * H. Fr.
Rudbeckius, gammal släkt, vars
äldste med visshet kände stamfar
Jens (Johannes) Lorentsen levde un-
der 1400-talets andra hälft och bodde
i Hoptrups skn i Nordslesvig. Hans
sonson Peder Hansen erhöll 1547 av
hertig Hans i Haderslev
livstidsbesittning på gården Budbeck i Vedsteds
skn, grannsocknen till Hoptrup.
Dennes son Johan Pedersson (f. 1550, †
1603) antog efter fädernegården
släktnamnet Budbeck; han överflyttade
till Sverige och var slutligen
stadsskrivare i Örebro. Bland lians söner,
vilka latiniserade släktnamnet till B.,
märkas prosten ocli skalden Petrus R.
d. ä. (R. 1), prof. ocli biskopen
Johannes R. d. ä. (R. 2) samt rektorn Jacob
R. (R. 3). Äldre söner till R. 2 voro
a) biskopen Nicolaus R. (R. 4), b)
superintendenten Johannes B. d. y.
(B. 5), vars son, sekr. hos hertig Adolf
Johan, assessorn Daniel Budbeck (f.
1655, † i början av 1700-talet), 1698
adlades med namnet Rudbeck, samt
c) biskopen Betrus B. d. y. (B. 6), vars
son Carl Budbeck (f. 1657, † 1747),
slutligen häradshövding i Vadstena
läns lagsagas första häradsdöme 1692
adlades med namnet von Budbeck;
ban slöt själv sin ätt på svärdssidan.
— Bland B. 2:s yngre söner, som
använde farfaderns namnform Budbeck,
märkas naturforskaren prof. Olof
Budbeck d. ä. (s. 382) och assessorn
i Göta hovrätt Paul Budbeck (f. 1632,
† 1687), som 1675 adlades med
namnet Budebeck (s. 392).
1. Rudbeckius, Petrus Johannis,
d. ä., präst, skald, f. 17 jan. 1578 i
Almby förs., Örebro, † 26 aug. 1629 i
Köping. Föräldrar: stadsskrivaren i
Örebro Johan Pedersson Rudbeck ocli
Christina Bose. — Efter studier i
öre-bro skola kom B. 1598 till Uppsala
univ. År 1601 reste han till Tyskland
och blev fil. magister i Wittenberg
1602. Två år senare återvände lian till
hemlandet. Han var prof. i Uppsala
1605—13, därav eloquentiæ prof. 1609
■—11, samt prost och kyrkoherde i
Umeå 1613—20. Om hans verksamhet
1620—25 finns endast uppgiften, att
han "lefvde några år utan tjänst i egen
gård". Han var lektor i teologi i
Västerås 1625—27. Sistn. år blev han
prost och kyrkoherde i Köping. — B.
har ett namn i den sv.
psalmbokshistorien som utgivare av
"Enchiri-dion, eller then Swenska Psalmboken",
vilken utkom i flera uppl. (den äldsta
kända uppl. 1622). Han utgav också
två diktverk, "Insignis pueritia"
(1624) ocli "Insignis adolescentia"
(s. å.), i vilken senare ingår en
allegorisk dikt om Herkules, som
måhända inspirerat Stiernhielm till
dikten med samma namn. — Gift 1605
med Brita Andersdotter. E. B—n.
2. Rudbeckius, Johannes
Johannis, d. ä., biskop, f. 3 april 1581 i
Ormesta by, Almby förs., Örebro, † 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
