Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rudbeckius, Petrus, d. y. - Rudberg, August, präst, etnolog, botanist, se s. 391 - Rudberg, Erik, fysiker, se s. 391 - Rudberg, Fredrik - Rudberg, Gunnar, klassisk filolog, se s. 391 - Rudberg, Karl, marinläkare, se nedan - Rudberg, Yngve, präst, se s. 392 - Rudberg, släkt - 1. Rudberg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudberg
390
Rudberg
Petrus Rudbeckius d. y. Samtida gravyr.
teol. prof. och domprost 1674, allt i
Uppsala. Han avslutade sin tjänstetid
vid univ. som promotor vid jubelfesten
1693 men var då sedan 1692 utnämnd
till biskop i Skara, vilken befattning
lian tillträdde 1693 och innehade till
sin dod. R. utsågs även till led. i
kommissionen rörande trolldomsväsendet.
— R. var som teolog en typisk
medelmåtta och hade huvudsakligen sina
släktrelationer (främst brodern Olof
Rudbeck och svärfadern J.
Stiern-höök) att tacka för sin karriär. Hans
teologiska författarskap utsattes
redan under hans uppsalatid för häftig
kritik. En bearb, av fadern Johannes
Rudbeckius’ lilla katekes "Eenfalliglia
fråghor ..." blev dock av betydelse för
den sv. kyrkans
kristendomsundervisning under 1600-talets andra hälft.
Som biskop i Skara kom R. mera till
sin rätt och upprätthöll väl ordningen
inom stiftet; han bedrev dock i stor
utsträckning handel med sina
pastorat. — Gift 1654 med Margareta
Stiernhöök. Llim.
Rudberg, A u g u s t, präst, etnolog,
botanist, se s. 391.
Rudberg, Erik, fysiker, se s. 391.
Rudberg, Jacob Fredrik
Emanuel, fvsiker, f. 30 aug. 1800 i
Stockholm, ‡ 14 juni 1839 i Uppsala.
Föräldrar: assessorn Fredric R. och
Rebecka Catharina Berg. — R. blev
student vid Uppsala univ. 1815 samt fil.
magister och docent i matematik
därstädes 1821. Snart övergick lian
emellertid helt till fysiken, ocli 1824—26
studerade lian experimentalfysik i
Paris. År 1828 utnämndes han till
prof. i fysik vid Uppsala univ. Till
följd av den viktiga, just beslutade
regleringen av Sveriges mått, mål och
vikt tillträdde R. professuren först
1831; utsedda av Vet. akad. fullgjorde
lian, J. Svanberg och S. A. Cronstrand
1829—31 regeringens uppdrag att
anskaffa noggranna rikslikare för fot,
kanna och viktualie-skålpund. — R.
var en framstående lärare, som
samlade talrika åhörare till sina
föreläsningar. Genom inköp (i Paris 1831—
32) av för undervisningen behövliga
instrument, vilkas utförande ban själv
övervakade, satte lian den fysiska
institutionen i gott skick. Han visade
stor skicklighet som experimentator,
och lians skrifter inom värmelärans
område lia "förskaffat honom ett för
alla tider berömdt namn som forskare
och vetenskapsman"
(Hildebrandsson). I det betydelsefulla och vida
kända arbetet "Om termometerns
konstruktion" (Vet. akad:s handl. 1834)
behandlar R. utförligt fryspunktens
ocli kokpunktens exakta
bestämmande, nollpunktens förflyttning, rörets
kalibrering m. m., ocli genom sina
undersökningar fullkomnade lian
termometern till ett instrument även
för noggrann temperaturbestämning.
Fredrik Rudberg. Minnespenning av Lea
Ahlborn 1803.
Jämte Anders Celsius förtjänar lian
att nämnas främst bland de talrika
forskare i skilda länder, som sysslat
med termometerproblemet. Sin
viktigaste insats gjorde R. med det
epokgörande arbetet "Undersökning om
luftens utvidgning mellan vattnets
fryspunkt och dess kokpunkt vid
medelbarometerhöjd" (Vet. akad:s
handl. 1S37), där han experimentellt
korrigerar det av Gay-Lussac funna
värdet på luftens
utvidgningskoefficient, en av fysikens
fundamentalkonstanter, från 0,375 till 0, 3647. R.
utgav därjämte andra arbeten inom
värmeläran, bl. a. om legeringars
smältpunkt, ocli inom optiken. Han
blev led. av Vet. akad. 1S27 ocli av
Krigsvet. akad. 1829. — Ogift. —
Litt.: biografi av J. J. Berzelius i Vet.
akad:s handl. 1839, av H. H.
Hildebrandsson i Nordisk tidskr. 1915.
S. L.
Rudberg, Gunnar, klassisk
filolog, se s. 391.
Rudberg, Karl, marinläkare, se
nedan.
Rudberg, Yngve, präst, se s. 392.
Rudberg, gammal bondesläkt från
Skedevi skn i Östergötland. Äldste
kände stamfadern Per Ersson (f. 1728,
† 1795) var farfar till Erik Persson
(f. 1787, † 1863), ägare av gården
Ruda i Skedevi skn och därefter kallad
"Rudakungen". Bland dennes
sonsöner, vilka efter fädernegården antogo
släktnamnet R., märkas a)
kyrkoherden i Vånga, kontraktsprosten Erik
R. (f. 1845, † 1903), far till översten
och chefen för Sundsvalls
luftvärnskår Erik Natanael R. (f. 1894), samt
b) marinöverläkaren Karl R. (R. 1),
far till kommendören i, reserven Karl
Gustaf R. (f. 18S6) och verkst. dir.
i ab. Järnförädling, Hälleforsnäs, f. d.
kaptenen i reserven Sten R. (f. 1887).
R. l:s systerson, lektorn vid Nya
elementarskolan i Stockholm fil. dr
Ture Albert R. (f. 1869, † 1935), som
upptagit släktnamnet R., var far till
prof. Erik R. (R. 2).
1. Rudberg, Karl Leonard,
marinläkare, f. 28 jan. 1852 på Ruda gård,
Skedevi skn, östergötl. län, † 10 dec.
1923 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Ericsson och
Anna Persdotter. — Efter
inogenhets-ex. i Norrköping 1871 blev R. med.
kand. i Uppsala 1S76, med. lic. i
Stockholm 18S1 och efter disp. där 1888
med. dr i Uppsala s. å. Så gott som
hela hans gärning ägnades marinens
läkarväsen, som han tillhörde från
1876 till avskedstagandet 1917 med
avbrott endast för åren 1885—87, då
lian var militärläkare vid ett par
regementen. Åren 1877—85 var han
årligen kommenderad på olika fartyg
som uppbördsläkare, därav på fyra
långresor, bl. a. Vanadis’
världsomsegling 1883—85, under vilken R. gjorde
anatomiska, botaniska och zoologiska
samlingar för Uppsala univ. År 1898
deltog han som sv. statsstipendiat i
spansk-amerikanska kriget på olika
amerikanska lasarettsfartyg. Full av
färska erfarenheter från ett modernt
Karl Rudberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
