- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
392

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rudberg

392

Rudebeck

kritiska frågor i samband med
Aristoteles, varav jämte drsavh. märkes
"Zum sogenannten zelmten Buche der
aristotelischen Tiergeschiehte" (1911).
Sedermera ägnade ban omfattande
studier åt Poseidonios, vars språk och
personlighet han belyser i bl. a.
"’Poseidonios från Apameia" (1917),
"Forschungen zu Poseidonios" (1918)
och "Poseidonios, en hellenismens
lae-rer og profet" (1924). Om djup
lärdom och fin uppfattning vittna R:s
många skrifter om Platon, vilka ställa
honom i främsta ledet av samtidens
Platon-kännare. Här kunna nämnas
"Atlantis och Svrakusai" (i Eranos

1917), "Platons Phaidon" (övers.

1918), "Platon. Hans person og verk"
(1922), "Kring Platons Phaidros"
(1924) och "Platon. En inledning till
studiet" (1943). Värdefulla insatser
har R. gjort även genom sina till det
nytestamentliga språkområdet
hörande skrifter, t. ex. "Neutestamentlicher
Text und Komina saera" (1915), "Till
Nva testamentets historia" (1927) och
"Hellas och Nya testamentet" (1929).
Av hans övriga rikhaltiga
produktion förtjäna att anföras "Es. Tegnér,
humanisten och hellenen" (1930),
"Zum antiken Bild der Germanen"
(1933) och "Ur Hellas’ liv" (1934).
I ett stort antal tidskr.-artiklar rör
ban sig inom mycket vidsträckta
områden av grekiska och latinska
litteraturen och språket. När R.
lämnade sin prof.-tjänst, tillägnades
honom festskriften "Eranos
Rudbergia-nus" (1946). — Gift 1913 med
Gert-rud Andrén. L. Hn.

3. Rudberg, Yngve, präst, f. 7
sept. 1887 i Björsäters skn, Skarab.
län. Bror till R. 2. — Efter
mogen-hetsex. i Skara 1908 avlade R. teol.
kand.-ex. vid Uppsala univ. 1913 ocli
prästvigdes s. å. för Skara stift. Åren
1914—19 vår lian kyrkoadjunkt i
Skövde och 1919—36 komminister i
Vänersborg. Sistn. år blev lian direk-

Yngve Rudberg.

tor för Fjellstedtska skolan i Uppsala
och 1938 dessutom direktor vid
teologiska fakultetens i Uppsala
praktiskteologiska inst., vilka poster lian
lämnade 1945, då lian blev domprost i
Skara. År 1942 blev han teol.
lieders-dr i Uppsala. R. var biskopsmötets
sekr. 1938—45 och generalsekr. i Allm.
sv. prästfören. 1942—47. Han är red.
för Nykyrklig tidskr. sedan 1942 ocli
för Allm. sv. prästfören:s årsskr.
sedan 1943. Under sin tid i Vänersborg
var R. verksam även som
lasaretts-och fängelsepredikant. Han innehade
resestipendium för fångvårdsstudier
i Danmark 1925, Finland 1931 och
Tyskland 1933. Fångvårdsproblem har
ban fört under debatt i "Innanför
murarna" (1933) och "Fången har
ordet" (1937). I hans övriga litterära
produktion märkas "Skyddsvård"
(1928), "Kristnad ungdom" (s. å.)
och "Sjuksköterskan och själavården"
(1940) samt en rad tidskr .-uppsatser.
— Gift 1917 med Sally Margit
Kristina Hemberg. D. T.

Rudberus, Johan, ämbetsman, se
Cederbielke, bd 2 s. 56.

Rudebeck, ätt, gren av släkten
Rudbeckius (s. 387). En yngre son till
biskopen i Västerås Johannes
Rudbeckius d. ä., assessorn i Göta
hovrätt Paul Rudbeck (f. 1632, † 1687),
adlades 1675 med namnet R. En äldre
son till honom, häradshövdingen i
Konga, Uppvidinge och östra härader
i Småland Paul R. (f. 1657, † 1711),
blev stamfar för ättens nu levande
äldsta gren ocli farfars farfar till
kyrkoherden i Stora Åby och ödesliög i
Östergötland, kontraktsprosten Peter
Erik R. (f. 1796, † 1862). Barn till
denne voro lärarinnan Sigrid R. (R. 3)
och hovstallmästaren hos konungen
Lars Peter Fredrik R. (f. 1S37, †
1914), som blev far till förste
hovmarskalken Nils R. (R. 5). — En yngre
son till assessorn Paul R.,
fornforskaren Petter R. (R. 1), blev stamfar för
ättens nu levande två yngre grenar.
Hans sonsons son, generalmajoren
Ulrik R. (R. 2), blev far till
landshövdingen Gustaf R. (R. 4), vars sonson
är lasarettsläkaren vid länslasarettet
i Örnsköldsvik med. dr Johan Gustaf
R. (f. 1906).

1. Rudebeck, Petter,
arméofficer, bruksägare, fornforskare, f. 30
juni 1660 i Björskogs skn, Västmanl.
län, † 14 mars och begravd 28 april
1710 i Skatelövs skn, Kronob. län.
Föräldrar: hovrättsassessorn Paul
Rudbeck, adlad R., och Margareta
Nentzelia. — R. studerade en tid i
Uppsala men övergick snart till den
militära banan, där han passerade
graderna vid olika reg. Han bevistade
Kristianstads belägring och
återeröv-ring samt utnämndes slutligen 1685

till reg.-kvartermästare. År 1689 tog
lian avsked för att tills, med brodern
Paul ägna sig åt bruksrörelse och
övertog s. å. Huseby bruk i s. Småland. —
Starkt intresserad av fornforskning
levererade R. till Erik Dahlbergh för
dennes "Suecia antiqua"
antikvariska beskrivningar av den på
fornminnen rika bygden. Han fullbordade
emellertid aldrig sitt stora, som
materialsamling ännu värdefulla verk,
"Smålendske antiquiteter", delvis
bevarat i handskrift och delvis tryckt i
olika arbeten. Utan att vara direkt
påverkad av farbrodern Olof Rudbeck
hemföll R. åt samma götiska
fantasterier som denne. Han var dessutom av
en med åren alltmera framträdande
mystisk och visionär läggning. Av
stort värde äro hans uppteckningar av
gamla folkvisor. — Gift med Anna
Li-wensten. — Litt.: inledande biografi
i A. Noreen och A. Grape,
"1500-och 1600-talens visböcker" (12, 1923);
S. Lindblad, "P. R. som
fornforskare" (Hyltén-Cavallius-fören:s årsbok
1938). M. v. P.

2. Rudebeck, Edvard Ulrik,
arméofficer, f. 5 aug. 1803 på
Svan-ås, Ormesberga skn, Kronob. län, † 28
juni 1898 i Växjö. Föräldrar:
majoren Johan R. och E va Ulrika von
Krusenstjerna. Sonsons son till R. 1. —
R. blev 1819 underlöjtnant vid Svea
artillerireg., som lian sedan tillhörde
under hela sin aktiva militärtjänst,
genomgick Artilleriläroverket på
Marieberg 1S22—23, utnämndes till
major 1849 samt blev 1853 överste och
chef för reg. Han utnämndes 1860 till
generalmajor men tog avsked s. å. på
grund av ett ogillat
befordringsför-slag. Dessförinnan hade R. ett par
månader varit tf.
generalfälttygmäs-tare och chef för artilleriet. Vid
avgången utnämndes han till
överintendent vid Djurgården, en befattning
som ingen fore eller efter honom
innehaft. Från denna post tog han avsked

Ulrik Rudebeck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free