Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rudebeck, Ulrik - 3. Rudebeck, Sigrid - 4. Rudebeck, Gustaf - 5. Rudebeck, Nils - Rudeen, Rudén, släkt - Rudeen, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudebeck
393
Rudeen
1879. — R. deltog 1829 i försök med
den nya fältartillerimateriel, som
fastställdes 1831. År 1846 företog han en
resa till Österrike, Preussen, Bayern
och Hannover för att där studera
fältartilleri ocli militära
förhållanden i allmänhet. Som major var han
adjungerad led. av artillerikommittén
1850, 1852 och 1853. Efter avskedet ur
militärtjänst var B. från 1864 ordf. i
direktionen över Konungens hospital
och 1866—73 militär led. av Högsta
domstolen. — B. var efter tidens sed
kärv i tjänsten men hyste stort
intresse för sina underlydandes bästa.
På hans initiativ bildades inom reg.
1858 en änke- och pupillkassa för
underofficerarna, den s. k. Rudebeckska
stiftelsen, till vars grundfond B. själv
lämnade bidrag. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1851. — Gift 1838 med
Carolina Lovisa Meurk. T. M.
3. Rudebeck, Sigrid Ililma
Sophia, pedagog, f. 7 sept. 1831 i
Norrköping, † 27 febr. 1924 i Stockholm.
Föräldrar: kontraktsprosten Peter
Erik R. ocli Sigrid Gustava Brydolf.
— B. genomgick Cecilia Fryxells
seminarium i Kalmar ocli bedrev sedan
studier i utlandet, varefter hon 1860
—66 var privatlärarinna. Åren 1866
—69 var hon föreståndarinna för
Majornas elementarläroverk för flickor
i Göteborg, och sistn. år grundade
hon där Sigrid Budebecks
elementarskola för flickor, vilken hon ägde och
ledde till 1904. Under denna tid växte
skolan ut till en betydande
läroanstalt, som på många sätt gått i
spetsen för flickskolornas pedagogiska
utveckling, ocli som ännu består. —
B:s intresse var att göra
undervisningen praktisk, och därför lades
från början stor vikt vid
undervisningen i handarbete. År 1880 infördes
träslöjd och 1887 huslig ekonomi med
klädsömnad som läroämne i åttonde
klassen, vari B:s skola var den första
i vårt land. Även de andra ÖvningS-
Sigrid Rudebeck.
ämnena gynnades, och i läsämnena
införde B. praktiska ocli
arbetsbesparande undervisningsmetoder. Hon
erhöll 1906 Illis quorum. — Ogift. T. M.
4. Rudebeck, Gustaf Mauritz
Ulrik, ämbetsman, politiker, f. 1 april
1S42 i Stockholm, † 21 maj 1913
därstädes. Son till B. 2. — B.
genomgick Stockholms lyceum och blev 1861
student i Uppsala, där han avlade
hov-rättsex. 1S66; s. å. erhöll han
förordnanden i Svea hovrätt och
Justitierevisionen. År 1868 utnämndes han,
efter att en kortare tid ha tjänstgjort
som tf. domhavande i V. Värends
domsaga, till v. häradshövding. Åren
1870—73 var han länsnotarie i
Karlstad. blev sedan tf. domhavande i
Fryksdals domsaga, Värml. län, ocli
1881 utnämnd till häradshövding
därstädes, en post som ban innehade i
två decennier. Han tillhörde länets
landsting 1884—87 ocli Första K. 1891
Gustaf Rudebeck.
—1902 samt 1905—11. Som
riksdagsman var B. ordf. i statsrevisionen
1894 och i konstitutionsutskottet
1900—01 samt blev dessutom led. av
ett flertal kommittéer. Åren 1901—
09 var ban landshövding i Västernorrl.
län. I Första K. tillhörde B. det
konservativa majoritetspartiet, en tid
även dess förtroenderåd, men några
mera betydande riksdagspolitiska
insatser kunna knappast tillskrivas
honom. — Gift 1S71 med Lovisa
Christina Vilhelmina Lagerbring. T. P.
5. Rudebeck, Nils Fredrik Louis,
arméofficer, hovman, f. 25 jan. 1877 i
Malmö. Föräldrar: hovstallmästaren
Lars Peter Fredrik R. ocli Eva
Tho-masine Wiberg. Brorson till B. 3-, —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1895
blev B. underlöjtnant vid Livgardet
till häst 1898. Åren 1904—06
genomgick han italiensk ridskola och
tjänstgjorde vid det italienska kavalleriet.
Han var 1906—08 lärare vid Ströms-
Torsten Rudeen. Målning tillskriven J. H.
Scheffel (Linköpings domkapitel).
holm, varvid han introducerade den
italienska tekniken för terräng- och
hinderridning, som sedermera vunnit
internationellt erkännande. Han
övergick i reserven 1911, blev
ryttmästare 1914 samt avgick 1942. B.
utnämndes 1911 till kammarherre hos
hertigen av Södermanland och blev
s. å. chef för dennes hovstat. Han blev
1915 kammarherre hos kronprinsen
och följ. år hovmarskalk och chef för
kronprinsens hovstat. I denna
egenskap medföljde lian kronprinsparet på
deras jordenruntresa 1926—27. Han
utnämndes 1947 till förste
bovmarskalk. — Gift 1913 med friherrinnan
Carin Helen Astrid von Platen. H. Fr.
Rudeen, Ru d én, släkt, vars äldste
kände stamfar Håkan, bonde i
Budstorp i Stora Kils skn, Värml. län
(eller Bud i Lysviks skn, samma län),
levde vid mitten av 1500-talet och blev
farfar till komministern i Fryksände
och Lysviks förs. av Karlstads stift
HaqvinusTorstanis († 1697), som efter
födelsegården antog släktnamnet
Ru-denius, ändrat till R. eller Budén av
hans söner. Den yngre av dessa,
statskommissarien Bengt R. († 1723),
adlades 1712 med namnet Rudenhielm;
ban slöt själv sin ätt. Hans äldre bror
var biskopen och skalden Torsten R.
(se nedan). Dennes barn adlades 1719
för faderns förtjänster med namnet
Rudenschöld (s. 394). — Litt.: B.
Salqvist, "Torsten Rudenschöld"
(1938).
Rudeen, Torsten, biskop, skald,
f. 9 mars 1661 i Lysviks skn, Värml.
län, † 9 sept. 1729 i Linköping.
Föräldrar: komministern Haqvinus
Tors-tanis Rudenius och Christina Falk. —
Efter skolgång i Karlstad kom R. 1678
till LTppsala, där han blev magister
1691. Följ. år utnämndes han till
poe-seos prof. i Åbo, där ban kom att göra
sin största insats. Han uppträdde som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
