Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ruder, Gustaf - 2. Ruders, Carl Israel - Rudewall, Folke - Rudin, se även Rhudin - Rudin, Pehr - Rudin, Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ruders
398
Rudin
serats som "en av det sv. 1700-talets
mest hängivna, uppslagsrika och
originella pedagogiska personligheter"
(A. Wiberg). Särskilt hans
oförtrött-liga propaganda för "snillevalet" fick
betydelse för den sv. diskussionen.
Snilleval (delectus ingeniorum)
innebar för R. att varje individs
utbildning anpassades efter à ena sidan
hans personliga förutsättningar, å
andra sidan arbetsmarknadens behov.
För att utröna de personliga
förutsättningarna borde man anställa
experiment och iakttagelser, genom vilka
eleverna kunde klassificeras i
enlighet med läran om de fyra
temperamenten. Han förordade även övningar
i löpning, segling och simning för att
underlätta en harmonisk utveckling.
R. hävdade dessa tankar i flera
skrifter; den första och betydelsefullaste
är "Anledning til snille-walet..."
(1737). Åtskilliga gånger vände lian
sig till K. M:t eller ständerna med
begäran att få omsätta sina idéer i
praktiken, men utan resultat. Samma
öde rönte andra förslag av R., vilka
gingo ut på att lämpa
skolundervisningen efter det praktiska livets krav,
bl. a. genom inrättande av
hushållsskolor. — Gift 1) 1733 med Anna
Magdalena Gnospelia, † 1747; 2) 174S
med Margareta Sahlström, † 1756; 3)
1757 eller 1758 med Helena Ihrman.
— Litt.: A. Wiberg, "Bidrag till G.
R:s biografi" och där anförd litt. (i
Årsböcker i sv. undervisningshistoria,
66, 1943); D. Löfberg, "Det
nationalekonomiska motivet i sv. pedagogik
under 1700-talet" (drsavli. 1949).
U. D.
2. Ruders, Carl Israel, präst,
pedagog, skriftställare, f. 26 april
1761 i Stockholm, † 15 febr. 1837 i
Nysätra skn, Uppsala län. Son till
R. 1 i lians tredje gifte. — R. inskrevs
vid Uppsala univ. 1778 och studerade
där i något år, varefter han
tjänstgjorde som lärare på olika håll, bl. a.
vid C. Stridsbergs för sin tid
synnerligen realbetonade skola i Stockholm;
lian verkade också som predikant. År
1789 blev R. adjunkt vid franska
kyrkan i Stockholm, och 1790 prästvigdes
han. Efter att 1798—1802 lia varit
legationspredikant i Lissabon
studerade han en termin i Uppsala ocli
avlade pastoralex. 1802. Han utnämndes
till kyrkoherde i Nysätra 1S06 och
till prost 1808. — Som pedagog var
R. liksom fadern radikal ocli
uppgjorde bl. a. tills, med P. Enbom (bd 2
s. 402) ett projekt till en
reformskola (publicerat i Stockholms-Posten
1789). Mest bekant blev dock R.
genom sina utförliga och för sin tid
märkliga skildringar
"Anmärkningar öfver Portugal" (1803) och
"Portugisisk resa" (1—3, 1805—09). —
Gift 1) 1S17 med Johanna Elisabet
Littorin, † 1820; 2) 1833 med Brita
Christina Hessler. T. M.
Rudewall, Folke, jurist,
ämbetsman, f. 12 mars 1895 i Asby skn,
ös-tergötl. län. Föräldrar: kyrkoherden
Adolf Viktor Andersson och Hulda
Fredrika Wallström. — R. avlade
studentex. i Linköping 1913 och blev
jur. kand. i Uppsala 1919. Efter
fullbordad tingsmeritering gick R. i
tjänst lios Svea hovrätt, där lian efter
fiskalsförordnanden och förordnanden
som adjungerad led. var assessor 1927
—35 och hovrättsråd 1935—36. Han
var revisionssekr. 1936—38 och
innehar sedan 1944 åter sådant ämbete.
Han var 1939—44 häradshövding i
Medelpads ö. domsaga. Efter att
under sistn. tid ha fungerat som
ställföreträdare för
justitieombudsmannen är R. sedan 1944 riksdagens
justitieombudsman. Under åren 1934—38
hade han ett flertal uppdrag inom
lagstiftningsarbetet i Social- och
Finans-dep. — Gift 1939 med Rut Karin
Valborg Sandberg. G. M—e.
Rudin, se även Rhudin.
Rudin, Pehr (Petrus Jonæ),
tidningsman, f. 21 okt. 1733 i Karlstad, †
11 sept. 1793 i Stockholm. Föräldrar:
hattmakaren Jonas R. och Lena
Klump. — R. gick i skola i hemstaden
och blev student i Uppsala 1751 samt
magister där 1758 på en avh. om
Li-vius. Som informator kom han i
beröring med Olof von Dalin. Åren 1763
—67 vistades R. utomlands, mest i
Köpenhamn, där han 1766 utgav
tid-skr. "Den danske Proteus", en
moralisk veckopublikation i stil med "Then
Swänska Argus". R. gick i sin tidskr.
skarpt till rätta med vissa danska
skalder, vilkas alster icke uppfyllde
fransk-klassicismens stränga krav på
verskonsten. År 1769 inskrevs R. som
e. o. tjänsteman i Kammarkollegium
men tycks inte lia haft någon ordnad
tjänstgöring. Han utgav 1777
Vitterhets Journal, men följ. år inträdde
lian som medarb. i den av Kellgren
utgivna Stockholms Posten, där lian
arbetade som utrikesred. till 1787.
Han utgav dessutom 17S1 en tidn. på
franska, Gazette Frangaise de
Stockholm, som mest innehöll politiska
nyheter från utlandet. År 1783 erhöll
han av regeringen fullmakt på en
lektorstjänst i Karlstad vid där
inträffande ledighet men kom aldrig att
tillträda denna befattning utan
begärde avsked 1787. Under de båda
sista åren av sitt liv var han medarb.
i Extra-Posten. — R. var på
skaldekonstens område en utpräglad
företrädare för den fransk-klassicistiska
smaken och ställde sig oförstående
till den samtida tyska
skönlitteraturen. I sin produktion var R. starkt
påverkad av Olof von Dalin, och för
eftervärlden har han blivit mest
bekant som utgivare av dennes
"Poetiska arbeten" (2bd, 1782—83). — Ogift.
— Litt.: J. V. Johansson,
"Journalisten P. R." (i "Studier tillägnade
Otto Sylwan", 1924). T. M., J. T.
Rudin, Erik Georg Waldemar
Napoleon, teolog, universitetslärare,
f. 20 juli 1833 i Östra Ryds skn,
öster-götl. län, † 2 jan. 1921 i Uppsala.
Föräldrar: löjtnanten Erik Waldemar R.
och Lovisa Elisabet König. — R. blev
student i Uppsala 1851, fil. kand. 1857
och fil. dr s. å., tog teoretisk
teologisk ex. 1859 och praktisk teologisk
ex. 1864 samt blev teol. dr 1877, allt i
Uppsala. Han var föreståndare för
Evangeliska fosterlandsstiftelsens
expedition 1S59—62 och för dess
mis-sionsinst. 1862—69 samt v.
komminister i Klara förs. i Stockholm 1869—73.
Åren 1871—75 var R. docent i
exege-tik i Uppsala, 1877—92 e. o. prof. och
1S92—1900 prof. i exegetik där. Som
prof. hade han 1875—92 Uppsala-Näs
och 1890—1900 Heliga Trefaldighet i
Uppsala som prebendepastorat. Han
var e. o. hovpredikant 1872—92. Han
var led. av kyrkomötet 1883—1908
ocli av bibelkommissionen 1884—1915.
År 1S96 blev han led. av Sv. akad. R.
vistades 1857—5S i England för
teologiska studier och företog senare resor
till Tyskland, Schweiz, Frankrike och
Italien. Även efter avskedet bodde lian
mest i Uppsala. — R. kom under sin
studietid in under den rosenianska
väckelsens inflytande och deltog ofta
med likasinnade studenter i
konven-tiklar i Uppsala. Han engagerades
snart lielt i denna väckelses
organisation, Evangeliska fosterlandsstiftelsen,
och var den ledande kraften vid
uppbyggandet av stiftelsens missionsinst.
Joiiannelund vid Stockholm. Även den
yttre missionens sak omfattade han
med stort nit. Men R:s åskådning kom
så småningom att ändras, så att han
kände sig nödsakad att avgå från sin
befattning inom stiftelsen. Han kom
därefter att närmast ägna sig åt
kyrklig verksamhet ocli var en
uppmärksammad predikant i Klara och
Uppsala. R. fascinerade sina åhörare inte
minst genom sin vördnadsbjudande
personlighet. En stor del av hans
predikningar finnas utg. under titeln
"Evighetsvinkar, predikningar öfver
kyrkoårets texter" (1872—99). R.
hade en utpräglad estetisk begåvning,
och ett huvudintresse lios honom var
att berika och försköna den sv.
högmässan. Han framlade 1885 ett
förslag till ny högmässoordning, där han
gav många goda uppslag, av vilka en
del också senare förverkligats. Han
motionerade även i kyrkomötet om
avskaffande av prästeden och dess er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>