- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
400

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudolphi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rudolph!

400

Ruhe

Förenta staterna. — B. är även
bekant som den första sv.
psalmdiktaren i Förenta staterna. Han utgav ett
par numera mycket sällsynta små
dikthäften "Tvenne andelige wisor..."
(troligen 1700) och "Naogra andeliga
wisor" (tr. utan årtal), där han i en
visserligen något bristfällig form ger
uttryck för sin innerliga, av Johann
Arndt påverkade kristna tro. R:s
dagbok från överresan till Förenta
staterna är offentliggjord i "German
American Annals" 1906.
Manuskriptet förvaras i Yales univ.-bibl. — Gift
med Elisabeth Dalbo Mattson från
Nya Sverige. — Litt.: A. Jacobsson,
"A. R. — den förste sv. psalmdiktaren
i Amerika" (i "Från skilda tider.
Studier tillägnade Hjalmar Holmquist",
1938); A. G. Renström, "The Earliest
Swedish Imprints in the LTnited
States" (i The Papers of the
Bibliogra-phieal Societv of America, 39, 1945).
— En bror till R. var silversmeden
i Gävle Augustus R. (f. 1667, † 1708),
känd för vackra silverarbeten av
profan karaktär, bl. a. en drvckeskanna
(Gävle mus.). * T. M.

Rudolphi, Carl Asmund,
naturforskare, fysiolog, f. 14 juli 1771 i
Stockholm, † 28 (enligt tyska källor
29) nov. 1832 i Berlin. Föräldrar:
konrektorn vid tyska nationallyceum i
Stockholm Johan Daniel Bernhard R.
och Eleonora Margareta Elisabeth von
Tliienen. — Efter faderns död 1778
flyttade B. med modern till Sv.
Pommern, där han efter privat
undervisning 1790 inskrevs vid univ. i
Greifswald och blev fil. magister 1793 samt
med. dr 1795. Han anställdes redan
1793 som privatdocent vid filosofiska
och 1796 vid medicinska fakulteten
därstädes, utnämndes 1798 till med.
adjunkt och anatomie prosektor vid
medicinska fakulteten, blev tillika
1800 assessor i sanitetskollegiet i
Greifswald samt var 1801—OS prof. i
veterinärmedicin och föreståndare för
den vid univ. året förut inrättade
veterinärskolan. Dessförinnan liade
lian med resebidrag av sv. staten
studerat veterinärmedicin vid
veterinärskolorna i Berlin (ett halvt år),
Hannover, Bryssel, Paris (Alfort) och
Lyon. På grund av forskningsarbete
fick emellertid R. föga tid övrig att
meddela spec. veterinärundervisning.
Han kallades 1808 till prof. i medicin
vid Greifswalds univ., och
veterinäranstalten vid univ. upphörde. År 1810
kallades R. till prof. i anatomi och
fysiologi vid univ. i Berlin samt blev
preussisk undersåte. Han blev s. å.
led. av preussiska vet. akad. och 1816
utländsk led. av sv. Vet. akad. samt
erhöll 1817 geheimemedicinalråds
titel. — B. gjorde som forskare
viktiga insatser inom fysiologin, anato-

Carl Rudolphi. Litografi av A. Kunike
efter original av A. Temml.

min, zoologin och botaniken. Särskilt
blev han uppmärksammad genom sina
för kunskapen om inälvsparasiterna
grundläggande arbeten "Entozoorum
sive vermium intestinalium historia
naturalis" (ISOS—10) och
"Entozoorum synopsis .. ." (1819). Av stor
betydelse voro även "Anatomie der
Pflanzen" (1S07) samt "Grundriss der
Physiologie" (1—2, 1821—28), ett
förnämligt arbete rörande
människokroppens livsyttringar. — Ogift.

N. F—m.

Rugman, J onas (Rugmann, Jon
Jönsson), översättare, upptecknare av
isländska sagor, f. 1 jan. 1636 på
Bughstadr i Holums skn, Island, †
1679 i Stockholm. Son till Jonas
Gudmundi. — Belegerad från skolan i
Holum efter en tvist med dess rektor
sökte B. 1658 båtlägenhet till
Danmark, varvid lian medförde en del
avskrifter av isländska sagor (bl. a.
Her-vararsagan ocli Gautreks och Bolfs
saga). Skeppet uppbringades emellertid
under det pågående sv.-danska kriget
av svenskarna, och B. tillfångatogs.
Per Brahe d. y. intresserade sig för
honom och förde honom till Visingsö,
varifrån lian 1662 kom till LTppsala.
Avskrifterna, som han hade pantsatt
hos en skräddare i Hälsingborg,
ställdes ungefär samtidigt genom M. G.
De la Gardies försorg till Verelius’
förfogande. För denne, vars kunskaper
i isländska ännu voro ganska
obetydliga, blev B. till god hjälp i hans
utgivningsarbete. Senare anställdes B.
som translator i Antikvitetskollegium
bl. a. med uppgift att årligen resa till
Norge och Island och där samla
"så-danæ gambla manu3kripta, som till
swenska Historien länder". Någon
sådan resa företog han visserligen inte
men väl en 1664—65 till Köpenhamn,
varunder lian lyckades göra en del nya

avskrifter (bl. a. av Olav Tryggvasons
saga, Torsten Vikingssons saga och
troligen Sturlunga saga). —■ B:s
insatser ha tidigare överskattats.
Personligen skäligen medelmåttig liar
lian dock haft sin betydelse genom
att lian var den förste, som till
Sverige införde avskrifter (låt vara ofta
illa utförda) av isländska sagor, och
genom att han i en tid, då det
isländska fornspråket änriu var föga
känt i vårt land, ställde sina
onekligen goda kunskaper däri till
förfogande. — B. utgav bl. a. "Greinir or
fieim gaumlu laugum" (1669),
"Nor-landz chrönika och beskriffning . . ."
(1670), ett utdrag ur Heimskringla i
sv. övers., samt "Mono-syllaba
is-lan-dica" (1676). År 1927 utgav G.
Kallstenius "Jonas Bugmans samling av
isländska talesätt" och 1928
"Efter-skörd till Jonas Bugmans samling av
isländska talesätt". — Gift 1671 med
Brigitta Bringia. — Litt.: H. Schüek,
"K. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien" (1—3, 1932—33).

S. S—s.

Ruhe, Algot Henrik Leonard,
tandläkare, författare, f. 3 nov. 1867
i Lund, † 24 sept. 1944 i Djursholm.
Föräldrar: lektorn Johan Jonas R.
och Thora Maria Jensine Björkbom.
— B. avlade mogenhetsex. i Lund 1887
och studerade vid Lunds univ. 1887—
89 samt därefter vid Tandlægeskolen
i Köpenhamn, där han avlade
tand-läkarex. 1892. Han var praktiserande
tandläkare i Altona, Lyon ocli
Köpenhamn 1892—96 och i Stockholm 1896
—1902. Han utgav Dansk
Tandlæge-forenings Tidskr. 1893—94 samt
grundade och utgav 1899—1902 Nordisk
tandläkaretidskr. År 1902 lämnade B.
tandläkaryrket för att, bosatt i
Stockholm, helt ägna sig åt litterär
verksamhet. Han medarbetade i sv. och
utländska tidn. och tidskr. samt

Algot Ruhe. Målning av Inez Leander.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free