Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rundbäck, Jöns - Rundgren, Herman - Rundgren, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rundgren
404
Rundgren
slagna Första K. alltför plutokratisk.
Vid början av den första
tvåkammarriksdagen deltog lian i bildandet av
Lantmannapartiet och invaldes i dess
niomannaråd. Efter att länge lia
tillhört den ledande gruppen inom
partiet och varit led. av statsutskottet
1S71—77 fronderade han emellertid
vid försvarsfrågans behandling sistn.
år och vägrade även underskriva
partiets försvarsmotioner 1S78. Han liade
vid denna tid ändrat åsikt i fråga om
indelningsverket och ville numera ieke
medverka till dettas avskrivning;
sannolikt liade han tagit intryck av
R. 1:6 argumentering för den indelta
arméns bevarande. Vid riksdagen 1883
spelade R. en betydelsefull roll i de
förvecklingar, varigenom de Posseska
försvarsförslagen bragtes på fall. Då
den s. k. vänstern inom
Lantmannapartiet (Liss Olof Larsson m. fi.)
önskade nedpruta regeringens bud och å
andra sidan det ss. "Nya centern"
reorganiserade stadspartiet ville
avslå regeringens framställningar om
indelningsverkets utbytande mot en
värvad stam, kom det till hemlig
samverkan mellan dessa båda grupper,
varvid R. tjänstgjorde som
förbindelseman och därmed verksamt bidrog
till ministären Posses fall. Den rämna,
som därigenom uppstod inom
Lantmannapartiet, vidgades ytterligare,
då R. och hans anhängare inför valet
följ. år utfärdade ett eget program
med front mot radikalismen inom
partiet; denna "rundbäckska" grupp vann
åtskilliga framgångar i mell. Sverige.
Då tullstriden därefter tillstötte, tog
R. position på den tullvänliga sidan
oeh var 1888 med om bildandet av
Nya lantmannapartiet. Han invaldes i
dettas förtroenderåd och tillhörde
bevillningsutskottet 1887 A oeh 1888—
89 men föll igenom vid
andrakammar-valet 1S90. R. ägnade under sin
riksdagstid spec. intresse åt skolfrågor
och motionerade bl. a. om förbättring
av lärarlönerna, om
småskollärarinnors pensionering samt om införande
av undervisning i huslig ekonomi och
handaslöjd vid lärarinneseminarier.
Under sina sista år skötte ban sin
egendom Assmundtorp Uppegården i
Säve. — Ogift. S. Sw.
Rundgren, Claes Herman,
biskop, f. 12 aug. 1819 i Stockholm, †
19 juni 1906 i Karlstad. Föräldrar:
handlanden Johan R. och Inga Sofia
Sandin. — R. blev student i Uppsala
1837 och fil. kand. där 1841. Ären
1841—42 studerade han i Köpenhamn;
lian återvände därefter till Uppsala,
där han blev fil. dr 1842, teol. kand.
1845, docent i homiletik s. å. och i
pastoralteologi 1849 samt teol. dr 1S60. R.
prästvigdes för Uppsala ärkestift 1846
och var domkyrkovicepastor i Upp-
sala 1848—53 samt kyrkoherde i S:t
Olai ocli S:t Johannes förs. i
Norrköping 1853—70. Från 1855 var han
även kontraktsprost i Norrköpings
kontrakt. År 1870 blev R.
överhovpredikant och pastor vid Hovförs. men
utsågs redan följ. år till biskop i
Karlstad, vilket ämbete lian förvaltade
från 1872 till sin död. Han invaldes
1887 i Sv. akad. — R. tog livlig del i
tidens kyrkliga debatt och gjorde sin
stämma hörd och känd inte minst
genom sin egen publikation Norrköpings
Kyrko-Tidn., som utkom 1859—65.
Han var preses vid prästmötet i
Linköping 1868 och led. av kyrkomötet
s. å. samt som biskop 1873—9S (v.
ordf. 18S8 och 1S93). Han intog från
början en strängt konservativ
ståndpunkt, och även om på 1890-talet,
framför allt vid kyrkomötet 1893, en
viss liberalism kom till uttryck i
hans teologiska och kyrkopolitiska
ställningstagande, förblev han dock i
stort sett en konservatismens man.
R. var tidigt varmt intresserad för
skola och socialvård och blev genom
ett- uppmärksammat förslag om
inrättande av församlingsdiakonat en
föregångsman för kyrkans moderna
kärleksverksamhet. — R. var även en
stridbar ocli verksam politiker. Han
var fullmäktig i prästeståndet för
Linköpings stift vid riksdagarna 1856
—66 samt tillhörde Andra K. 1870—
72 och 1876—82. Som en av de
starkaste motståndarna till
representationsreformen deltog han i
författandet av prästeståndets berömda
reservation mot
konstitutionsutskottets betänkande. Under sin senare
riksdagstid tillhörde han fortfarande
de uppmärksammade debattörerna
men liade föga inflytande på
politiken. — R. var en framstående talare
och skicklig förf. De flesta av hans
tal finnas samlade i "Minnen från
grafven" (1870), "Minnen från temp-
let" (1883) och "Minnen från
lärosalen" (18S8—89). Bland R:s övriga
skrifter märkas "Kyrkliga frågor.
Inlägg vid prestmötet i Karlstad och
vid allmänna kyrkomötet 1893" (1894)
och "Minne af Laurentius Andreae"
(i "Sv. akad:s handlingar ifrån år
1886", bd 8, 1S94). — Gift 1847 med
Christiana Charlotte Elisabeth Maule.
— Litt,: I. Afzelius, "Minne af R." (i
"Sv. akad:s handlingar ifrån år 1886",
bd 22, 1907); C. V. Bromander,
"Biskop G. H. R. Minnesteckning vid
prästmötet i Karlstad den 22 aug. 1911"
(1911). D.T.
Rundgren, Viktor Emanuel,
biskop, f. 8 okt. 1809 i Karlskrona, † 13
juli 1930 i Visby. Föräldrar:
fabriksföreståndaren Emanuel R. ocli Märta
Kristina Persdotter. — R. avlade
mo-genlietsex. 188S i Karlskrona och blev
fil. kand. 1890, tog teoretisk och
praktisk teol. ex. 1892 samt blev teol. kand.
1903, allt i Lund. Han var
komminister i Ekeby och Gällersta, Örebro län.
1894—1901, kyrkoadjunkt, i Malmö
1903 samt kyrkoherde i östra Sallerup
och Långaröd, Malmöli. län, 1903—
08. R. blev e. o. hovpredikant 1907
samt var predikant i Johannes kyrka
i Göteborg 1908—12, kyrkoherde i
Oscar Fredriks förs. i Göteborg 1910
—20 ocli slutligen biskop i Visby från
1920. Han blev teol. hedersdr i Lund
1918. — R. är framför allt känd som
predikant ocli räknas till sin tids
främsta förkunnare inom den sv.
kyrkan. Hans förkunnelse präglades till
innehållet av en djup förankring i det
lutherska arvet ocli till formen av en
sällsam blandning av
gammallutherska vändningar och modernt språk.
Hans formella originalitet låg kanske
främst i hans vana att krydda sitt
tal med överraskande aforismer och
humoristiska, ofta djärva infall. R.
har utgivit antologierna "Från
fädernas tid" (1917) och
"Betraktelser för hvar dag i året" (1919) samt
Viktor Rundgren.
Herman Rundgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
