- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
409

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Runeberg, Johan Ludvig - Runell, Elias och Erik, arkivmän, se Palmskiöld, s. 26 - Runer, David - Runestam, Arvid - Rung, Johan Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Runell

409

Rung

menterad uppl. av "Samlade skrifter"
av Sv. vitt.-samfundet och Sv.
litt.-sällskapet i Finland. — Gift 1831 med
författarinnan Fredrika Charlotta R..
i. Tengström (i. 1809, † 1879), som
utgivit romanerna "Fru Catharina
Boije och hennes döttrar" (1858) och
"Sigrid Liljeholm" (1862) samt
skiss-oeh novellsamlingen "Teckningar oeh
drömmar" (1861). Hennes
"Anteckningar om Runeberg. Min pennas
saga" ha utgivits av Karin Allardt
Ekelund 1946, vilken också skrivit
en biografisk och litt.-hist. studie
över henne. —- Litt.: J. E.
Strömborg, "Biografiska anteckningar om
J. L. R." (1—4, 1880—1901, ny
uppl. 1928—31; supplementbd utarb.
av Karin Allardt Ekelund 1927);
W. Söderhjelm, "J. L. R. Hans lif
och hans diktning" (1—2, 1904—
06; reviderad uppl. 1929); C. G.
Estlander, "Uppsatser om J. L. B."
("Skrifter", 1, 1914); Ruth Hedvall,
"R:s poetiska stil" (1915) och "J. L.
R. och hans diktning" (1931); I. A.
Heikel, "J. L. R." (1—2, 1926); Y.
Hirn, "Runebergskulten" (1935) och
"Runeberg-gestalten" (1942); G.
Tideström, "R. som estetiker" (1941);
E. Brydolf, "Sverige och R. 1830—
1848" (1943); L. Viljanen, "R. ja
lianen runoutensa" (1, 1944; sv. övers.
"R. och hans diktning 1804—1837",
1947). E. Bf.

Runell, Elias och Erik,
arkiv-män, se Palmskiöld, s. 26.

Runer, David, ingenjör,
industriman, f. 25 juni 1813 i Ovansjö skn,
Gävleb. län, † 30 aug. 1888 i Gävle.
Föräldrar: regementsskrivaren David
R. och Ulriea Wallbom. — Efter
kontorstjänst i Gävle var R. 1830—33
bokhållare på Hammarby bruk i
Gästrikland. År 1834 vann lian
inträde vid Teknologiska inst, i
Stockholm, från vars avd. för järn- och
metallarbeten lian utexaminerades

David Runer. Målning tillskriven C. T.
Staaff.

1835. Han praktiserade därefter ett
år vid maskinverkstäder i Stockholm
och var 1837—38 anställd vid Motala
mekaniska verkstad, där han kom i
kontakt med uppfinnaren C. F.
Lindahl (bd 4 s. 604). Åren 1838—48 var
lian verkmästare vid olika gjuterier
och mekaniska verkstäder i Värmland,
Dalarna ocli Hälsingland och byggde
därunder en mängd dammar,
rostugnar, masugnar m. m. vid olika bruk.
År 1848 inträdde B. som bolagsman
vid den mekaniska verkstad, som C. F.
Lindahl föregående år börjat anlägga
i Gävle. Jämsides med sin tekniska
verksamhet där skötte R. till 1882
företagets ekonomi. — R. var
stadsfullmäktig i Gävle från 1862. — Gift
1849 med Emilia Eufrosyne Hagberg.

Sg-

Runestam, Arvid, biskop, teolog,
f. 16 jan. 1887 i Grava skn, Värml.
län. Föräldrar: nämndemannen Johan
Jonsson och Augusta Andersdotter. —■
Efter mogenhetsex. i Karlstad 1906
blev R. teol. kand. 1910, teol. lic. 1916,
docent i systematisk teologi 1917, teol.
dr 1921 och prof. i dogmatik och
moralteologi 1923, allt i Uppsala. Sedan
1937 är ban biskop i Karlstads stift.
— R. tog under sin studietid starka
intryck av Einar Billing, och mycket
i hans grundsyn som teologisk
forskare har präglats av denne. Hans
första vetenskapliga produktion kom
liksom många andra med honom
jämnåriga sv. systematiska teologers att
gälla Luther. På detta område märkas
"Luthers inre utveckling till
reformator" (1916) och "Den kristliga
friheten lios Luther och Melanchton"
(akademisk avh. 1917). En principiell
utredning av frihetsbegreppet gav R.
i "Viljans frihet och den kristliga
friheten" (1921). En annan
vetenskaplig läromästares åskådning har
R. belyst i sitt arbete "Wilhelm
Herr-manns teologi" (1921). Ett problem,
som R. gjort till föremål för en
uppmärksammad behandling, är frågan
om det kristna kärleksbudets absoluta
krav och människans förmåga att
förverkliga det. Hans arbete "Kärlek,
tro ocli efterföljd" (1931) rör sig om
denna "moralens anpassning efter
verkligheten". Problemets lösning ser
lian under synpunkten, att människan
endast under Guds ledning kan bli ett
verktyg för hans kärleksvilja i
världen. Det är i den kristna moralen ej
fråga om människans kärlek utan om
Guds kärlek genom den förvandlade
människan. Denna synpunkt kan
spåras som en ledande tanke i R:s
behandling av de etiska problem, inför
vilka nutidsmänniskan ställes, det
må gälla ekonomiska, sociala eller
statsrättsliga frågor: samhällets
anordningar bli etiska i den mån de

Arvid Runestam.

göras till former och verktyg för Guds
kärlek till människorna. Moderna
samhällsproblem behandlas i arbeten
som "Kristendomen och den materiella
nutidskulturen" (1924), där R. bl. a.
tar upp till diskussion Max Webers
teori om den kalvinska
utkorelselärans betydelse för den ekonomiska
utvecklingen, "Befolkningspolitik,
rashygien och etik" (1929) och
"Äktenskapets etik" (1935). I sistn. arbete
företräder B. liksom i andra
sammanhang en kyrkligt konservativ åsikt i
sexuella frågor, vilket har föranlett
häftiga angrepp från radikalt liåll.
Ett framträdande inslag i B:s senare
produktion är hans orientering mot
den moderna psykologin.
Psykoanalysen har han gjort till föremål för en
speciell undersökning i skriften
"Psykoanalys och kristendom" (1921).
Särskilt liar han tillgodogjort sig
in-dividualpsykologin i den utformning,
som F. Künkel givit den. Klarast
framträder detta i "Jagiskhet och
saklighet" (1944). — Den
problematik och det psykologiska intresse, som
genomgår R:s senare arbeten, och det
personliga engagemang, som ofta
framträder där, synes kunna ge den
psykologiska förklaringen till R:s
anslutning till Oxfordgrupprörelsen.
Han har hört till denna rörelses
främsta sv. talesmän. I det
internationella ekumeniska arbetet är R.
en av de flitigast verksamma bland
sv. kyrkomän. På sin sextioårsdag
tillägnades R. festskriften "Budskapet
och budbäraren" (1947). — Gift 1924
med Lucie Söderblom. E. B—n.

Rung, Johan Daniel, kirurg,
f. 31 jan. 1763 i Stockholm, † IS april
1806 därstädes. Föräldrar:
gördel-makareåldermannen, kaptenen vid
borgerskapets infanteri Fredrik R. och
Anna Sophia Weser. ■— R. inskrevs
1778 som elev i Kirurgiska societeten
och blev 1780 student i Uppsala, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free