Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rustan, Anna - Ruta, Didrik Persson, kronofogde, sångboksutgivare, se s. 418 - Rutberg, släkt - 1. Rutberg, Johan - 2. Rutberg, Hulda - Rutensparre, Carl - Ruths, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ruta
415
Ruths
"En handske". Hos Eanft gjorde hon
uppmärksammade insatser som Gina
Ekdahl i Ibsens "Vildanden", Fru
Wolff i Hauptmanns "Bäverpälsen"
och Fru Maréclial i Augiers "Giboyers
son". Hon blev också en tillgång i den
lättare repertoaren; i komiskt
betonade roller nådde hon under senare år
stora framgångar. — Ogift. A. L.
Ruta, Di drikPersson,
kronofogde, sångboksutgivare, se s. 418.
Rutberg, släkt, härstammande
från färj karlen i Kalix kyrkby Nils
Israelsson (f. 1720), vars son,
likvidationskommissarien och
kronolänsmannen Israel (f. 1752, † 1796), som var
bosatt i Stråkanäs, Nederkalix, antog
släktnamnet- B. Bland dennes
söner märkas likvidationskommissarien,
länsmannen och ekonomidir. i
Nederkalix Josef B. (f. 1781, † 1816), som
1811 erhöll Illis quorum,
lantbrukaren och riksdagsmannen Johan B.
(B. 1) och regementskommissarien
Carl Fredrik B. (f. 1791, † 1850),
vilka båda sistn. blevo stamfäder för
släktens nu levande tvenne. grenar.
Till den äldre av dessa hör B. l:s
sondotter, lektorn Hulda B. (B. 2).
1. Rutberg, Johan Jakob,
lantbrukare, politiker, f. 25 okt. 1787 i
Nederkalix skn, Norrb. län, † 22
jan. 1854 i Stockholm. Föräldrar:
kronolänsmannen Israel R. och
Elisabet Rönnlund. — B., som från
ungdomen ägnade sig åt jordbruk, var
bosatt efter vartannat i Ytterbyn,
Gammelgården och Björknäs inom
Nederkalix skn. Han tillhörde
bondeståndet vid samtliga riksdagar från 1817
—18 till 1853—54. Under sin första
riksdagstid hörde han till de
ivrigaste oppositionsmännen inom
ståndet och stod oppositionsledaren
Anders Danielsson nära. Då B. 1823 kom
med nya signaler i försvars- och
grundskattefrågorna och föreslog
indelningsverkets ersättande med en
allm. nationalbeväring, drog ban över
sig de konservativas ovilja, och ett
yrkande, att hans beteende borde
beivras inför domstol, samlade icke
mindre än 93 röster mot 21. Endast
bestämmelsen om fem sjättedelars
majoritet för dyl. förfarande räddade
B. Ännu vid riksdagen 1S40—41 hörde
B. till de ledande inom
oppositionspartiet, men rivalitet med partichefen
Hans Jansson i Bräcketorp lockade
honom sedan till åtskilliga avsteg
från partiets linje. Då Hans Jansson
vid de följ. riksdagarna placerades i
talmansstolen, gjorde R. allt för att
försvåra ledningen av
förhandlingarna. Ofta kämpade ban nu även sakligt
på de konservativas linje, ss. då han
1S48 arbetade mot det av Oscar I
begärda kreditivet för krigsrustningar
till hjälp åt Danmark. B., som mot
Johan Rutberg, Teckning av J. Z.
Blackstadius (Nationalmuseum).
slutet var bondeståndets "ålderman",
hörde in i det sista till ståndets mest
verksamma och stridbara led. — Gift
1) 1825 med Maria Bergman, † 1834;
2) 1842 med Brita Ulrika Granström.
S. Sw.
2. Rutberg, Hulda Maria,
pedagog, dialekt- och folklivsforskare, f. 6
maj 18S4 i Nederkalix skn, Norrb. län.
Föräldrar: majoren Johan R. och
Margaretha Catharina Boström.
Sondotter till R. 1. — Efter studentex.
i Luleå 1907 studerade B. i Uppsala,
där hon blev fil. kand. 1910, fil. mag.
1912, fil. lic. 1916 ocli fil. dr 1924.
Sedan lion några år tjänstgjort som
lärare i Stockholm och Falun, var
hon 1919—29 lektor vid
folkskoleseminariet i Luleå. Åren 1929—49 var
hon lektor i modersmålet och tyska
vid folkskoleseminariet i Kalmar.
Sistn. år erhöll hon Illis quorum. —
B. har bedrivit forskningar rörande
dialekter, ortnamn och folkseder
huvudsakligen i Norrbotten. Åren 1925
—28 utförde hon
ortnamnsgranskning för Bikets allm. kartverk, och åren
1930—32 arbetade hon på uppdrag
av Ortnamnskommissionen. Bland
hennes skrifter märkas "Bomärken
från Kalix-socknarna" (1910),
"Häxprocesser i norska Finnmarken 1620—
1692" (1918) och "Folkmålet i
Nederkalix ock Töre skn:r" (drsavh.,
1924), alla i tidskr. Sv. landsmål ocli
sv. folkliv, samt "Där svenskt, lapskt
och finskt mötas bland ortnamnen" (i
Norrbottens hembygdsfören:s årsskr.
1944). — Ogift. G. Sj—n.
Rutensparre, Carl, sjöofficer, f.
31 mars 1724, ‡ 21 juni 1788 på
Angel-skog i Bonneby landsförs., Blek. län.
Föräldrar: översten Gustaf R., fore
adlandet Skarp, och Anna Magdalena
Ruuth. — B. blev löjtnant vid
amiralitetet 1748, kaptenlöjtnant 1755,
amiralitetskapten 1760 och major
176S samt avgick ur tjänst 1770. B.
var 1741, 1743—45 och 1750—54
anställd i Ostindiska kompaniets tjänst
samt 1756—57 i fransk örlogstjänst.
Sin största insats som sjöofficer
gjorde han under Sveriges krig mot
Preussen 1757—62, då han var
eskaderchef med uppgift att skydda
förbindelserna mellan Sverige och de
pommerska öarna. Han utmärkte sig
genom att framgångsrikt konvojera
de sv. trupptransporterna till
Pommern och vann 1759 en betydande
seger över en preussisk
skärgårdsflottilj i Stettiner Haff. — Gift 1)
1774 med Christina Högqvist, † 1777;
2) 1782 med Vilhelmina Hagelin. A. G.
Ruths, J ohannes Carl, ingenjör,
uppfinnare, f. 17 juli 1879 i
Karlskrona, † 16 juni 1935 i Zürich, Schweiz.
Föräldrar: bagarmästaren Carl Erik
R. och Charlotta (Lotten) Katharina
Lindström. — B. avlade mogenhetsex.
Johannes Ruths.
i Karlskrona 1S98 och blev
diplomingenjör vid tekn. högskolan i
Hannover 1903 samt doktoringenjör där
1908. Han hade 1903—09 anställning
i den österrikiska järnindustrin och
var 1909—13 delägare i Elektriska
prövningsanstalten i Stockholm, vars
nyupprättade självständiga avd.
Mekaniska prövningsanstalten lian ledde.
Efter några års verksamhet i
Finland var B. 1916—30 verkst. dir. och
från 1923 till sin död därjämte
styr.-ordf. i ab. Vaporackumulator (från
1928 Buthsaceumulator ab.),
Stockholm, som exploaterar hans
uppfinningar på ångteknikens område; dessa
ha haft den största betydelse för
utvecklingen av ånganläggningar inom
industrin. Dotterbolag till företaget
ha bildats i flera europeiska länder. B.
var Sveriges ombud vid
världskraft-kongresserna i London 1924, Basel
1926, Tokio 1929 och Berlin 1930. Av
hans skrifter märkas "Alstring av bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
