Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ruuth, Eric - Ryberg, Artur - Ryberg, Ture - 1. Rybrant, Gösta - 2. Rybrant, Stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryberg
419
Rybrant
nämndes såväl till en av rikets herrar
som till generalguvernör i Pommern
och kansler för univ. i Greifswald. Det
uppstod emellertid snart missämja i
synnerhet mellan B. och Reuterholm,
varvid R:s finansförvaltning upptogs
till granskning. Han dömdes att
åter-bära betydande belopp och
nödgades även avsäga sig sin
guvernörsbefattning; sedan Gustav IV Adolf
själv tillträtt regeringen, vann R.
dock resning i målet ocli nedsättning
av återbäringssumman. R. ägnade sig
därefter främst åt skötseln av sina
stora jordegendomar, av vilka det
1783 förvärvade Gundralövs säteri
i Bjäresjö skn, Malmöh. län, 1810
erhöll namnet Ruuthsbo oeh
ställning av fideikommiss. R. nedlade
även stora summor på
kolfyndig-heter i Skåne. År 1786 inköpte han
Boserupsgruvan i Bisekatslösa skn,
Malmöh. län, och erhöll privilegium
på kolletning inom Luggude och
Bön-nebergs härader. Hans förvaltare och
vetenskaplige medhjälpare blev
Anders Polheimer (s. 148), vilken 1793
upptäckte de kolbärande flötserna vid
Höganäs. År 1795 begärde sig B. i
konkurs, vilket dock snarare torde haft
politiska än ekonomiska orsaker.
Kolbrytningen vid Höganäs ("Gustaf IV
Adolfs stenkolsgrufva"), för vars
bedrivande han 1797 bildade ett bolag,
renderade honom smickrande
utmärkelser av Gustav IV Adolf. Efter
dennes avsättning sökte R. trygga prins
Gustavs rätt till tronföljden, och
under förvecklingarna vid riksdagen
1809—10 framstod lian som en av
cheferna för det gustavianska
partiet. Trots sitt politiska föregående
lyckades R. vinna den nye
tronföljaren Karl Johans förtroende. Från
1812 tjänstgjorde lian som överste
hovmarskalk hos drottning Hedvig
Elisabeth Charlotta, vilken åt
honom anförtrodde vården av sina
omfattande dagboksanteckningar. — R.
blev serafimerriddare 1791 och
kommendör med stora korset av
Vasaorden 1805, led. av Vet. akad. 1802 och
hedersled, av Lantbruksakad. 1S12.—
Gift 1) 1768 med grevinnan Fredrika
Sparre, † 177S; 2) 1779 med
grevinnan Ebba Ulrika Beata von Rosen,
† s. å.; 3) 17S3 med Elisabet
Charlotta Wallendorff. — Litt.: L.
Sta-venow, "Ur konung Gustav III:s och
statssekr. friherre E. R:s brevväxling"
(1—4, 1921—28); G. Nordin, "E. B."
(i Med hammare och fackla, 15, 1946).
S. Sw.
Ryberg, Karl Artur,
lantbrukare, politiker, f. 4 febr. 1882 i Knätte
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Albin Abrahamson R.
och Anna Charlotta Johansdotter. —
R., som alltifrån ungdomen arbetat
inom jordbruket, var bosatt på
Lind-ås i Liareds skn, tills lian 192S inköpte
hemmanet Korsgården i Dalums skn,
där lian sedan dess är bosatt. Redan
1914 blev han sekr. i den nybildade
Södra Älvsborgs valkretsfören. av
Bondeförb. Invald i Andra K. 1917 var
han en av de nio medl., som bildade
den första bondeförb.-gruppen i
riksdagen. Han tillhör alltjämt
kammaren och har varit led. av
bankoutskottet 1921—34, av första lagutskottet
1935—43 samt av andra
lagutskottet sedan 1944, varjämte han tillhört
flera särskilda utskott, bl. a. 1942 för
utformningen av den nya
process-lagen. Sedan 1936 är han
riksgälds-fullmäktig ocli sedan 1940 v. ordf. i
styr. för Sv. jordbrukskreditkassan
ocli i styr. för Sv.
skeppshypotekskas-san. I sin hemort har R. deltagit
såväl i det kommunala livet som i
jordbrukarnas föreningsrörelse och i
skytterörelsen. — Gift 1921 med
Märta Valborg Ester Brink. S. Sw.
Ryberg, Carl Ture, arkitekt, f.
23 sept. 1S8S i Trosa. Föräldrar:
köpmannen Carl Anders R. och Vendia
Sofia Nordström. — Efter
mogenhetsex. i Västerås 190S studerade B.
arkitektur vid Tekn. högskolan 1908—12
samt vid Konstakad. 1912—14. Han
var assistent i arkitektur vid Tekn.
högskolan 1916—22 ocli arkitekt vid
Stockholms stadsplanekontor 1922—
46 (från 1937 som dir.-assistent).
Dessutom har lian bedrivit privat
arkitektverksamhet samt är sedan
1918 arkitekt utom stat vid
Byggnadsstyr. och lärare i arkitektur i
målare- ocli bildhuggareskolorna vid
Konstakad. — B:s byggnader ha
oftast en sluten form med sparsamt
förekommande dekorativa element.
Bland hans arbeten märkas Sv.
kyrkan i Helsingfors 1926, Linköpings
Ture Ryberg.
seminarium 1927, Karol. inst:s
nybyggnader i Solna (arbetet
påbörjades 1937) samt Fredriksdals
fri-luftsmus. i Hälsingborg 1921.
Dessutom har B. byggt villor i Djursholm
och på Stockholmsutställningen 1930,
hyreshus vid Norr Mälarstrand i
Stopkliolm (kvarteret Mullbärsträdet,
1939), industribyggnader, bl. a. för
Philipsons automobil ab. 1928, samt
skolor i Ålsten och Ängby 1932. Han
blev led. av Konstakad. 1934. — Gift
1917 med Signe Augusta Charlotta
Jansson. E. Hmn.
1. Rybrant, Gösta, journalist,
författare, f. 20 jan. 1904 i
Norrköping. Föräldrar: maskinisten Axel
Theodor Jonsson och Klara Amanda.
Fagerberg. — B. idkade till en
början musikstudier, först i Stockholm
och därefter i Berlin. Han var
violinist i Konsertföi-en. 1927—29 och
konsertmästare i SF-orkestern 1930—33.
Han övergick därefter till
journalistyrket och är sedan 1933 knuten till
Aftonbladet, där lian framför allt är
känd som kåsör under sign. Flips.
B. har författat åtskilliga lättare
un-derhållningspjäser för radio. Som
förf. till några romaner, ss. "En
sensation i december" (1929) och
"Äventyret med skrattbomben" (1931) har
B. följt i Frank Hellers fotspår;
humoristiskt berättar han otroliga
äventyr med uppfinningsrikedom och
fantasi. — Gift 1942 med journalisten
Bigi R., f. Bergström. H. U.
2. Rybrant, Stig Alvar,
tonsättare, kapellmästare, f. 8 aug. 1916
i Norrköping. Föräldrar: kantorn
Ernst Jonsson och Ester Eleonora,
Ferm. Brorson till B. 1. — Efter
stu-dentex. i Norrköping 1934 samt
or-ganistex. i Linköping s. å. studerade
B. komposition, kontrapunkt oeh
dirigering vid konservatoriet i Stockholm
till 1943. Åren 1939—44 var han
kapellmästare vid Folkets lius teater,
och sedan 1945 är han repetitör vid
K. teatern, där han även har
framträtt som kapellmästare. Han har
gästdirigerat i landsorten samt
medverkat i radio och vid film- och
grammofoninspelningar. Han var
pianist och arrangör för kvartetten
Syn-kopen 1938—41. — Som tonsättare i
större stil debuterade B. 1943 med en
symfoni, skriven redan 1941, vilken
röjde en frappant teknisk säkerhet
och inte minst erhöll beröm för den
smidiga instrumentationen. År 1944
var han färdig med en ny symfoni
("Sinfonia breve") ocli med musiken
till en balett av Carl-Gustaf Krause
("Kolingen", tippf. 1947
påDetKonge-lige Teater i Köpenhamn). I övrigt
omfattar lians produktion bl. a. en
lustspelsuvertyr, en balettsvit samt sånger
och filmmusik. Inför reprisen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
