- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
423

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydbeck

423

Rydberg

Gustaf Rydberg,

för F. Chr. Kiærskou och vid
konstakad. Han fortsatte studierna för
Höckert och Edw. Bergh vid
Konstakad. i Stockholm 1857—59 och för
norrmannen Gude i Dusseldorf 1859
—64. Han var bosatt i Stockholm
1864—97, från sistn. år till 1905 i
Kristianstad ocli därefter i Malmö.
Utom talrika resor i hemlandet
besökte ban Norge 186S (i Karl XV:s
sällskap), 1S69 och 1880, Düsseldorf
1873—74, Paris 1875 samt Italien
1887 och 1901—02. — B. framstår
som den skånska slättens och kustens
första stora skildrare och som en av
banbrytarna för friluftsmåleriet i sv.
konst. Vägen dit var emellertid lång.
Han började med torrt utpenslade,
detaljrika vyer i Kiærskous
München-influerade stil. En viss frihet i
uppfattningen av motiven når han under
Edw. Berghs ledning, då han också
överger den gängse
vildmarksromantiska genren för den karakteristiska
sv. idyllen. I Düsseldorf målar B. sv.
motiv efter ditförda skisser
("Landskap från Värmland", Malmö mus.)
omväxlande med tyska utsikter,
vinterlandskap, vattenfall, insjöstränder
o. d. Alla ha ateljéarbetets karaktär
men visa samtidigt en bestämd
strävan efter noggrann
verklighetsåtergivning. Ett småfigurigt staffage
utgör ofta ett inslag i kompositionen,
och i B:s skissböcker från denna tid
kan man se, liur noga lian studerade
sina modeller. Efter hemkomsten
fortsätter B. under 1860-talet den
halvromantiska linjen från Düsseldorf.
Vinter- och vårvinterlandskap
överväga i hans produktion, månen
skymtar gärna bakom knotiga stammar
och risigt grenverk, och vattenfall hör
till de omtyckta motiven, dock helst
med något personstaffage i bilden,
som förtar intrycket av ödslighet. Det
är emellertid i skisserna, som B. vid
denna tid skapar friast, mest
oberoende av inlärda regler. Som konst
betraktade inte ens han själv dessa
snabbt utförda skisser, som lian gömde
för eget bruk i sin "skissbyrå", där
lians biograf Helge Kjellin nästan ett
halvsekel senare fann en duk, som
skulle ha kunnat betyda en
konst-revolution, om den ställts ut 1869:
"Halmstackar, dyngstad och
hemlighus vid Kronetorps gård" i Skåne. B.
fortsatte ända in på lS80-talet att
måla komponerade landskap, där
Düs-seldorftraditionen kan spåras i
arrangemang och detaljer, men
samtidigt följde han i andra dukar sin egen
nya linje vidare. Den löper parallellt
med Alfred Wahlbergs och andras mot
det rena friluftsmåleriet med dess
studium av luft och ljus i ett
skimrande valörspel, men medan
Wahlberg målar "franskt" även i sina sv.

landskap, fördjupar sig B. alltmera
i hemlandets natur. Från omkring
1870 överväga de skånska motiven i
hans måleri. Vita bondgårdar och
rithuslängor, gula halmstackar och röda
skjul skymta genom lummig grönska
under en hög men disig eller molnig
himmel. En kvarn eller kyrka reser
ofta sin karakteristiska silhuett på
bilden, en damm eller å speglar träd
och hus i sitt stilla vatten, man ser
en man som plöjer med oxar, en mora
som matar sina gäss, en häst som
betar, kor som dricka. Utsikten är
till en början sällan vid, men mot
slutet av 1880-talet söker sig B. gärna
mot större rymder. Slätten öppnar sig
ofta mot en vid horisont bakom
förgrundens liv och grönska, och under
detta och följande decennium
tillkomma en mängd bilder med motiv
från den skånska och danska kusten
med båtar ocli fiskredskap. Till
omväxling med skildringarna av skånsk
natur ocli skånskt liv målar B. under
alla dessa år också landskap från
stockholmstrakten, Västmanland och
Gotland, från Norge, Bügen, Italien
och Frankrike, överallt är det
kulturlandskapet han söker sig till och
i regel det milda och
människovänliga. Under de senare åren av sitt liv
griper B. ofta tillbaka på motivkretsar
och behandlingssätt, som lian tidigare
erövrat ocli utnyttjat. Färgen kan
stundom bli en smula sötaktig ocli
formen lösas upp i ett stämningsdis,
men i sina bästa dukar når lian ännu
vid sen ålder ett starkt intryck av
verklighetsupplevelse ocli ödmjukt
naturstudium. — Liksom i sin konst

var B. som människa försynt och
tillbakadragen. Sedan han tidigt nått
erkännande deltog lian sällan i
utställningar, och först 1920 lät lian
Konstakad., vars agré han blev 1866 och led.
1871, anordna en retrospektiv sådan.
Den visade hur ny ocli självständig
hans konst på sin tid varit, samtidigt
som den lugnt byggde vidare på en
äldre tradition. — B. erhöll 1925 Illis
quorum. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs, Malmö, Lunds,
Norrköpings m. fi. museer samt i en mängd
privatsamlingar, framför allt i Skåne.
— Gift 1S87 med Ebba Josefina
Borgström. — Litt.: H. Kjellin, "G. B.,
Skånes målare" (1925); V. Loos,
"Fri-luftsmåleriets genombrott i sv. konst"
(1945). Th. N.

Rydberg, G-ustaf Leonard,
språkforskare, skolman, ämbetsman,
f. IS okt. 1861 i Strängnäs, † 26

Gustaf L. Rydberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free