- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
433

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydén

433

Rydén

ämbetet redan 1926 för att därefter
ägna sig åt läroboksförfattande och
verksamhet inom folkskolans
kårorganisationer. Från 1925 var han bosatt
i Lidingö. — Tidigt ansluten till
Socialdemokratiska arbetarpartiet
började B. 1902 medarbeta i tidn.
Arbetet. En konflikt med biskop Billing
och skolrådet 1904 med anledning av
ett kristendomsförhör i Karoli förs. i
Malmö, av B. i Arbetet
karakteriserat. som "katekesparad", gjorde hans
namn känt i vida kretsar. Ännu en
gång fick B. 1910, då han påskdagen
på högmässotid hållit ett politiskt
föredrag, en varning av skolrådet,
vilken emellertid återkallades av
domkapitlet. B. var ordf. i skånska
partidistriktet 1905—IS, led. av
Malmö stadsfullmäktige 1911—17 och
ordf. i folkskolestyr. 1921—25, led. av
Andra K. 1907—19 och 1921—2S samt
av Första K. urtiman 1919, jan.—
febr. 1920 och 1929—30. Genom trägna
studier i protokollen m. m. kom han
att i enastående grad behärska det
riksdagspolitiska stoffet, varför ban
också vann en snabb
utskottsbefordran. Han var sålunda led. av
statsutskottet 1910—17 och 1922—30
(ordf. å andra avd. 1914—17),
socialstyrelseutskottet 1912,
försvarsutskotten 1914 ocli 1924, hemliga
utskottet 1916—17 samt utrikesnämnden
1928. Han fick därjämte en ovanlig
mängd kommittéuppdrag och
tillhörde bl. a. sjöförsvarsberedningen 1911
—14, flottstationskommittén 1916—
17, löneregleringskommittéer 1912,
1914 och 1917, skolkommissionen 1919
—20, samt var 1910—14
statsrevisor. Inom den socialdemokratiska
riksdagsgruppen’ var ban led. av
förtroenderådet 1909—17 ocli därunder
tidtals sekr. Som led. av hemliga
utskottet under första världskriget hade
B. tillfälle att närmare granska den
Hammarskjöldska regeringens allm.
politik och levererade under
remissdebatten 1917 en så skarp kritik av
denna, att ministärens öde i realiteten
avgjordes därav. Då den Edénska
koalitionsministären bildades i okt.
s. å., blev B. chef för
Ecklesiastik-dep. Under de kritiska
novemberdagarna 1918, då en författningsrevision
i avseende på den allm. rösträtten
genom tidsläget aktualiserades, var B.
en av de pådrivande krafterna och
utarbetade även regeringens kommuniké.
I nov. 1919 avgick lian från
ministerposten efter en i hög grad häftig och
uppseendeväckande kritik, som
riktades mot honom i samband med
kristidsföretagets ab. Sv. imports
likvidation. B. var aktieägare från 1918 och
drog alltså ekonomisk nytta av en
företeelse, som ban själv skarpt
fördömt. Som statsråd genomförde B.

28 Svenska män och kvinnor VI

Värner Rydén.

flera skolreformer av betydande
räckvidd, främst upprättandet av
praktiska ungdomsskolor och obligatoriska
fortsättningsskolor (beslut 1918) samt
utfärdandet av 1919 års
undervisningsplan för folkskolorna, genom
vilken bl. a. kristendomsämnets
timantal minskades och
katekesläsningen nästan helt avskaffades. Vidare
genomfördes lönereglering för
folkskolans lärare, utvidgning av
folkskoleinspektionen och en reformering av
småskoleseminarierna. Som nästa
etapp inom skolväsendets omdaning
hägrade för B. förverkligandet av
idén om folkskolan som bottenskola,
framställd under föreg, århundrade
av sådana folkskolans märkesmän
som Thorsten Budenschöld och
Fridtjuv Berg. I detta syfte tillsatte ban
1918 års skolkommission, där ban
själv till en början var ordf., och ss.
ordf. i 1927 års skolutskott kom han
även att bära ett huvudansvar för
reformens slutliga utformning. I den
stora skoldebatten detta år framhöll
B. emellertid, att lians ungdomsdröm

om "en skola, en ungdom, ett folk"
endast delvis gått i uppfyllelse, och vid
avgörandet om flickskolorna följ. år
skärpte ban sin opposition mot
regeringslinjen. I Sveriges allm.
folkskol-lärarfören. var R. led. av centralstyr.
1916—30, v. ordf. 1921—30 och ordf.
1930. Från 1929 var ban därjämte
red. för Sv. Läraretidn. Utom
läroböcker, av vilka särskilt "Vårt
modersmål" (1922; tills, med O. Friberg) ocli
"Medborgarkunskap för
fortsättnings-och andra ungdomsskolor" (1923)
vunno allm. erkännande, utgav han
ett flertal praktiska handböcker i
vallagar, skattelagar, folkpensionering
m. m. — B. var i främsta rummet en
framstående skolpolitiker och
pedagog, vars reformidéer i hög grad
kommit att prägla den sv.
folkundervisningen. Hans insatser på detta område
berättiga honom att räknas till den
sv. folkskolans märkesmän. B:s allm.
radikalism och oppositionella
inställning gentemot den traditionella
kristendomsundervisningen kom honom
att av många betraktas som repr. för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free