Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydén, Värner - Rydfors, Aron - Rydh, se även Ryd - Rydh, Hanna - Rydin, Axel, ingenjör, ämbetsman, se s. 437 - Rydin, Carl Gustaf, affärsman, tidningsman, politiker, se s. 435 - Rydin, Hans - Rydin, Herman, rättsvetenskapsman, politiker, se s. 435 - Rydin, Herman, ämbetsman, se s. 436 - Rydin, Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydfors
434
Rydin
religiös nihilism, men detta med orätt.
Motviljan gällde endast
katekesläsningen ocli det själlösa memorerandet.
Han avvisade förslag om en
konfessionslös religionsundervisning oeh
förberedde själv utgivandet av en lärobok
i kristendomsämnet, varvid han tänkte
sig medverkan av kyrkliga medarb.
Även inom den allm. politiken
utövade B. genom oräddhet och insikter
ett betydande inflytande. Själv en
grundlig kännare av riksdagens
arbetsformer och historia tog han
initiativet till utgivandet av det stora
verket "Sveriges riksdag" i samband med
jubileet 1935. — Gift 1907 med Malin
Botilda Olsson. — Litt.: G.
Björkman, "V. B." (i "Sv. folkskolans
märkesmän", 1942); G. Gerdner,
"Ministären Edén oeh författningsrevisionen
1918" (i "Statsvetenskapliga studier"
1944). S. Sw.
Rydfors, Aron, skolman,
historiker, f. 7 dec. 1860 i Frändefors skn,
Dalsland, † 16 okt. 1945 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Jonas
Jansson oeh Katarina Larsdotter. —
Efter mogenhetsex. i Vänersborg 1882
studerade B. i Uppsala, där lian blev
fil. kand. 1884, fil. lic. 1888 och fil.
dr 1890 på avh. "De diplomatiska
förbindelserna mellan Sverige och
England 1624—maj 1630". År 1899
utnämndes lian till adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm och 1901
till lektor i modersmålet, historia och
geografi vid Norra latinläroverket
där, från vilken tjänst lian avgick med
pension 1926. — B., som var en
framstående pedagog, gjorde sig främst
känd som historisk popularisator och
läroboksförf. Hans "Historisk läsebok
för allmänna läroverkens första ocli
andra klass" (1904) var för sin tid
föredömlig. Han författade avsnittet
1859—1900 i "Sveriges historia intill
tjugonde seklet" (10, 1910). Bland
hans övriga arbeten märkas
"Ivultur-och folkvandring inom Europa" (Sv.
humanistiska förb:s skrifter, 1, 1900),
den beskrivande texten till
national-uppl. av Erik Dahlberglis "Suecia
antiqua et liodierna" (1910) samt en
utgåva av medeltidens rimkrönikor,
fritt återgivna av B. (1—2, 1925).
Åren 1904—19 tillhörde han red. av
Pedagogisk tidskr. — Gift 1S96 med
Therese Hilda Amalia (Amelie) de
Yerdier. S. S—s.
Rydh, se även Ryd.
Rydh, Hann a, arkeolog, politiker,
f. 12 febr. 1S91 i Stockholm.
Föräldrar: verkst. dir. i Värmeledningsab.
Calor Johan Albert R. och Matilda
Josefina Westlund. Kusin till
Edvard Rvd (s. 420). — Efter studentex.
i Stockholm 1910 blev B. fil. kand. där
1915. Hon studerade sedan arkeologi
i Uppsala ocli blev där 1919 fil. lic.
ocli s. å. fil. dr på avh. "Dosformiga
spännen från vikingatiden". Åren
1915—30 företog R. på
riksantikvariens uppdrag arkeologiska
undersökningar i olika delar av landet. Som
första innehavare av International
Federation of University Women’s
stora stipendium 1922 företog R. en
studieresa till Frankrike och Spanien.
År 1924 var hon attaché vid Musée des
Antiquités nationales i Frankrike,
oeh 1925—29 organiserade hon
populär arkeologisk
upplysningsverksamhet från Stat. liist. mus. R:s
arkeologiska forskningar ha bl. a. omfattat
den äldre stenålderns grottkultur.
Hon har publicerat de vetenskapliga
arbetena "Stora Karlsö under
forntiden" (1931) och "Grottan Stora
Förvar på Stora Karlsö" (1940; arbetet
påbörjat av B. Schnittger) samt en
populär framställning
"Grottmänniskornas årtusenden" (1926).
Sveakonungarna ha kommit i ny belysning
genom B:s utgrävningar på Adelsö,
redovisade i "Adelsö" (1930) och
"Förhistoriska undersökningar på Adelsö"
(1936). Under vidsträckta resor i
främmande länder liar B. hämtat stoff
till en rad populärvetenskapliga
arbeten om bl. a. de egyptiska och
indianska fornkulturerna ss.
"Solskivans land" (1927), "Kring
Medelhavets stränder" (1928), "Hur man
levde i Faraos land" (1933), "Bland
fornminnen och indianer" (1934), av
vilka flera översatts till engelska.
År 1946 utgav hon reseskildringen
"Min resa till Indien". B. har
också utgivit barnböckerna "Mor
berättar om hur det var förr i världen"
(1—3, 1930—3S), vilka utkommit i
många uppl. -— Inom den moderna
kvinnorörelsen intar B. en
framskjuten ställning. Hon har varit ordf. i
Fredrika-Brenier-Förb. 1937—49 och
i International Alliance of Women
sedan 1946 (v. ordf. 1939—46). Hon
var medl. av sv. delegationen vid Na-
Hanna Rydh.
tionernas Förbunds förs. 1938,
tillhörde 1941 års befolkningsutrednings
delegation för hem- och familjefrågor
samt var 1943—44 led. av Andra K.
som repr. för Folkpartiet. R. har varit
en av de främsta förkämparna för
ökad kvinnorepresentation i de
beslutande församlingarna, bl. a.
under motivering att samhället alltmer
övertagit uppgifter, som förr
tillkommit hemmen. Samtidigt som hon
betonat det ekonomiska värdet av
husmoderns arbete inom hemmet, har lion
verkat för att skapa möjligheter för
kvinnorna att vid sidan av hemarbete
deltaga i yrkeslivet, bl. a. genom
deltidsarbete, social hemhjälp m. m.,
samt har energiskt hävdat
likalöns-principen. B. är flitigt verksam som
föredragshållare. Hon är v. ordf. i
Utlandssvenskarnas fören. samt
initiativtagare till och ordf. i Sv.-indiska
fören. Sedan 1948 är hon nämndeman
i Stockholm. Hon erhöll Illis quorum
1936. — Gift 1) 1919 med antikvarien
fil. dr Bror Schnittger, † 1924 (s.
565); 2) 1929 med landshövdingen
Mortimer Munck af Rosenschöld (bd
5 s. 346). S. Sw., G. Ptg.
Rydin, Axel, ingenjör,
ämbetsman, se s. 437.
Rydin, Carl Gustaf,
affärsman, tidningsman, politiker, se s. 435.
Rydin, Hans Folke Axel,
ingenjör, industriman, f. 5 okt. 1895 i
Lidköping. Föräldrar: borgmästaren
Axel Heribert R. ocli Berta Elisabeth
(Lisa) Roos af Hjelmsäter. — R.
avlade studentex. i Skara 1914 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1917. Följ. år anställdes lian av
Stockholms superfosfat fabriks ab.
(Fosfatbolaget) som driftsingenjör för
smältverket vid Ljunga verk i Medelpad,
1941 blev han överingenjör i bolaget
och sedan 1942 är han dess verkst.
dir.; han är led. av styr. sedan 1943.
På bolagets uppdrag vistades R. 1927
—39 i Sovjetunionen för anläggande
av fabriker. Han uppförde 1939—40
Fosfatbolagets anläggning
Stockviks-verken i Medelpad. Sedan 1948 är R.
styr.-led. i Sveriges industriförb. —
Gift 1) 1926—44 med Lilly Ulrika
Billström-, 2) 1944 med Birgitte
Wide-bcrg. Abg.
Rydin, H erman,
rättsvetenskapsman, politiker, se s. 435.
Rydin, Herman, ämbetsman, se
s. 436.
Rydin, Carl Håkan, farmakolog,
f. 30 aug. 1902 i Seglora skn, Älvsb.
län. Föräldrar: kamreraren Carl John
R. och Jenny Amalia Fagerström. •—
R. tog studentex. i Borås 1921 och
blev med. kand. 1925, med. lic. 1933
och med. dr 1935, allt i Uppsala. Efter
förordnanden vid univ:s
farmakologiska och fysiologiska institution var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
