- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
435

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydfors

435

Rydin

Håkan Rydin.

han amanuens vid den förra 192S—
36; 1931—33 hade han flera
förordnanden som laborator i experimentell
fysiologi och medicinsk fysik i
Uppsala samt under en kortare tid även
som bitr. lärare i fysiologi där. K.
knöts 1936 till Statens farmacevtiska
laboratorium som tf. assistent, blev
1938 laborator där och är sedan 1942
laboratoriets föreståndare, vilken
befattning 1947 ändrades till professur.
Han var docent i farmakologi vid
Uppsala univ. 1935—3S och innehar
sedan 1942 docentur i detta ämne vid
Ivarol. inst, E. har företagit
studieresor inom Europa (bl. a. som
rocke-fellerstipendiat till England 1934 och
1935—36) och till Förenta staterna.
Hans vetenskapliga produktion
utgöres av ett sjuttiotal skrifter inom
farmakologi och fysiologi. Bl. a.
märkas studier över olika läkemedels
inverkan på det autonoma nervsystemet.
B. har för sin vetenskapliga
skrift-ställarverksamhet belönats med
Hwas-serska priset 1926 och 1931. — Gift
1935 med fil. kand. Anna (Asta)
Elisabeth Rentzhog. U. N—e.

Rydin, Karl, ämbetsman, se s.
436.

Rydin, släkt, härstammande från
Västra By i Lerums skn, Älvsb. län,
varav släktnamnet B. bildades av den
äldste kände stamfadern, handlanden
i Jönköping Börje Henrik B. (f. 1761,
† 1822). Hans äldste son, handlanden
och rådmannen i Jönköping Johan
Samuel E. (f. 1794, † 1840), var far till
prof. Herman B. (B. 2). En son till
denne var generaldir. Herman B. (B.
4). En yngre son till stamfadern Börje
Henrik B., fabrikören Otto Wilhelm
B. (f. 1803, † 1863), blev farfar till
regeringsrådet, civilingenjören Axel
B. (B. 5). — Den nu levande yngre
släkten B. härstammar från en annan
son till Börje Henrik B.,
fabriksidka-ren Carl Gustaf B. (B. 1), vars dotter

Elisabeth Charlotta B. (f. 1829, † 1883)
blev gift med fabriksägaren ocli
handlanden Johannes Johanson (f. 1S29,
† 1892). Bland deras söner, vilka
upptogo moderns släktnamn R., märkas
landshövdingen Karl B. (B. 3) och dir.
Victor Ivar B. (f. 1866, † 1942), bl. a,
ordf. i styr. för ab. Borås mekaniska
gummiväfveri från 1S95 och i styr.
för ab. Borås Tidn. från 1900. —
Litt.: H. Löwenadler, "Stambok för
släkten B. och dem som härstamma
därifrån" (1894).

1. Rydin, Gari Gustaf,
affärsman, tidningsman, politiker, f. 28 aug.
1798 i Jönköping, † 11 april 1877 i
Borås. Föräldrar: handlanden Börje
Henrilc R. och Hedvig Charlotta
Grönvall. — B. slog sig ned i Borås
som färgerifabrikör och inköpte 1838
ett tidningstryckeri, varifrån lian
1838—40 och 1846—76 utgav Borås
Tidn. Därjämte drev han från 1839
Essénska bokhandeln i Borås. Som
färgerifabrikör förstod B. att hålla
sig à jour med forskningen och
företog flera utländska studieresor. Han
gjorde även flera praktiska
uppfinningar, bl. a. de s. k. kalkbruksliusen,
och anlade ett kattunstryckeri. — B.
var i tjugufem år ordf. för Borås
äldste och var dess repr. i
borgarståndet 1834—35, 1840—41 samt 1853—
63. Efter de förhärjande eldsvådorna
på 1820-talet lyckades han utverka
åtskilliga förmåner för staden, bl. a.
tolv års skattefrihet för dess hus,
tomter och jord. B. var politiskt
synnerligen självständig och ansågs bilda
"en egen fraktion"; dock stod han
närmast konservatismen. Med
originell vältalighet utvecklade han sina
åsikter i skilda ämnen. — Gift 1828
med Wilhelmina Albertina Elfström.

S. Sw.

Carl Gustaf Rydin.

Herman Rydin.

2. Rydin, Herman Ludvig,
rättsvetenskapsman, politiker, f. 13 aug.
1822 i Jönköping, † 22 nov. 1904 i
Uppsala. Föräldrar: handlanden och
rådmannen Johan Samuel R. och
Engel Catharina (Katrina) von
Sydow. Brorson till B. 1. — Efter
avslutade skolstudier i Jönköping ocli
Växjö blev B. 1S40 student i Uppsala.
Av ekonomiska svårigheter tvingades
lian att vid flera tillfällen under sina
studieår ta anställning som
informator. Åi- 1847 blev lian dock fil. kand.,
1848 fil. dr och 1851 jur. utr. kand.
Efter kortare tjänstgöring i Svea och
Göta hovrätter, Stockholms
rådstuvu-rätt samt i Justitierevisionen
utnämndes han 1853 till adjunkt i
administrativrätt och nationalekonomi vid Lunds
univ. Åren 1855—90 var ban prof. i
sv. statsrätt, kyrkorätt,
krigslag-farenhet och folkrätt vid Uppsala
univ. Han skaffade sig ett aktat namn
både som vetenskaplig forskare ocli
som akademisk lärare med höga
fordringar på sina elever. Åren 1875—76
var lian univ:s rektor. Han blev jur.
hedersdr i Lund 1868. — B. tog
även livlig del i det politiska livet.
Han tillhörde 1867—75 Första K. och
därefter till 1890 (med undantag för
åren 1878—81) Andra K.; han var
led. av konstitutionsutskottet 1867—
75, 1877 och 1888—90 (under sistn.
period som v. ordf.) samt var
statsrevisor 1879—81. Vidare var han
bl. a. led. av Uppsala läns landsting
(ordf. 18S6—87), av 1888 års
kyrkomöte och av 1879 års
skatteregle-ringskommitté. B:s långa
riksdagsmannabana karakteriseras främst av
hans alltmer tilltagande
konservatism. Under sin tid i Första K.
tillhörde han den stora moderata
gruppen kring L. De Geer ocli var dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free