- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
436

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rydin, Herman - 3. Rydin, Karl - 4. Rydin, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydfors

436

Rydin

främsta auktoritet i konstitutionella
spörsmål. Som anhängare av 1S73 års
kompromiss hoppades han nå en
lösning av försvarsfrågan genom att
sammankoppla den med frågan om
grundskatternas avskrivning, men
han uppträdde dock som avgjord
motståndare till Lantmannapartiets
planer i denna riktning, framför allt dess
grundskattepolitik. Vid mitten av
1880-talet var han en av de ledande
männen inom Nya centern och
medverkade till 1885 års beslut i
försvars-och grundskattefrågorna. Under
tullstriden tillhörde ban
protektionisternas partigrupp, och efter
skyddstullsystemets seger och
Lantmannapartiets sprängning vid 1888 års riksdag
ingick han i Nya lantmannapartiet,
där han under sina sista
riksdagsår intog en framträdande ställning,
bl. a. som medl. av dess niomannaråd.
Som v. ordf. i konstitutionsutskottet
kom lian att utåt företräda den
nya majoritetens mest konservativa
politik. Sålunda motsatte han sig
varje reform på det kyrkopolitiska
området och motarbetade förslag till
utvidgning av rösträtten, samtidigt
som han uttalade sig för en
minskning av städernas
representationsrätt. Likaså var han motståndare till
förslaget om grundlagstadgad
församlingsrätt (1890) men ivrig anhängare
av den s. k. munkorgslagen med dess
inskränkningar i yttrandefriheten
(s. å.). Som parlamentarisk talare
var R. mindre lyckad, både vad form
och framförande beträffar. Såväl i det
offentliga som privata livet voro
kraftfull energi och oräddhet lians
mest utmärkande karaktärsdrag. —
R:s ur vetenskaplig synpunkt främsta
arbete är "Svenska riksdagen, dess
sammansättning ocli verksamhet" (1
—2, 1873—79), länge ett av sv.
statsrättslitteraturens mest betydande
standardverk. Av intresse äro också
de arbeten, vari han ur rent juridiska
synpunkter behandlar de olika
frihetsbegreppen, ss. "Om yttrandefrihet och
tryckfrihet" (1859) och "Om
föreningsrätt och församlingsfrihet" (i
Tidsskrift for Retsvidenskab 1892). I
anslutning till aktuella politiska
spörsmål framlade R. ofta grundliga
specialundersökningar, stundom i
broschyrform. Särskilt kunna nämnas
det länge grundläggande arbetet
"Föreningen mellan Sverige och Norge"
(1863), "Betraktelser i
representationsfrågan" (1865), en för
reformvännerna representativ
programkommentar, samt uppsatsen "Om det
parlamentariska styrelsesättet och dess
förenlighet med svenskt statsskick" (i
Sv. Tidskr. 1876), vari han utan att
acceptera parlamentarismen kraftigt
förordar ett intimt samarbete mellan

Karl Rydin.

statsmakterna. — Gift 1S57 med
Eleonora Wilhelmina Genberg. — Litt.:
H. Rydin (R. 4), "Ur minnet och
andra gömmor" (1929). T. P.

3. Rydin, Karl Rudolf,
ämbetsman, f. 20 nov. 1854 i Borås, † 9 sept.
1912 i Saltsjöbaden, Stockholms län.
Föräldrar: fabriksägaren Johannes
Johanson och Elisabeth Charlotta
Rydin. Dotterson till B. 1. — R. blev
student i Uppsala 1873 och jur. utr.
kand. där 1S83. Efter sedvanlig
tingstjänstgöring utnämndes han 1886 till
v. häradshövding och var 18S8—89
sekr. i riksdagens
konstitutionsutskott. Sistn. år promoverades lian till
jur. utr. dr i Uppsala. Han inträdde
1889 i Kammarkollegiet som tf.
kammarråd och vann där i hög grad
presidenten Hans Forssells ynnest samt
avancerade snabbt: 1890 blev han
advokatfiskal och 1891 ord.
kammarråd. R. liade anseende som
framstående auktoritet på det kamerala
området och anlitades i stor utsträckning
för utredningsarbeten; bl. a. biträdde
han vid uppgörandet av 1907 års
kommunala rösträttsreform. Sin främsta
insats gjorde han som v. ordf. och
ledande kraft inom
prästlönereglerings-kommittén; denna avvisade de gamla
tiondeanspråken och banade väg för
omläggningen av prästerskapets
avlöningsförhållanden. Sedan
kommittén fullgjort sitt arbete, utnämndes
R. 1909 till landshövding i Gotl.
län, där han 1911 av de moderata
valdes till led. av Andra K. — Gift
1891 med Thérese Elisabet Gustava
Stråle af Ekna. S. S\v.

4. Rydin, Sven Ludvig Herman,
ämbetsman, f. 2 okt. 1861 i Uppsala,
† 27 mars 1930 i Stockholm. Son till
B. 2. — Efter mogenhetsex. i Uppsala
1879 och hovrättsex. där 1885 samt
vederbörlig tingstjänstgöring blev R.
1887 v. häradshövding. Han var
notarie i Andra K. 1888—90 och i Första

K. 1890—97 och tjänstgjorde
samtidigt i olika ämbetsverk, bl. a. i
Järnvägsstyr. 1895—96 och därefter i
Telegraf styr., där han 1897 blev tf.
och 1900 ord. byråchef. Han var 1902
—06 expeditionschef i Civildep. och
blev 1907 generaldir. och chef för
Telegrafstyr. (tf. 1906), från vilken
post han avgick med pension 1927.
— R., som kallades till ordf. i 1906
års telegrafkommitté, var den
drivande kraften bakom 1907 års
omorganisation av Telegrafverket till
ett affärsdrivande verk, liksom han
även i hög grad satte sin prägel på de
följ. årens snabba utveckling av det
sv. telegraf- ocli telefonväsendet.
Sålunda var det under R:s ledning, som
staten övertog de enskilda
telefonnäten samt organiserade radio- ocli
rundradioverksamheten. Särskild
uppmärksamhet ägnade R. utbredningen
av dessa kommunikationsmedel i de

Herman Rydin.

norrländska bygderna. I
Verdandi-skriften "Om det svenska
rikstelefonnätet" (1925) har ban givit en
populär framställning av det sv.
telefonväsendets uppkomst och utveckling.
— Sedan R. avgått ur statstjänsten,
var han sysselsatt med författandet
av sina memoarer, varav en del utkom
1929 med titeln "Ur minnet ocli andra
gömmor". Förf:s frodiga gemyt ger
sig väl till känna i skildringen av
ungdoms- och uppväxtårens Uppsala
samt tingstjänstgöringen i Frosta
härad i Skåne. Endast i förbigående
fäller R. i memoarerna politiska
omdömen, ss. då lian på tal om
beväringsexercisen skarpt fördömer den
aktion, som i febr. 1914 bragte den
Staaffska regeringen på fall. R. var
mycket uppburen inom sällskapslivet
och framträdde särskilt inom
sammanslutningen S. H. T. — Gift 1890
med friherrinnan Sigrid Hanna
Sparre. S. Sw.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free