Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Rydin, Axel - Ryding, Allan, skådespelare, teaterdirektör, se s. 438 - Ryding, Gustaf, ämbetsman, politiker, se s. 438 - Ryding, Knut Axel, arméofficer, politiker, se nedan - Ryding, Margot, skådespelerska, se s. 438 - Ryding, släkt - 1. Ryding, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryding
437
Ryding
Axel Rydin,
5. Rydin, Lars Axel Vilhelm,
ingenjör, ämbetsman, f. 22 jan. 1865
i Halmstad, † 11 okt. 1935 i
Stockholm. Föräldrar: hovfotografen Per
Axel David R. och Aurora Christina
Helena Andersson. Brorsons son till
B. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1884 genomgick B. först
Telegrafverkets undervisningsanstalt 1884
—85 ocli blev e. o. telegrafassistent
sistn. år, vilken tjänst han bibehöll
under studier vid Tekn. högskolans
fackavd. för maskinbyggnad och
mekanisk teknologi, varifrån han
utexaminerades 1S89. Han var
telegrafassistent 1891—97 och därunder bitr.
ingenjör och föreståndare vid
centraltelefonstationen i Örebro 1893—
97, blev telegrafkommissarie sistn.
år och var tf. distriktsingenjör i
Mell. övre distriktet 1897—1902. Åren
1902—09 var B. byråchef för
Telegrafstyr :s linjebyrå och därunder
generaldins ställföreträdare 1907—■
09. Han lämnade Telegrafstyr. 1909,
då ban utnämndes till regeringsråd i
den nyinrättade Begeringsrätten; han
pensionerades 1934. — B. var led. av
flera kommittéer, bl. a. post- och
telegrafkommittén 1900,
fälttelegrafkommittén 1904 och
telegrafkommittén 1906. Han var led. av
expropria-tionslagstiftningskommittén 1908 ocli
ordf. i kommittén ang.
Telegrafverkets pensionsanstalter 1905 och 1907
samt i direktionen över desamma 1905
—09. Under sin regeringsrådstid var
ban ordf. i styr. för den nyinrättade
Statens byggnadsbyrå 1917—33, i
bangårdsdelegerade i Stockholm 1919
och i Göteborg 1921, i
järnvägssam-trafiksakkunniga 192S och i
sjukkassesakkunniga 1929 samt i
region-planekommissionen för Stockholm
med omnejd 1930—34. Han erhöll
Illis quorum 12:e storleken 1922. —
Gift 1891 med Märta Maria Olivia
Alf ort. Abg.
Ryding, Allan, skådespelare,
teaterdirektör, se s. 438.
Ryding, Gustaf, ämbetsman,
politiker, se s. 438.
Ryding, Knut Axel,
arméoffi-ser, politiker, se nedan.
Ryding, Margot, skådespelerska,
se s. 438.
Ryding, släkt, vars äldste kände
stamfar Björn levde i slutet av
1600-talet och hade sonen Sven Björnsson.
Släktnamnet B. antogs av dennes son,
kronolänsmannen i Väne härad i
Västergötland Jonas E. (f. 1729, † 1789),
som blev far till häradsskrivaren i
Väne fögderi Johan B. (f. 1755, †
1819). Från två av dennes söner,
landskamreraren Jolin Fredrik B. (f.
1786, † 1837) och kaptenen vid
Väst-göta-Dals reg. Fredrik August B. (f.
1800, † 1851), härstamma släktens
nu levande två huvudgrenar. Till den
äldre av dessa hörde landskamreraren
Johan Fredrik B:s söner,
generallöjtnanten, statsrådet Axel B. (B. 1) och
landshövdingen Gustaf B. (B. 2). En
son till den sistn. är Gösta B. (f.
18S1), sedan 1924 verkst. dir. i Sulfit
ab. Göta och sedan 1936 dessutom i
ab. Göta Elfdals tegelbruk, Dalsland.
1. Ryding, Knut Axel,
arméofficer, politiker, f. 28 aug. 1831 i
Västra Tunhems skn, Älvsb. län, † 7
febr. 1S97 i Skövde. Föräldrar:
landskamreraren Johan Fredrik R. ocli
Christina Charlotta Lindborg. — B.
blev underlöjtnant vid Göta
artilleri-reg. 1851, utexaminerades från Högre
artilleriläroverket 1S56, var lärare i
fysik där 1S60—61 och i artilleri
och handgevärslära vid Krigsskolan
1863—72 samt styresman för
undervisningen där 1868—72. Sistn. år
blev han generalstabsofficer,
utnämndes till major och placerades som
souschef i Lantförsvarsdep:s
kommandoexpedition. Han utnämndes
till överstelöjtnant vid Generalstaben
och blev clief för kommandoexpeditio-
Axel Ryding.
nen 1873, befordrades till
överstelöjtnant ocli chef för Jämtlands
fältjägarkår 1875 och blev 1879 överste
och chef för Skaraborgs reg. År 1882
utnämndes B. till generalmajor och
chef för Generalstaben, en befattning
som ban dock endast några månader
fick tillfälle att uppehålla. B., som
var medl. av 1880 års
parlamentariska lantförsvarskommitté, inträdde
nämligen i juni 1882 i regeringen som
statsråd ocli chef för
Lantförsvars-dep. I denna egenskap framlade han
för 1883 års riksdag
kommittéförslaget, som bl. a. förordade värvad stam
och utökad värnplikt. Förslaget
avslogs av Första K., sedan Andra K.
på flera betydande punkter radikalt
beskurit detsamma. Följden blev att
statsministern Posse avgick, under det
att B. jämte övriga statsråd
kvarstannade och under Thyselius’
ledning bildade en kortvarig
expeditionsregering. När denna 1884 ombildats
med Themptander som statsminister,
återupptogs arbetet på lösningen av
den komplicerade försvarsfrågan, ocli
B. kunde följ. år kontrasignera en
proposition, som innehöll förslag om
en förbättrad värnpliktsorganisation
men lämnade den ömtåliga frågan om
värvad stam eller indelt armé öppen.
Detta förslag, som med vissa
ändringar bifölls av riksdagen, blev det
första steget på vägen mot den
slutgiltiga lösningen av
liärordningsfrå-gan. B., som tagit en betydelsefull del
i riksdagsförhandlingarna, fick även
fullgöra reformbeslutet. Då ban
därvid begärde ersättning åt den indelta
arméns befäl för ökat arbete men icke
lyckades vinna riksdagens bifall
därtill, avgick lian ur regeringen 1887.
B:s framgång som krigsminister
berodde, förutom på lians allm. erkända
militära skicklighet och stora
organisatoriska förmåga, på ett bland
tidens militära fackministrar mindre
vanligt intresse för och
hänsynstagande till de riksdagspolitiska
förhållandena. — B., som 1885 placerats som
clief för Tredje fördelningen och
generalbefälhavare i tredje
militärdistriktet, tillträdde nu denna post. År 1892
utnämndes lian till generallöjtnant
och tog avsked 1896 på grund av
sjukdom. — B. tillhörde riksdagens Första
K. 18S3—87 som repr. för
Västernorrlands län och invaldes för Skövde
stads valkrets i Andra K. 1891 men
nödgades redan fore urtima
riksdagen 1892, då Jiärordningsfrågan
löstes, på grund av sjukdom avsäga sig
riksdagsmannauppdraget. — Under
sin militära tjänstetid företog B.
studieresor till Frankrike 1S67 och 1875
samt till Danmark 1S74. Han var
under årens lopp led. av en rad militära
kommittéer. År 1866 invaldes lian i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
