- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
438

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ryding

438

Ryding

Krigsvet. akad., var dess sekr. 1873
—75 och red. för dess tidskr. under
senare halvåret 1873. — Gift 1875
med Jenny Christina Rosalie
Peterson. F. M., T. P.

2. Ryding, Bror Tolf Gustaf,
ämbetsman, politiker, f. 26 sept. 1833
i Västra Tunhems skn, Älvsb. län, † 23
okt: 1901 i Härnösand. Bror till B. 1.
— R. blev student i Uppsala 1S51 ocli
avlade hovrätts- och kameralex. där
1857. Han blev s. å. e. o. kanslist i
Justitierevisionen, tjänstgjorde som
auskultant i Göta hovrätt 1858 samt
utnämndes till v. häradshövding 1859,
till assessor i Göta hovrätt 1868 och
till revisionssekr. 1872. Under
tjänstgöring som expeditionschef i
Justitie-dep. 1875—79 skaffade sig B.
erfarenheter även av den administrativa
förvaltningen, innan han 1879
befordrades till justitieråd. Redan året där-

Gustaf Ryding.

på kallades han till landshövding i
Västernorrl. län. där lian stannade
till sin död. — Västernorrl. län,
liksom övriga norrlandslän, befann sig
vid denna tid i en synnerligen kraftig
utveckling, och landshövdingens
femårsberättelser vittna om framsteg på
många områden. I främsta rummet
ägnade R. intresse åt
kommunikationsväsendets förbättring. Som ordf. i
kommittén ang. byggnadssätt m. m.
för stambanan genom övre Norrland
(1885) fick han tillfälle att mera i
stort verka för järnvägsnätets
förlängning norr ut, men framför allt
arbetade ban framgångsrikt inom
länet för en järnväg mellan Härnösand
och Sollefteå genom Ådalens
industribygd. Ävenledes ivrade lian för
byggandet av en ostkustbana mellan
Härnösand och Gävle men fick inte
uppleva detta projekts förverkligande.
R. tillhörde 1887—98 Andra K. med
undantag för 1892—93, då han var
led. av Första K. Han invaldes i riks-

dagen under den stora tullstridens
slutskede och tillhörde därvid den
fri-liandelsvänliga sidan. Vid 1891 års
riksdag utsågs lian till Andra K:s
talman, en post som lian dock ej
förmådde sköta på ett tillfredsställande
sätt, ocli som han själv var glad att
få lämna redan efter ett år. R. intog
aldrig någon utpräglad partipolitisk
ståndpunkt utan uppträdde mest i
formfrågor samt i mer eller mindre
lokala norrlandsfrågor. Han verkade
även för åstadkommande av god
jaktvård i sitt län; främst på lians
till-skyndan bildades 18S0 Västernorrl.
läns jaktvårdsfören., vars ordf. han
blev. — R. blev led. av
Lantbruks-akad. 1889. — Gift 1868 med Amalia
Matilda Louise af Petersens. T. P.

1. Ryding, Marg o t Ingeborg
Teresia, skådespelerska, f. 31 dec. 1880
i Göteborg. Föräldrar: fabrikören
Anton Rolin och Anna Paulina
Andersson. — Efter studier för Signe
Hebbe och Hedvig Winterhjelm
debuterade R. på Dramatiska teatern 1902.
Åren 1903—09 var hon anställd först
lios Hj. Selander, därefter lios Knut
Lindroth och slutligen hos Axel
Hultman. Sistn. år kom hon till makens
(R. 2:s) sällskap, där lion var
verksam till 1937. Därefter har lion varit
knuten till Folkets parker och
Riksteatern. Åren 1943—45 var hon
engagerad vid Vasateatern i Stockholm.
— R. liar med åren utvecklat sin
distinkta och klara replikföring med
allt rikare nyansering. Särskilt liar
hon förmåga att ge uttryck för det
varmt och äkta kvinnliga, vilket hon
gav ett vackert exempel på i sitt
naturligt enkla spel i titelrollen i
Did-rings "Elna Hall" ocli som Tora
Parsberg i Björnsons "Paul Lange och
Tora Parsberg". R:s temperament liar
emellertid lockat henne framför allt
till tragedins färgstarka,
känslobetonade roller, ss. Shakespeares
Desdemona och Julia, Alice i Strindbergs

Margot Ryding.

"Dödsdansen", titelrollen i
Haupt-manns "Elga" och Halla i J.
Sigur-jönssons "Berg-Eyvind ocli hans
hustru". — Gift 1904 med teaterdir.
Allan Ryding (R. 2). A. L.

2. Ryding, Allan Martin Adolf
Erland, skådespelare, teaterdirektör,
f. 29 dec. 18S2 i Alsike skn,
Stockholms län, † 9 jan. 1943 i Göteborg.
Föräldrar: trädgårdsmästaren Carl
Adolf R. ocli Engel Elisabeth
Kjell-man. — Efter läroverksstudier i
Uppsala studerade R. till en början musik
men övergick snart till teatern. Åren
1901—02 genomgick lian Dramatiska
teaterns elevskola och studerade
samtidigt för Signe Hebbe och Hedvig
Winterhjelm. Han inledde sin
teaterbana 1903 vid Hj. Selanders sällskap,
där han stannade till 1906. Åren 1906
—08 var han engagerad hos Knut
Lindroth, där lians förnämsta upp-

Allan Ryding.

gifter voro Hjalmar Ekdal i Ibsens
"Vildanden", Wilhelm i
Oehlenschlägers "Axel och Valborg" och Cassio i
Shakespeares "Othello". Hos Axel
Hultman 1908—09 var hans största
framgång Elis i Strindbergs "Påsk".
Från sistn. år till 1937 var R.
teaterdir. i landsorten. Därefter
organiserade han olika enskilda
landsortsturnéer och ledde flera av
Riksteaterns turnéer. — R:s
landsortssällskap kom inom kort att inta en
rangställning bland de sv.
landsortsturnéerna. Repertoaren var av hög klass,
och ensemblen utgjordes av goda
artister; många av eliten inom vår
skå-despelarkår ha turnerat med R., ss.
Harriet Bosse, Hilda Borgström, Tora
Teje, Gustaf Fredrikson, August
Lindberg, Oscar Baeckström, Anders
de Wahl, Töre Svennberg och Victor
Sjöström. Dansken Peter Fjelstrup
och norrmannen Gunnar Tolnæs lia
också presenterats för den sv.
landsortspubliken av R. Som teaterledare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free