Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ryding, Allan - Rydinger, Johan - Rydingsvärd, Karl - Rydkvist, se även Rydqvist - Rydkvist, Viran - Rüdling, Johann Georg - Rydman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydinger
439
Rydman
gjorde B. en beaktansvärd insats i
sv. teaterliv, och han tilldelades
också titeln "provinsens teaterkung".
Hans eget framträdande på scenen
utmärktes av en lugn och behärskad,
samvetsgrant genomtänkt
framställning. Av roller från lians tid som
teaterledare kunna nämnas
titelrollerna i Strindbergs "Gustav Vasa"
och "Erik XIV". — Gift 1904 med
skådespelerskan Margot R., f. Rolin
(B. 1). A.L.
Rydinger, Johan Walfrid,
industriman, f. ’29 aug. 1892 i
Gråmans-torps skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren Per Jönsson och Nelly
Bengtsson. — Efter realex. i
Hälsingborg genomgick E. handelsgymnasium
och Versuchsanstalt und Fachschule
für Lederindustrie i Freiberg. Han
var anställd vid Klippans
chromläder-fabriks ab. 1909—15 och 1917—19
och blev efter något års vistelse i
Norge disponent vid Hallsbergs
läderfabriks ab. 1919 ocli verkst. dir. för
Äströms läderfabriks ab. i Åbo 1921.
Sedan 1922 är E. verkst. dir. ocli
stvr.-led. i Sydsv. läder- och remfabriks ab.,
ab. Ängelholms kromläderfabrik och
ab. Pickers i Södertälje. Han är
dessutom styr.-led. i ab. Örebro
klackfabrik och Lion Leather Ltd i
Ashton-under-Lyne i England. E. är aktivt
verksam inom flera garveriyrket
främjande organisationer, bl. a. som
styr.-led. i Sv. garveriidkarefören. sedan
1936, Sv. garveriidkares
intressent-fören. sedan 1940, Sv. garveriidkares
råvaru- och importfören. sedan 1942
samt i Garverinäringens
forsknings-inst. sedan 1943, varav han var en av
grundarna. Sedan 1946 är han led.
av Sv. inst. för kulturellt utbyte med
utlandet. E. liar deltagit i det
kommunalpolitiska livet i Ängelholm, där
han bl. a. sedan 1935 är
stadsfullmäktig (sedan 1946 v. ordf.; högern). —•
Gift 1921 med Aina Ekblom. K. H. L.
Rydingsvärd, Karl Arthur (von),
skulptör, f. 22 nov. 1863 i Gesäters
skn, Dalsland, † 17 april 1941 i
Portland, Maine, Förenta staterna.
Föräldrar: lantbrukaren Axel Georg
R. och Emma Cecilia Holmström.
— E. studerade vid Tekn. skolan i
Stockholm. Han emigrerade 1883 till
Förenta staterna, där han först var
affärsbiträde men snart övergick till
konstutövande. År 1883 startade lian
i Boston en träsnideriskola, The
By-dingsward School of Art Woodcarving,
och undervisade de följ. åren även i
Ehode Island School of Design i
Pro-vidence och Institute of Arts and
Sciences i Manchester i New
Hampshire. På 1890-talet kallades ban
att undervisa vid Teachers’ College
vid Columbia Univ. i New York och
flyttade då sin skola dit. Omkr.
1923 slog lian sig ned i Portland,
Maine. — E. vann som
träskulptör och konstsnidare stort
erkännande, bl. a. för en fris med scener
ur det amerikanska pionjärlivet för
Arthur Curtis James’ sommarställe
i Newport, Ehode Island. Han sysslade
gärna med fornnordiska motiv o. dyl.
Efter första världskriget kallades E.
av regeringen att upprätta anstalter
på centralt belägna orter, där i
kriget stympade soldater skulle kunna
få undervisning i konsthantverk och
andra för dem spec. lämpade
arbetsgrenar. B:s undervisningssystem vann
snart stort erkännande och fick god
spridning; bl. a. infördes det vid
lärarhögskolan Teachers’ College vid
Columbia Univ. Därigenom blev E. en
föregångsman inom
sysselsättningsterapin.—Gift 1) 1886—98 med
konstnärinnan Annie Maria Davis; 2) 1898
med Ida Withouse Jackson. T. M.
Viran Rydkvist.
Rydkvist, se även Rydqvist.
Rydkvist, Anna Elvira (Viran)
Oscara, skådespelerska,
teaterdirektör, f. 1 dec. 1879 i Stockholm, † 10
juli 1942 därstädes. Föräldrar:
skådespelaren och teaterdirektören Per
Albert R. och Sara Josefina Mathilda
Lundgren. — Efter engagemang vid
Folkteatern i Stockholm och A. Banfts
lyriska landsortsturné var E. 1912—
22 knuten till den av Axel Engdahl
ledda Folkteatern i Göteborg. Sistn.
år startade hon i samma stad Lilla
teatern, som hon ledde till 1937.
Från sistn. år till sin död framträdde
hon på olika stockholmsscener samt
medverkade i Karl Gerhards revyer.
— B. spelade under de första
göteborgsåren mest revy- och
operettroller men kom så småningom att
specialisera sig på den lättare komedin och
folklustspelet, och det var
företrädesvis denna genre hon odlade på
Lilla teatern, vars popularitet i myc-
ket stödde sig på B:s frodigt
humoristiska spel. Särskilt omtyckt blev hon
som Kristiana i Bogö och Frisches
"Hemslavinnor" och Jenny i A.
Sandbergs "33 333". Hennes repertoar
innehöll emellertid också pjäser som H.
Grevenius’ "Sonja" och E. Lindorms
"Böda dagen". På senare år fick lion
tillfälle att göra mer
karaktärsbeto-nade komediroller ss. Demetria i P.
Osbornes "Nog lever farfar"
(Vasateatern 1941). E. medverkade även i
flera filmer. — Ogift. H. U.
Rüdling, Johann Georg,
topograf, f. i slutet av 1600-talet i
Leipzig, begravd 27 dec. 1742 i Stockholm.
Fadern var professor i Leipzig och
sedermera superintendent i Naumburg.
— B, inskrevs 1718 vid Leipzigs univ.
Han kom till Stockholm omkr. 1720
och försörjde sig där som informator.
Samtidigt författade han den första
historisk-topografiska beskrivningen
över huvudstaden, "Det i flor
stående Stockholm . .." (1731), följt av ett
suppl. (1740), som är avsevärt större
än huvudarbetet. Verket bygger
huvudsakligen på tryckta källor och är
ganska bristfälligt, men som
pionjärarbete av en utlänning måste det
bedömas som en anmärkningsvärd
prestation. Kyrkor, skolor och
fornlämningar behandlas tämligen utförligt,
varjämte man får veta en del om
hantverksskrån och industriella
anläggningar. —- B. var under senare år
sjuklig och drog sig fram under
mycket svåra förhållanden. — Gift 1727
med Anna Maria Scharling. — Litt.:
K. F. Werner, "J. G. B." (i Samlaren
1880—81). T. M.
Rydman, Sven Vilhelm Gabriel,
arméofficer, f. 27 maj 1S85 i
Västerås-Barkarö skn, Västmanl. län.
Föräldrar: arrendatorn Sven R. och Eva
Elisabeth Falk. — E. tog mogenhetsex. i
Västerås 1905, blev underlöjtnant vid
Västmanlands reg. 1907, övergick 1912
till Intendenturkåren samt blev major
Sven Rydman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
