- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
440

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydman, Sven - Rydqvist, se även Rydkvist - Rydqvist, Carl, ämbetsman, nationalekonom, se s. 442 - Rydqvist, Johan Erik, språkforskare, litteraturkritiker, se nedan - Rydqvist, Karin - Rydqvist, Oscar - 1. Rydqvist, Johan Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydqvist

440

Rydqvist

1928 och överstelöjtnant 1935. Han
var reg.-intendent vid Gotlands
artillerikår 1912—17 och vid
Intendentur-kompaniet i Stockholm 1917—18 samt
adjutant hos generalintendenten 1919
—26, under vilken tid han även
tjänstgjorde som lärare vid
militärförvalt-ningskursen. Efter ett par år som
reg.-intendent vid Svea livgarde var
han 1927—34 chef för
mobiliserings-avd. vid Arméförvaltningens
inten-dentsdep. och 1934—36
fästningsintendent i Boden. B. var sekr.
i utrustningskommissionen 1920—34.
Han tog avsked 1936 för att bli v.
generalsekr. i Sv. röda korsets
överstyr. och var generalsekr. där 1943
—47. Han blev överste i armén 1946
ocli förordnades 1947 till
generalkommissarie för den frivilliga
sjukvården i krig med samtidig tjänst som
ordf. i centralrådet för den frivilliga
sjukvårdspersonalen. — Genom
klarsyn ocli målmedvetet arbete och genom
sina rika erfarenheter som
intenden-turofficer på trupp och i den centrala
militära förvaltningen löste B. på ett
framgångsrikt sätt sina uppgifter
inom Sv. röda korset, där arbetet
särskilt under andra världskriget ställde
stora krav på organisationens
ledning. — Gift 1912 med Karin Solmin.

B. G—n.

Rydqvist, se även Rydkvist.

Rydqvist, Carl, ämbetsman,
nationalekonom, se s. 442.

Rydqvist, Johan Erik,
språkforskare, litteraturkritiker, se nedan.

Rydqvist, Karin Anna Elvira,
operasångerska (sopran), f. 27 april
1892 i Göteborg. Föräldrar:
ingenjören Carl Adolf R. och Anna Olivia
Petersson. — Efter skolgång
studerade B. sång vid Musikkonservatoriet
i Stockholm, för Ture Bangström
och Gillis Bratt samt för Ludwig
Mantler i Berlin. Hon blev elev vid
operaskolan 1913 och debuterade 1914
vid K. teatern som Anna i
"Värmlänningarna", i titelrollen i "Mignon"
och som Hans i "Hans och Greta"
samt blev följ. år fast engagerad där.
Efter sitt avsked från scenen 1939
verkade hon till 1940 som lärare i
operaskolan; sedan sistn. år
meddelar hon privat undervisning i sång,
plastik och scenisk framställning. —
Som solist vid K. teatern anlitades B.
i många krävande uppgifter. Hon ägde
en bärkraftig sopranstämma och
utvecklade dramatisk intensitet i
partier som Cho-Cho-San i "Madame
Butterfly" och Santuzza i "På
Sicilien" samt titelrollerna i "Carmen",
"Manon Lescaut", "Tosca" och
"Salome". Bland övriga huvudroller, som
hon tolkade, kunna nämnas Susanna
och Cherubin i "Figaros bröllop",
Zer-lina i "Don Juan", Pamina i "Troll-

Karin nydqvist.

flöjten", Margareta i "Faust", Julia
i "Borneo och Julia", Tatjana i "Eugen
Onegin", Mimi i "Bohéme" och
Octa-vian i "Bosenkavaljeren". ■— Gift 1)
1918—33 med byggnadsingenjören
Eskil Reinhold Alfheim; 2) 1936 med
kapellmästaren Gunnar Ahlberg.

K. B—n.

Rydqvist, Oscar Fredrik,
tidningsman, författare, f. 13 juni 1893
i Sundsvall. Föräldrar: handlanden
Claes Oscar R. ocli Hilda Charlotta
Vilhelmina Larsson. — Efter
student-ex. i Sundsvall 1911 och studier i
Uppsala 1911—13 ägnade B. sig åt
tidningsmannabanan. Han var
anställd i Dagen 1913—15, i Dagens
Nyheter 1915—18 och vid Sv.
filmindustri 191S—23. Sedan sistn. år är han
åter knuten till Dagens Nyheter, där
ban bl. a. redigerar Namn och
nytt-sidan. Han har gjort sig känd som
reporter ocli kåsör under sign.
Åbergsson samt varit teater- och filmkritiker.
Hans reportage utmärkas av brett
folkligt gemyt. B. har också ägnat sig åt
dramatiskt författarskap, bl. a. med
komedierna "Hans majestät får vän-

Oscar Rydqvist.

ta" (1925, filmad 1945) och "Eingen
du gav mig" (1929) samt liar skrivit
filmscenariot till "Karl Fredrik
regerar" (1934; manuskript av G.
Edgren och J. Sandén). B. var under
många år medarb. i Grönköpings
Weckoblad och är Polis Paulus
Bergströms andlige fader. Av B:s
skriftställarskap i denna genre ha i
bokform utkommit "Från Grönköping
med omnejd — Stockholm ocli så
vidare" (1918, under pseud. Polis
Paulus Bergström), "Den hemliga
gnist-stationen i Grönköping" (1919,
anonymt) och "Ur Grönköpings stads
krönika" (1924, tills, med Hasse
Zetterström och Gösta Törneqvist). B. har
dessutom berikat barnlitteraturen
med de utmärkta Jeppeböckerna, av
vilka den första, "Jeppe reser jorden
runt", utkom 1928, samt utgivit några
äventyrsromaner och kåserisamlingar.
— Gift 1918 med Oda llansine
Hansen från Danmark. H. U.

1. Rydqvist, Johan Erik,
språkforskare, litteraturkritiker, f. 20 okt.
1800 i Göteborg, † 17 dec. 1877 i
Stockholm. Föräldrar: sekreteraren
hos handelssocieteten och
borgerskapets äldste i Göteborg Johan R. och
Brita Kristina Askengren. — Enligt
faderns vilja skulle B. bli köpman och
var anställd på handelskontor 1815—
19. År 1820 fick han dock följa sin
böjelse för studier och inskrevs vid
Uppsala univ., där han blev jur. kand.
1826. Han kom dock inte att ägna
sig åt juridiken utan inträdde 1827
som amanuens vid K. bibi. Först 1851
blev han v. bibliotekarie, ocli 1858
utnämndes han till bibliotekarie där. Han
blev 1831 led. av Vet. o. vitt. samli.,
1849 av Sv. akad. och Vitt. akad. samt
1856 av Vet. akad. År 1860 blev lian
fil. hedersdr i Uppsala. — E. var
alltifrån ungdomen litterärt intresserad
och umgicks under studietiden med
Atterbom ocli de övriga Uppsal
afos-foristerna. I och med sin flyttning till
huvudstaden 1826 avlägsnade lian sig
från fosforismen, och Tegnér blev i
stället det största namnet för honom.
År 1825 utgav lian några övers, av
Moore, Novalis och Washington
Irving. År 1828 vann B. pris i Sv. akad.
för avh. "Framfarna dagars vittra
idrotter i jemförelse med samtidens",
ett försök att skildra världslitt:s
historia i nära anslutning till främst
A. W. Schlegel, S. de Sismondi och P.
de Barante. Han hade tidigare verkat
som journalist, bl. a. i
Stockholms-fosforisternas organ Kometen, och
framträdde 1828 som utgivare av
Heimdall, en tidn. för litt.- ocli
konstkritik. B:s främste medarb. var B.
von Beskow. Tidn., som ville vara ett
sv. motstycke till den samtida
berömda Le Globe, utmärktes framför allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free