- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
441

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rydqvist, Johan Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydqvist 441 Rydqvist

av strävan efter objektivitet ocli
måttfullhet vid bedömningen av de
litterära striderna samt av intresse för
utländsk litt. och för den
frambrytande realismen. År 1832 nedlades
Heimdall, och R. medarbetade till 1834 i
Sv. Litteratur-Fören:s Tidn., där hans
kritiska verksamhet nådde
höjdpunkten. R:s mångsidighet framgår av
att ban samtidigt (1833) utgav ett
kulturhistoriskt arbete, "Djurgården
förr och nu", och ett grundlärt
tea-terhistoriskt verk, "Nordens äldsta
skådespel" (Vitt. akad:s pris 1836).
Med understöd av bl. a. Sv. akad.,
vars amanuens lian var, fick R. 1836—
37 göra en efterlängtad resa till
kontinenten. Ett resultat av denna blev
reseskildringen "Resa i Tyskland,
Frankrike och Italien" (1. Tyskland,
1838). Efter hemkomsten vände ban
sin uppmärksamhet i första hand till
samhälleliga problem. Bl. a. skrev
han broschyren "De civila
embetsmännen i Sverige" (1838), riktad mot
juristernas herravälde i förvaltningen
ocli präglad av hans egna motgångar
på ämbetsmannabanan. Märklig
genom sin öppenhjärtighet är lians
minnesteckning över Johan Olof Wallin
(1S39). Uppseende väckte den
anonymt utgivna "Tidens oro ocli tidens
kraf" (1840), ett inlägg på den
konservativa sidan i debatten om
representationsreformen. Av intresse är
även B:s skrift om hans tid vid K.
bibi.; den är utg. av E. Sundström
i "Bidrag till Kungl, bibliotekets
historia" (1, 1926). — Hösten 1840
drabbades B. av en svår sjukdom,
som fjättrade honom vid sjukbädden
i nära fem är. Under denna lidandets
tid började han med beundransvärd
energi studera filologi, ocli 1850
utkom första delen av hans storverk
"Svenska språkets lagar" (1—5, 1850
—74; bd 6 utg. av K. F. Söderwall
1883), "det på samma gång första
och största strängt vetenskapliga
arbete rörande modermålets historia,
som i Sverige sett dagen" (A. Noreen).
B. framträder där som vår förste
filolog i modern mening. Han är framför
allt lärjunge till J. Grimm, vars
’’Deutsche Grammatik" säkert varit
hans förnämsta mönster. Verket är
byggt på ett dåförtiden
svåråtkomligt material — endast
landskapslagarna voro tryckta, ocli övriga
medeltidshandskrifter måste B. själv
genomgå. Det omfattar historisk
formlära och ljudlära, däremot
endast antydningar till
ordbildningsläran; till syntaxen hann B. aldrig.
Behandlingen av formläran är
beundransvärd och banbrytande, under
det att uppfattningen i fråga om
ljudläran nu givetvis är föråldrad. B:s
språkliga inställning kommer även

Johan Erik Rydqvist.

Litografi.

fram i de smärre skrifterna "Den
historiska språkforskningen"
(inträdestal i Vitt. akad. 1S49) och "Ljus och
irrsken i språkets verld" (i Sv. akad:s
bandi. 1S65). B. var liksom mästaren
J. Grimm företrädare för den s. k.
litterärhistoriska riktningen. För B. var
den "klassiska" fornsvenskan
(1300-talet) höjdpunkten av den språkliga
utvecklingen, varefter "förfallet"
inträtt, framför allt genom
analogiförändringarna. R:s uppfattning spelade
stor roll för den närmaste
generationen, ej minst för Viktor Rydberg. R:s
i allmänhet måttfulla språkliga
konservatism fick en lidelsefullare prägel
i skriften "Ljudlagar ocli skriftlagar"
(1S70), där ban angrep nordiska
rättstavningsmötet 1869. R. ställde
sig kritisk till Sv. akad:s ordboks-

arbete, sådant det bedrevs under
Beskows ledning ("Svenska akademiens
ordbok, historiskt och kritiskt
betraktad", 1870). Med Beskow
samarbetade lian från 1820-talet, och han
säges vid dennes sida ha spelat ganska
stor roll i Sv. akad. under 1850- och
lS60-talen. R., som trots allt aldrig
lyckades bli Beskows intime vän, liar
gett en skildring av dennes
personlighet (i "Lefnadsteckningar öfver Vet.
akad:s efter år 1854 aflidne
ledamöter", 1869). — Liksom brodern var R.
musikaliskt begåvad och en av de
ledande inom Harmoniska sällskapet i
Stockholm under 1830-talet. — Gift
1856 med Augusta Charlotta
Schwieder. — Litt.: C. Santesson, "J. E. R.,
kritikern och publicisten" (1944).

T. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free