Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rylander, Gösta - 1. Ryman, Anders - 2. Ryman, Sven - Ryning, släkt - 1. Ryning, Bengt - 2. Ryning, Erik - 3. Ryning, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryman
444
Ryning
innehavare av denna befattning samt
till överläkare för sinnessjukavd. vid
Centralfängelset på Långholmen. — R.
har utgivit ett fyrtiotal arbeten inom
psykiatri, neurologi och
socialmedicin. Bland dessa märkes hans drsavli.
rörande förändringar i personligheten
efter operationer på storhjärnans
främre lober. År 1046 utgav B. tills,
med E. Bendz "Rättspsykiatri", en
bearbetning av Hj. Hehvegs lärobok i
ämnet. B. liar företagit flera
studieresor i Europa ocli till Förenta
staterna, bl. a. som Rockefellerstipendiat
1936—37. Han är led. av Försvarets
sjukvårdsförvaltnings vetenskapliga
råd sedan 1942 ocli av
interneringsnämnden sedan 1946. — Gift 1935—
40 med med. dr Mirjam Furuhjelm.
U. N—e.
1. Ryman, Carl Anders,
sjukgymnast, läkare, f. 30 maj 1868 i
Tjällmo skn, östergötl. län, † 3 jan.
1940 i Stockholm. Föräldrar:
häradshövdingen Claes Harald Gabriel R.
och Amelie Charlotta Fredrika
Richter. — Efter mogenhetsex. i Karlstad
1889 och en kortare tids tjänst som
officersvolontär vid Göta artillerireg.
övergick R. till juridiska studier och
avlade jur.-fil. ex. i Uppsala 1893.
Han övergav emellertid juridiken och
avlade 1896 instruktörsex. vid
Gymnastiska centralinst. S. å. blev lian
elev och assistent hos dr A. Kellgren
i London, vars inst. han förestod
under somrarna. År 1901 upprättade
R. eget sjukgymnastiskt inst. i
London, välkänt såväl i England som på
kontinenten. På Kellgrens inrådan
började R. studera medicin och
in-skrevs 1899 vid Durhams univ.,
Nevv-eastle-on-Tvne, där han 1903 avlade
ex. som Bachelor of Medicine. Under
världskriget 1914—18 ställde lian sig
till förfogande vid The Swedish War
Hospital. År 1923 lämnade B.
England ocli fortsatte i Stockholm sin
praktik som gymnastikläkare. Sin
stora framgång på det
sjukgymnastiska området kunde B. i väsentlig
grad tillskriva sin grundliga
förfaren-het i den Kellgrenska manuella
behandlingsmetoden, spec. dennas
till-lämpning på nerverna. -— Gift 1903
med gymnastikdir. Anna Ouchterlony.
D. L—g.
2. Ryman, Frans Sven August,
arméofficer, f. 3 aug. 1S89 i Skövde.
Bror till R. 1. — B. avlade
mogenhetsex. i Skara 1908 och började sin
officersbana vid Skaraborgs reg. 1910.
Han blev kapten 1925 och kapten vid
Generalstaben 1930, major där 1933
ocli vid Upplands reg. 1934,
överstelöjtnant vid Hälsinge reg. 1936,
överste och chef för Arméns
underofficersskola i Uppsala 1939,. chef för
Upplands reg. 1940 samt inspek-
Sven Ryman.
tör för infanteriet och kavalleriet
1942. Han utnämndes 1944 till
generalmajor och arméinspektör. Sedan
1949 är lian chef för Tredje
militärområdet. — R. var lärare vid
infan-teriskjutskolan på Rosersberg 1928
—30. Ss. sakkunnig biträdde han 1934
—35 1930 års försvarskommission
samt 1936 vid utarbetandet av ny
inskrivningsförordning. Han har vidare
deltagit i utredningen rörande den
militära expeditionstjänsten 1942—
44 och är ordf. i kommittén för
frivilligt försvarsarbete sedan 1948. B. liar
visat ett stort intresse för de
frivilliga försvarsorganisationerna,
särskilt skv t tet. Åren 1940—42 var lian
ordf. i styr. för Uppsala läns
skytte-förb. — Gift 1915 med Viola
Renström. B. G—n.
Ryning, gammal frälsesläkt,
härstammande från Danmark, där den
nämnes från mitten av 1300-talet.
Äldste med visshet kände stamfar i
Sverige var fogden på Borgholm,
väpnaren Peter B. († fore 1458), far till
riddaren Erik B., 1463 oeh 1466
nämnd ss. riksråd, som hade sonen,
riddaren och riksrådet, Bengt B. (B.
1). Dennes son, riksrådet Erik R.
(R. 2), blev far till Nils R. († 1578),
hertig Karls furstliga råd och en av
konung Eriks fångvaktare. Bland
dennes söner märkas riksmarsken Axel B.
(B. 3), riksrådet Peder B. († 1613)
samt. ståthållaren på Västerås slott
och över Västmanland och Dalarna
Erik B. († 1613). Den sistn:s son,
riksrådet, amiralen Erik B. (B. 4),
upjiliöjdes 1651 i friherrligt stånd.
Med honom utdog såväl den
friherr-liga som den adliga ätten B. på
svärdssidan.
1. Ryning, Bengt, riksråd, † 1505.
Föräldrar: riksrådet Erik R. och
Christina Eriksdotter (t). — B. torde
ha växt upp i Småland, där fadern
ägde Lidhults gård (i nuv. Sjösås
skn), men kom tack vare sitt gifte i
besittning av sätesgården
Grensholmen vid Boxen i Östergötland, där lian
bosatte sig. I rikspolitiken
framträder B. under 1490-talet. Sålunda var
han ett av de sv. riksråd, som 1493
bekräftade en förlikning mellan
Sverige och Tyska orden i Livland. I
inrikespolitiken stod han med sina
sympatier tydligt på Svante Nilssons sida.
År 1497 deltog lian i striderna mot
Sten Sture d. ä. och gillade
regeringsförändringen detta år; senare sällade
lian sig likväl till oppositionen mot
kung Hans. B. blev riddare 1497. Som
riksföreståndaren herr Svantes
tro-man anlitades han 1504 för
diplomatiska förhandlingar med Danmark.
Någon självständig personlig insats i
den sv. politiken gjorde han
emellertid inte. — Gift senast 1480 med
Filippa Magnusdotter. — Litt.: C. G.
Stvffe, "Bidrag till Skandinaviens
historia" (4, 1875). ICj.K.
2. Ryning, Erik Bengtsson,
krigare, riksråd, † 8 nov. 1520 i
Stockholm. Son till R. 1. — R. var 1512
väpnare ocli 1517 riksråd. Sistn. år
erhöll han österhaninge skn som
förläning av Sten Sture d. y., vilken
otvivelaktigt därmed åsyftade att vinna
R. på sin sida. Följ. år hövitsman på
Stegeborg och häradshövding i Åkerbo
härad återfinnes R. också i lierr
Stens närhet. Under våren 1520 ledde
han för Kristina Gyllenstiernas
räkning med framgång försvaret i
Östergötland; bl. a. tillbakaslog han en
dansk styrka, som sänts till
linköpingsbiskopens understöd. Men kort
tid efteråt övergick R. — ovisst av
vilket skäl — till danskarna, deltog
i den delegation, som förhandlade med
Kristina Gyllenstierna och var även
bland de riksråd, som fingo i
uppdrag att för Kristian II :s räkning
hålla Stockholms slott under dennes
livstid. Likväl anklagades R. för
"kätteri" och avrättades vid Stockholms
blodbad. — Gift före 1514 med Anna
Bengtsdotter. S. S—s.
3. Ryning, Axel Nilsson,
riksamiral, riksmarsk, f. troligen 1552,
† 8 jan. 1620 i Länna skn, Stockholms
län. Föräldrar: Nils Eriksson R. ocli
Ingeborg Trolle. Sonson till R. 2. —
R. nämnes 1577 kammarjunkare och
1584 råd. Han började sin karriär i
hertig Karls tjänst och kom att
under dennes regering tillhöra hans
närmaste omgivning. R. blev en av
hertigens mest anlitade män, såväl i
diplomatiska och militära uppdrag som
inom förvaltningen. Då hertigen 1594
blev riksföreståndare, uppdrog han
ståthållarskapet på Stockholms slott
åt R., som innehade denna
befattning till 1598. Under Karls fortsatta
öppna kamp mot Sigismund deltog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
