Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rålamb, Broder - 4. Rålamb, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rålamb 448 Råstock
Claes Rålamb.
Målning av D. K. Ehrenstrahl.
3. Rålamb, Broder Andersson,
ämbetsman, f. 1568 pä Bro gård i
Bro sikn, Uppsala län, † 3 jan. 1647
därstädes. Son till B. 1 i hans andra
gifte. — B. inskrevs vid univ. i
Marburg 1597. Efter hemkomsten blev han
ämbetsman och kom tidigt i Karl IX :s
tjänst. Han tillhörde den
ämbetsmannakår, som sedan övertogs av
Gustav II Adolf. Betydelsefullt för
B:s karriär var, att han genom sitt
giftermål blivit befryndad med den
Oxenstiernska släkten. Han blev
kammarråd 1613 och därjämte
häradshövding i Borgå län i Finland 1614.
Gustav II Adolf visade honom stort
förtroende och gjorde honom 1622 till
ståthållare över bl. a. Närke och
Värmland, och 1624 blev lian landshövding
i Västmanland. Han blev assessor i
Svea hovrätt 1627, v. president där
s. å. och president i hovrätten i Åbo
1630. Följ. år råkade lian emellertid
i kunglig onåd och förlorade sina
ämbeten. Det är obekant, om bakom
konungens handlingssätt lågo andra
motiv än det officiellt uppgivna,
nämligen en förseelse, som B:s son gjort
sig skyldig till under hovtjänsten.
Under aristokratins maktperiod efter
Gustav II Adolfs död fick B. åter ett
ämbete, till stor del tack vare sin
mäktige frände Axel Oxenstierna;
han blev nämligen 1634 landshövding
i n. och s. Finland samt på Åland.
—• Gift 1) 1605 med friherrinnan
Anna Oxenstierna af Eka och Lindö,
† 1618; 2) 1621 med Anna Tott.
S.O. S.
4. Rålamb, Claes, friherre,
ämbetsman, riksråd, f. 8 maj 1622 i
Stockholm, † 14 mars 1698 därstädes.
Son till B. 3 i hans andra gifte. — B.
var utrustad med en ovanlig
begåvning, som i förening med en
omsorgsfull uppfostran danade honom till en
av stormaktstidens märkligaste
kulturpersonligheter. Han blev student
i Uppsala 1638, och i början av
1640-talet fullföljde ban sin utbildning vid
univ. i Leiden och vid högskolorna i
Saumur och Paris. Hemfärden förla-
des över Osnabrück, där lian under då
pågående fredsunderhandlingar en tid
tjänstgjorde i det sv.
beskickningskansliet. För sina utländska
erfarenheter redogjorde ban inför Axel
Oxenstierna, som därvid fick ett så
gynnsamt intryck av B., att denne 1645
bereddes anställning som kavaljer vid
fredskonferensen i Brömsebro. Han
drog sig därefter för en längre tid
tillbaka från offentligheten för att ägna
sig åt skötseln av sina gods och åt
vetenskapliga studier, som i
synnerhet inriktades på rättsväsendet.
Genom inträngande forskningar i
Sveriges gamla lagar ocli såväl äldre som
samtida rättsvetenskaplig litt.
förskaffade han sig en rik fond av
vetande, som bar frukt i ett omfattande
skriftställarskap i juridiska ämnen.
Till en början utan tanke på att
befordra detta till trycket förmåddes
han dock slutligen därtill av
beundrande vänner, och 1674 utkommo
genom Antikvitetskollegiets försorg
resultaten av lians forskarmödor
undertiteln "Observationes juris practicæ.
Thet är åthskillige påminnelser vthi
rättegångs-saker" (ny uppl. 1679), ett
ryktbart verk, som ställt B. vid sidan
av Loccenius och Stjernhöök som en
av den sv. lagfarenlietens märkesmän
under stormaktstiden. Som
uppmärksammad förespråkare för den lägre
adelns intressen vid
reduktionsriksdagen 1655 trädde B. slutgiltigt fram
ur sin tidigare lantliga isolering för
att därefter göra en av sin tids
märkligaste insatser på den politiska
väd-jobanan. S. å. utnämnd till krigs- ocli
hovråd betroddes ban av Karl X
Gustav under polska fälttåget med flera
krävande uppdrag, främst en
beskickning till Turkiet, som anträddes 1657.
Under färden genom den mot Sverige
fientligt sinnade kejsarens länder
lurade allestädes faror, och B. måste
anlägga olika förklädnader för att
passera oantastad. Om sina äventyr
och om tillvaron bland turkarna har
han berättat i en sedermera till
engelska översatt reseskildring, "Kort
beskriffning om thet som wid then
Constantinopolitaniske resan är
före-luppit" (1679). Efter sin återkomst
till Sverige kom B. snart att spela
en betydande politisk roll. Vid de
båda riksdagarna 1660 uppträdde ban
som vältalig ledare för den adliga
oppositionen mot tanken att göra
Karl-X Gustavs testamente till rättesnöre
för förmyndarstyrelsen. I logiskt
uppbyggda, för sina
konstitutionalis-tiska tankegångar ryktbara
anföranden frånkände ban detta aktstycke,
såsom icke sanktionerat av ständerna,
karaktären av offentligrättslig
handling och hänförde det i stället till
privaträttens område. B. deltog även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
