- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
452

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rääf i Småland, Leonhard - Röd, Kristofer Andersson, riddare, riksråd, se Kristofer Andresson (Röd), bd 4 s. 351 - Rödin, Gustav - Röding, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Röd 452 Röding

Leonhard Rääf i Småland.

givare; lian missminner sig, när lian
i sin självbiografi (i släktens ägo)
uppger sig ha levererat flertalet
av Afzelius’ "Svenska folk-visor från
forntiden". B:s uppteckningar
trycktes i stället i A. I. Arwidssons
mera vetenskapligt ederade "Swenska
fornsånger" (1834—42). — Sin största
insats gjorde dock B. inom
etnografin och folkloristiken. Hans livsverk,
"Samlingar och anteckningar till en
beskrifning öfver Ydre härad i
öster-göthland" (1—5, 1856—75; del 5 utg.
postumt), är en allsidig, vetenskapligt
dokumenterad skildring av liv och
förhållanden i den gamla östgötabygden
under forna tider. Andra delen, en
ordbok över Ydremålet, belönades
1859 med guldmedalj av Sv. akad.
På material från hembygden bygger
R. även sin stora samling av "Svenska
skräck och signerier ni. m.
Anteckningar i bokstafsordning uti 7 band"
(i Vitt. akad.). — R. är kanske likväl
mest berömd som originell
personlighet. Redan för samtiden framstod lian
som den personifierade konservatis-

men. Vid riksdagarna uppträdde han
som motståndare till olika reformer
såsom lika arvsrätt, humanare
strafflagar m. m. Där angrep lian även
järnvägar och ångbåtar liksom
maskinkulturen överhuvudtaget. Han ansåg
a priori utvecklingen som ond ocli
hans syn på gångna tider är halvt
rousseauansk, halvt rudbeckiansk. I
Ydrebeskrivningen ondgör han sig
ofta över tidens oseder, d. v. s. allt
nytt från folkbildningsrörelsen till
bruket av tändstickor. I sitt eget
levnadssätt sökte han omsätta sina
reaktionära principer. Med bygdens
befolkning levde lian i ett
patriarka-liskt förhållande. Trots löjliga drag
förkroppsligar R. ett fornnordiskt
ideal; det manliga och kärnfriska hos
honom karakteriseras bäst av det
hedersnamn, som samtiden gav
honom, "Ydredrotten". — Gift 1S33 med
Christina Jacquette von Heijne. —
Litt.: A. Ahnfelt, "L. F. R. af S."
(1S79); F. Böök, "L. F. R." (i
"Es-saver och kritiker 1917—1918", 1919).

M. v. P.

Röd, Kristofer Andersson, riddare,
riksråd, se Kristofer Andersson (Röd),
bd 4 s. 351.

Rodin, Carl Gustav,
operasångare (tenor), f. 2 dec. 1890 i
Stockholm, † 4 jan. 1949 i Nyköping.
Föräldrar: boktryckaren Carl R. ocli
Maria Malmqvist. — R. studerade
sång i Stockholm för E. Pettenati
och Gillis Bratt samt genomgick 1919
—22 som elev och stipendiat
operaskolan vid K. teatern i Stockholm.
Han var 1922—25 engagerad vid K.
teatern. Efter att 1925—26 lia vistats
i Paris och Berlin för studier var han
1926—30 knuten till Städtische Oper
i Berlin ocli 1931—44 till Staatsoper
i samma stad. Från 1928 medverkade
lian i festspelen i Bayreuth. Han
deltog vidare i Berliner Staatsopers
gästspel i Paris 1937 och i Bom 1941 oeh
gästspelade i Norge samt deltog som
solist i "De Svenskes" sångarfärd i
Förenta staterna 1927. Kort fore
krigsslutet bosatte sig B. ånyo i
Stockholm, där lian var anställd i
Statens järnvägars arkiv. — B.
debuterade 1919 på K. teatern. Hans tre
debutroller voro Canio i "Pajazzo",
Cavaradossi i "Tosca" och hertigen i
"Bigoletto". Under sitt engagemang
vid K. teatern sjöng R. med
framgång några av repertoarens
tenorroller, ss. Gerald i "Lakmé", Linkerton
i "Madame Butterfly" och Orfeus i
"Orfeus i underjorden". I Berlin sjöng
lian bl. a. Lohengrin, Kungasonen i
Humperdincks "Kungabarnen", Don
José i "Carmen", Turiddu i "På
Sicilien" samt modern tysk opera. — Gift
1927 med premiärdansösen Siri
österholm. B. Hgn.

Röding, Jako 6, ämbetsman,
publicist, f. 18 jan. 1725 i Linköping, †
12 eller 13 dec. 1782 i Danzig.
Föräldrar: sämskmakaren Gustaf Jönsson R.
och Maria Ryy. — Efter genomgång
av Linköpings skola och gymnasium
inskrevs B. 1742 vid Uppsala univ.

Gustav Rodin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free