Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röding, Jakob - Röding, Rudolf - Röhl, släkt - Röhl, Maria - Röhss, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röding
453
Röhss
men kom redan följ. år till Stockholm
som informator hos k. boktryckaren
Petter Momma (bd 5 s. 326)"
Tydligen kom han snart även att biträda
vid redigeringen av dennes
fransk-språkiga tidn. Stockholm Gazette,
det enda nyhetsorganet i Sverige vid
denna tid utom de officiella
Posttidningarna. Efter någon tid synes B.
lia blivit den egentlige redaktören.
Ehuru Gazetten gav snabbare nyheter
och på det hela taget var bättre
redigerad än Posttidningarna, förblev dess
avsättning mycket ringa, eftersom
den måste utkomma på franska. I
slutet av 1752 begärde B. understöd av
Kanslikollegium, emedan Momma
vägrat att längre förlägga bladet.
Trots att R:s anhållan avslogs,
fortsatte ban att utge tidn. till 175S, då
lian måste upphöra, lagsökt för
obetalda tryckerikostnader. B., som 1751
blivit kanslist vid K. bibi. och även
tjänstgjort som amanuens hos
riks-liistoriografen, utnämndes 1761 till k.
kommissarie i Danzig, där han
stannade till sin död och skall ha samlat
en förmögenhet. — B. framträdde
även som politisk och historisk
skriftställare. — Litt.: O. Sylwan,
"Sveriges periodiska litt. under frihetstidens
förra del" (1892). U. D.
Röding, Gustaf Rudolf,
skolman, klassisk filolog, f. 8 mars 1847
i Mariestad, † 16 jan. 1941 i Göteborg.
Föräldrar: kontraktsprosten Anders
R. och Louise Lundberg. — Efter
mo-genhetsex. i Skara 1864 blev B. 1871
fil. kand. och 1872 fil. dr i Uppsala
samt 1874 docent i grekiska där. Han
blev lektor i latin och grekiska vid
läroverket i Karlstad 1879 samt rektor
vid läroverket i Gävle 1885 och vid
Högre latinläroverket i Göteborg
1894; ban avgick med pension 1913.
Vid sidan av rektorstjänsten innehade
B. åtskilliga allm. uppdrag i Göteborg.
I tjugusju år var lian studierektor vid
Mathilda Halls skola. Vidare var han
Rudolf Röding.
led. av styr. för Kjellbergska
flickskolan, Nya elementarskolan för
flickor, Göteborgs handelsinst. och (1900
—28) Göteborgs högskola. Åren 1899
—1910 tillhörde han
stadsfullmäktige. Han blev 1898 led. av Vet, o.
vitt. samh. — B:s huvudsakliga
verksamhetsfält var det stora och ansedda
läroverk, vid vilket lian verkade som
rektor. Han tillvann sig genom
duglighet ocli älskvärdhet lärares ocli
lärjungars aktning och tillgivenhet.
Ännu som pensionerad ledde han
arbetet med uppförandet av den nya
byggnaden för latinläroverket. Sin
samhörighet med denna läroanstalt
visade han även genom omfattande
forskningar i dess historia, vilka
resulterade i tre bd "Bidrag till
Göteborgs latinläroverks historia" (1898
—1921). — Under sina tidigare år
utgav B. på sitt vetenskapsområde,
de klassiska språken, ett flertal
arbeten. Efter sitt avskedstagande
återvände han till sina gamla intressen
och utgav åtskilliga skrifter,
huvudsakligen inom den grekiska filologin.
Så publicerade han i Vet, o. vitt.
samh:s handlingar flera samlingar
övers, av grekisk poesi i originalens
versmått. — Gift 1883 med Elin
Wendela Axelina Bergqvist. Fr. Sg.
Röhl, vitt utgrenad släkt,
härstammande från bagaren i Stockholm
Jacob B. († 1753). Bland hans femton
barn märkas kronobagaren i
Stockholm Elias B. (f. 1715, † 1796),
bagareåldermannen i Stockholm Jacob
B. (f. 1726, † 1783) och
bagareåldermannen i Stockholm Johan B. (f.
1728, † 1802), vilka blevo stamfäder
för släktens tre huvudgrenar. Till den
äldsta av dessa hörde Elias B:s son,
handelsagenten i Stockholm, konsuln
Jakob Elias B. (f. 1756, † 1822), som
blev far till konstnärinnan Maria B.
(se nedan).
Röhl, Maria Christina,
porträtt-tecknare, f. 26 juli 1801 på
Skönsta-vik i Enskede förs., Stockholm, †
30 juni 1S75 i Stockholm.
Föräldrar: handelsagenten, konsuln Jakob
Elias R. och Maria Christina
Kierr-man. — Tidigt föräldralös blev B.
upptagen i kopparstickaren C. D.
Forssells hem 1S23 och erhöll av
honom undervisning i teckningskonsten.
Hon gjorde sig snart känd och
uppskattad som en driven och produktiv
porträttecknare. År 1S43 kallades lion
till led. av Konstakad. Under en resa
till Paris 1849 kom lion till klarhet
om att en förnyelse i hennes konst
var önskvärd, och under vistelser i
England (1851—52) ocli Paris (1853
—56) återupptog lion studierna, bl. a.
på L. Coignets ateljé ocli genom
kopiering på Louvren. Efter
hemkomsten övergick hon delvis till pastell-
Maria Röhl.
målning, men huvudparten av hennes
produktion såväl före som efter
studieresorna utgöres av blyerts- och
svartkritsteckningar. Hennes klientel
omfattade vittra, konstnärliga och
borgerliga kretsar i Stockholm men
sträckte sig också till hovet, till
herresätena ocli till köpmannakretsar i
Göteborg. I K. bibi. förvaras omkr. 1 600
porträtt av B:s hand. Med sina
påtagliga brister i det tekniska ha
hennes porträtt sin styrka i det
älskvärda återgivandet av modellerna. Ex.
på B:s konst finnas i bd 1 s 126, 238,
239, 395, 458, 466; bd 2 s. 9, 138, 173,
268, 298, 351, 364, 445, 553, 560, 581,
599; bd 3 s. 459; bd 4 s. 6, 9, 44, 215,
24S, 296, 303, 455, 624; bd 5 s. 267.
Kostymeringen är väl återgiven,
varför B:s porträtt utgöra en givande
källa för kunskapen om dräkt och
moder från 1820- till 1870-talet. —
Ogift. — Litt.: "Ur M. B:s portfölj"
(1—2, 1916—19, utg. av A. Boosval
med biografi av C. Forsstrand). Th. N.
Röhss, släkt, härstammande från
Kur-Sachsen (Tyskland), där äldste
kände stamfadern Paul Boijss (f.
omkr. 1650, † omkr. 1705) var bosatt.
En sonsons son till honom var
bokhandlaren i Slesvig Johan Gottlob B.
(f. 1766, † 1842). Tre av dennes söner
överflyttade till Sverige. Bland dessa
märkes stamfadern för den äldsta sv.
grenen, grosshandlaren ocli
skeppsredaren i Göteborg Wilhelm August
B. (f. 1796, † 1858). Denne kom som
färgaregesäll till Göteborg 1827, blev
delägare i firman Böhss & Brusewitz,
vilken 1857 ombildades till firma
Wilh. Böhss, ocli skapade sig en
förmögenhet på företrädesvis järn- och
trähandel, kombinerad med bruks- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
