Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönnow, ätt - 1. Rönnow, Casten - 2. Rönnow, Casten - Rönström, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rönnow 457 Rönström
och handelsman i Ronneby. Bland
hans söner, vilka efter Bonneby
antogo släktnamnet B., märkas
officeren pä sv. örlogsflottan Magnus B.
(f. på 1630-talet) och prosten och
kyrkoherden Casten R. (R. 1), far till
orientalisten och förf. Magnus Rönnou
(f. 1665, † 1735), som adlades med
namnet Dublar. En son till Magnus
R., sjötullsvisitören i Karlshamn Otto
R. († 1710), blev far till läkaren
Casten R. (B. 2), som 1759
naturalisera-des som sv. adelsman och själv slöt
sin ätt 1787.
1. Rönnow, Casten Månsson,
präst, f. i slutet av 1630-talet i
Bonneby, † 1691 i Örebro. Son till
rådmannen och handelsmannen Magnus
Dublar. — B. blev 1661 kyrkoherde i
Ähus, där han tjänstgjorde till 1682,
då lian erhöll transport till Halmstad.
År 1687 tillträdde han
kyrkoherdetjänsten i Örebro. Följ. år blev han
fil. magister i Lund samt
kontraktsprost. Sin disputation för
magistergraden tillägnade han Karl XI. R.
deltog i riksdagarna 1675 och 1686. —
Enligt en gammal tradition skulle R.
under Karl XI:s skånska fälttåg vid
ett tillfälle ha räddat konungen från
danskarna genom att i Åhus prästgård
gömma honom i en skorsten och sedan
hjälpa honom fly under förklädnad.
Som belöning skulle R. bl. a. för sina
efterkommande ha erhållit arvsrätt
till Åhus pastorat. Denna tradition
kan emellertid ej bestyrkas, och
uppgiften om arvsprivilegiet är
bevisligen felaktig. Skildringen av Karl
XI :s räddning undan danskarna gör
också ett starkt sägenartat intryck
och är måhända influerad av vissa
berättelser om Gustav Vasas äventyr
i Dalarna. Att konungen just i början
av 1680-talet beviljat R. en del
förmåner är dock obestridligt men kan
ha berott på att R. tillhörde de
präster, som visat intresse för arbetet på
Casten Rönnow (1). 1700-talskopia efter
äldre original (Gripsholm).
Skånes kyrkliga försvenskning. -—
Gift 1) 1662 med Elisabeth Gemzæa,
† 1685; 2) med Anna Walleria. —
Litt.: H. Schutzercrantz, "Swenska
konungars olyks-öden ..(1775); Y.
Bogren, "Den kyrkliga
försvenskningen av Skånelandskapen och Bohuslän"
(1937). Y. B.
2. Rönnow, Casten, läkare,
donator, f. 15 febr. 1700 i Karlshamn,
† 5 maj 1787 i Stockholm. Föräldrar:
sjötullsvisitören Otto R. och Vendela
Reuterman. Brorsons son till B. 1. -—•
Tidigt föräldralös erhöll B. sin
uppfostran hos farbrodern, stadsfältskären
i Göteborg Johan B. Efter att ha
deltagit som fältkirurg i norska
fälttåget 1718 fortsatte B. sina studier,
först i Stockholm, sedan i Uppsala
under bl. a. Olof Budbeck. År 1728 for
lian på ett k. stipendium till Frank-
Casten Rönnow (2). Målning av G.
Lundberg (Medicinalstyrelsen, Stockholm).
rike, där lian efter studier i Paris blev
med. dr i Reims 1730. Under denna
tid utbildade lian sig även till en
skicklig tecknare och miniatyrmålare.
Lockad med anbud från såväl England
som Österrike föredrog han likväl att
efter kallelse bli livmedikus hos
konung Stanislaw Leszczynski av Polen
1734; lian utnämndes till arkiater
1735. När Stanislaw efter
tronavsä-gelsen 1737 slog sig ned i sina
hertig-dömen Lothringen och Bar,
företrädesvis bosatt i Lunéville ocli Nancy,
utnämndes B. till förste livmedikus
ocli "conseiller intime" samt fick
överinseendet över medicinalväsendet i
hertigdömena, en befattning, som ban
uppehöll till Stanislaws död 1766.
Naturaliserad sv. adelsman 1759
återvände B. trots fördelaktiga franska
erbjudanden till hemlandet och
bosatte sig 1767 i Stockholm. Han blev
led. av Vet. akad. 1755 och var dess
preses 176S och 1774. — Som
framstående organisatör gjorde R. en
stor insats för förbättrandet av
medicinalväsendet i Lothringen och Bar.
Han skapade ett medicinskt collegium
i Nancy, omorganiserade den
medicinska fakulteten vid univ. i
Pont-à-Mousson, förbättrade
sjukhusväsendet och apoteken samt inrättade
fältskärsskola. Särskilt intresserad av
anatomi och kirurgi testamenterade
B. 30 000 dlr kmt och därjämte sina
instrument till en professur i dessa
ämnen vid Uppsala univ. Dessutom
testamenterade han medel till en
stipendiefond samt summor till Vet.
akad. och olika sjukhus. Hans stora
bibliotek tillföll Collegium medicum
och Vet. akad. —- Ogift. Abg.
Rönström, Anna Ulrika,
skolföreståndarinna, f. 22 juni 1847 i
Boslags-Kulla skn, Stockholms län, † 21
okt. 1920 i Lund. Föräldrar:
poliskommissarien Thure Gustaf R. och
Andrietta Gustafva Leth. ■— B.
flyttade tidigt med föräldrarna till
Stockholm och gick där i privatskola; 1864
—67 genomgick hon Högre
lärarinneseminariet. Efter några år som
privatlärarinna grundade hon 1871
Högre elementarskolan i Lund för flickor.
Undervisningen i denna skola var av
en för sin tid ovanlig typ, med
tonvikt på naturlära och praktiska
ämnen; B. sökte också i viss
utsträckning tillämpa arbetsskolemetoder. För
sina avgående elevers
vidareutbildning inrättade hon bl. a. 1876 en
fortsättnings- ocli seminarieklass,
vilken 1905 övergick i det på B:s
initiativ tillkomna Privata högre
lärarinneseminariet i Lund (nedlagt 1916). B.
var initiativtagare till Södra
Sveriges flickskolefören. och dess ordf.
från stiftandet 1900, led. av
centralstyr. för Flick- och samskolefören.
från 1902 samt ordf. i Lunds
pedagogiska sällskap från 1911. Hon var
sakkunnig i löneregleringskommittén
Anna Rönström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
