- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
459

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Röök

459

von Röök

Norrb. län. Föräldrar: konduktören
Lars Emil Jciderström och Nina
Magdalena Lindström. — R. avlade
real-skoleex. i Malmberget 1927 ocli
skaffade sig därefter bl. a. socialpraktik.
Ären 1937—39 genomgick hon
Social-inst. i Stockholm. Hon var bitr.
personalkonsulent i Stockholms allm.
restaurant ab. (SARA) 1939—41,
ombudsman i Kvinnliga
telefontjänste-mannafören. 1941—43,
beredskapskonsulent hos Arbetsnämnden i
Stockholms stad 1943—45 samt- konsulent
för det kvinnliga
arbetsförmedlingsområdet 1945—46. Ären 1946—47 var
R. tf. konsulent lios Statens
arbetsmarknadskommission, och sedan 1948
är hon e. o. byråinspektör i
Arbetsmarknadsstyr. Hon var led. av 1944
års deltidstjänstutredning. Under
tjänstledighet från statstjänsten är
R. sedan aug. 1948 chef för Rädda
barnens sektion för verksamheten i
utlandet. R. liar tagit aktiv del inom
olika yrkeskårers föreningsarbete.
Bl. a. var hon sekr. i de kvinnliga
kår-sammanslutningarnas centralråd 1942
—44, led. av Tjänstemännens
centralorganisations stvr. 1942—46 och är
styr.-led. i Fören. Socialarbetare inom
industri och affärsvärld sedan 1941
samt led. av styr. och arbetsutskott
för Civila statsförvaltningens
tjänste-mannaförb. sedan 1947. Hon var sekr.
i Yrkeskvinnors riksförb. 1943—44
och, sedan detta uppgått i det
nybildade Yrkeskvinnors samarbetsförb.,
led. av styr. och arbetsutskott samt
efterträdde 1948 statsrådet Karin
Kock som ordf. i förb. Som medl. av
International Federation of Business
and Professional Women är hon ordf.
i International Employment Exchange
Cominittee sedan 1947. Hon är medl.
av The Correspondence Committee ön
Women’s Work i The International
Labour Organisation sedan 1948. B.
har skrivit flera artiklar i sociala och
ekonomiska frågor i tidn. och tidskr.

Agda Rossel.

— Gift 1943 med fil. kand. James
Carl Julius Christian Rossel (f. 1912),
som sedan 1947 är kulturred. i
Afton-tidn. Han har varit livligt verksam
som essavist och kritiker i sociala ocli
litterära ämnen samt bl. a. utgett
"Yrkesval ocli arbetsinsats. En
aktuell kvinnofråga" (1945) och biografin
"Mark Twain" (s. å.). Han har även
medverkat vid statliga utredningar,
bl. a. betr. ungdomsvården. Abg.

Röök, von, ätt, vars äldste kände
stamfar var artilleribokhållaren,
kamreraren i Stockholm Jakob Jakobsson
B. († 1732). Hans söner, sv.
ministern i Wien, regeringsrådet Nils B.
(f. omkr. 1712, † 1775) och översten
Carl Fredrik B. (B. 1), adlades 1763
av tyske kejsaren Frans I med namnet
von B. och naturaliserades 1773 som
sv. adelsmän. B. l:s yngste son var
hovintendenten Lars Jakob von B.
(R. 2). Ätten utslocknade 18S9.

1. Röök, Carl Fredrik von,
fortifikationsofficer, f. 11 maj 1725 i
Stockholm, † 2 april 1793 på Åkerby
i Gårdeby skn, östergötl. län.
Föräldrar: kamreraren Jakob Jakobsson R.
och Elisabet Cederholm. — R, ingick
1736 vid fortifikationen ocli blev 1741
underkonduktör. Ären 1744—48
tillbragte ban i fransk tjänst, där lian
sistn. år blev kapten; han deltog i
striderna bl. a. vid Pfaffenhofen samt
var med vid belägringen av Genua.
Efter hemkomsten blev R. 1750
kapten vid fortifikationen; ban var med
i kriget i Pommern 1757—62 och blev
175S kommendant i Peenemünde, som
lian efter en hård belägring 1759
måste uppge. År 1761 utväxlades ban
och utnämndes följ. år till major. R.
erhöll 1763 av kejsar Frans I tyskt
adelskap. År 1766 fick lian
överinseendet över fästningsbyggandet i
Finland, bl. a. Sveaborg; han blev
generalkvartermästarelöjtnant 1769
och överste för pommerska
fortifikationsbrigaden 1773. S. å. blev han
naturaliserad sv. adelsman. År 1772
ledde han vissa mätningar för en
tilltänkt kanal genom Östergötland. Han
erhöll avsked 1785. Bland hans
skrifter märkes "Nouveau système de la
défense des places fortes" (1766). ■—
Gift 1773 med Elisabet Märta
Låst-bom. G. F.

2. Röök, Lars Jakob von,
fortifikationsofficer, tecknare, museiman,
f. 14 okt. 1778 i Stralsund, † 5 febr.
1867 i Stockholm. Son till B. 1. —
B. blev konduktör vid fortifikationen
1784 samt avlade officersex. 1795 och
blev s. å. kammarpage hos konungen.
Han utnämndes till löjtnant i armén
1798 och vid fortifikationen 1S12 samt
tog avsked ur krigstjänsten 1S20. År
1811 blev lian hovjunkare. B. kom i
yngre år att under växlande omstän-

digheter besöka de flesta av Europas
länder. Sålunda medföljde han
konungen till S:t Petersburg 1796,
deltog i en hemlig beskickning till Berlin
1798, besökte Paris 1801 samt kom
via Spanien och Frankrike 1807 till
Bom, där han under ett par år
studerade arkitektur och teckning. År 1813
reste R. åter utomlands, var
ambas-sadsekr. hos greve J. G. De la Gardie
under dennes beskickning till Spanien,
vistades därefter i London, Madrid,
Rom och Wien och kom liem 1818.
R. reste 1823 till Sicilien och Rom
och utgav följ. år "Anteckningar
under en resa på Sicilien" med av
honom själv litograferade teckningar.
Åren 1S25—30 vistades ban i Bologna
på grund av uppdrag i samband med
förvaltningen av kronprinsessan
Josefinas furstendöme Galliera. År 1830
blev R. uppsyningsman vid K. mus.

Lars Jakob von Röök. Teckning av Maria
Röhl (Kungliga biblioteket).

ocli 1837 hovintendent. Genom
bristande praktiskt, handlag, löjeväckande
uppträdande, självrådighet och
oförståelse för museets uppgift som
bildningshärd saknade R. förutsättningar
att riktigt sköta sin uppgift. Han
föreslog bl. a. i en skrivelse till
Över-intendentsämbetet avskaffande av de
avgiftsfria dagarna för att hindra att
allmänheten besökte samlingarna.
Trots allt torde man dock ej kunna
frånkänna honom ett uppriktigt
intresse för dessas vård. Efter allt fler
konflikter med såväl
överintendents-ämbetet som konstnärer ocli
allmänhet begärde B. sitt avsked 1850. —
Som konstutövare var R. en
intresserad dilettant. Hans
arkitekturteck-ningar och akvareller med stads- och
landskapsmotiv vittna om både
begåvning och kunnighet. R. blev led. av
Konstakad. 1S39. Han var i religiöst
avseende anhängare till Swedenborg.
— Ogift. E. C—d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free