Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlström, Anna - Sahlström, Karl - Sahlström, Magnus - Sahlström, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sahlstedt
472
Sahlström
Anna Sahlström.
Konstnärsförbis skola 1905 och för
Carl Wilhelmson 1911. Hon
debuterade i Stockholm 1908 och har senare
framträtt där bl. a. 1912, 1921, 1930
och i Göteborg 1911. Hon är bosatt i
sitt barndomshem i Utterbyn. — S. är
kanske mest känd som en av
pionjärerna för det sv. originalträsnittet vid
seklets början. Hennes blad anknyta
med sin detaljknapphet och strama
stilisering i någon mån till de gamla
folkliga kistbreven. Hennes
oljemåleri utmärks av samma kärva
karakterisering och monumentalitet i det
lilla formatet men därjämte även av
en ganska mustig kolorit. Som
modeller använder hon gärna folktyper. —
S. är repr. med gravyrer i Nat, mus.
— Ogift. " B. S.
Sahlström, Karl Esaias, geolog,
arkeolog, f. 6 juli 1884 i Kyrkefalla
skn, Skarab. län. Föräldrar:
hemmansägaren August Svensson och
Amalia Josefina Andersdotter. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1904 blev S. vid
Uppsala univ. fil. kand. 1908, fil. lic.
1912 och fil. dr 1915. Han var
extra-geolog och vik. geolog vid Sveriges
geologiska undersökning 1909—13,
Karl Sahlström.
blev aktuarie 1914 och är sekr. där
sedan 1915. — S. har skrivit ett flertal
kvartärgeologiska uppsatser, t. ex.
den utmärkta undersökningen
"Gla-cial skulptur i Stockholms yttre
skärgård" (1914), och utarbetat
fortlöpande redogörelser för jordskalv i
Sverige sedan 1907. En
sammanfattande bild av jordskalvsfrekvensen i
de nordiska länderna ger hans arbete
"A seismological map of Northern
Europé" (1930). På grundval av
insamlade uppgifter om de sv.
insjöarnas djupförhållanden har S. sedan
1916 publicerat förteckningar över
lodade sjöar, den senaste (i stencil 1945)
omfattande 1660 sjöar, och efter de
geologiska kartbladen har han
sammanställt en översiktlig jordartskarta
över s. och mell. Sverige i skalan
1: 400 000 i tre blad (1947—49). S:s
drsavh. 1915 behandlar
Västergötlands stenåldersbebyggelse; till denna
undersökning ansluter sig en s. å. i
Västergötlands fornminnesfören:s
tid-skr. tryckt redogörelse för Skarab.
läns stenåldersgravar. Vid sidan av
övrig verksamhet har S. även i
fortsättningen ägnat sig åt utforskandet
av Västergötlands förhistoria. För
Vitt. akad:s räkning gjorde han
somrarna 1921—25
fornminnesuppteck-ningar inom n.-ö. delen av Skarab.
län, och 1926—30 ledde han en
snabbinventering av fornminnen inom s.-ö.
delen av länet. Som resultat av dessa
arbeten utkommo "Kåkinds härads
fornminnen" (1928), "Gudhems
härads fornminnen" (1932) och "Valle
härads fornminnen" (1939), alla i
Skövdeortens hembygds- och
fornmin-nesfören:s skriftserie. På uppdrag av
Vitt. akad. har S., med början på
1920-talet, verkställt utgrävningar
och restaureringar av ett stort antal
fornminnen i Västergötland. Bland
hans skrifter därom märkas
uppsatser om domarringar i Fornvännen
1924, 1942 och 1943, "Falbygden,
slätten och Guldkroken" (i Falbygden
1933), "Väglederna inom den
västgötska gånggriftsbygden" (i
Västergötlands fornminnesfören:s tidskr.
1935), "Falbygdens förhistoria" (1940,
i B. V:son Lundqvist, "Falköpings
stads historia", 1) och "Gravfältet på
Kyrkbacken i Horns socken" (1948,
tills, med N.-G. Gejvall; i Vitt. akad:s
handl.). År 1929 blev S.
korresponderande led. av Vitt. akad., och 1944
erhöll han Hildebrandska priset.
Sedan 1917 är han skattmästare i
Geologiska fören. i Stockholm. — Gift
1920 med Ruth Sofia Åhl. K. Zn.
Sahlström, Magnus,
boktryckare, genealog, f. 14 okt. 1849 i
Linköping, † 1 juli 1925 i Stockholm.
Föräldrar: bokhandlaren Peter
Mathias S. och Carolina Charlotta Ågren.
— Efter slutad skolgång praktiserade
S. i faderns affär och hade även en
tid anställning i bokhandel i Falun.
På 1860-talet startade han en
mynthandelsfirma i Göteborg men återgick
därefter till bokhandlaryrket och drev
1872—78 bokhandel jämte
bokförlagsverksamhet i Stockholm. Därefter
innehade han 1879—94 ett
accidens-tryekeri på Liljeholmen. — Sin största
insats gjorde S. på släktforskningens
område. Från 1894 ägnade han sig
helt åt person- och ägorättsforskning
och mottog uppdrag från såväl
enskilda som institutioner. Sålunda
gjorde han bl. a. utredningar för
Helsingfors’ drätselkammare ang.
Sveaborgs mark ocli för
ståthållarämbe-tet på Haga och Ulriksdal. S.
sammanförde ett omfattande
registermaterial för sina forskningar och
räknas som en föregångsman i fråga om
släktforskning som yrkesverksamhet.
— Ogift. T. M.
Sahlström, Per, lantbrukare,
politiker, f. 4 aug. 1785 i Borås, † 3 nov.
1866 i Vårdinge skn, Stockholms län.
Föräldrar: handlanden Peter S. och
Johanna Kindgren. ■— S., som föddes
efter faderns frånfälle, gick i skola
i Borås, tills han blev tio år, då han
började medfölja sin styvfader på
handelsfärder. Vid femton år3 ålder
anställdes han i viktualieaffär i
Stockholm, där lian kvarstannade till 1808.
Han övergick därefter till jordbruk,
var gårdsskrivare vid Sparreholm i
Södermanland 1808—10 och
inspektor på Långbro gård i Vårdinge skn
1810—18, vilken han sedan själv
arrenderade till 1841. Från 1831 var
ban därjämte ägare till Balsberga
i samma skn. S. bedrev även
teoretiska jordbruksstudier och erhöll
medalj av Lantbruksakad. för ett
inlämnat försök till bestämmande av
värdet på jord. Han innehade ett flertal
kommunala förtroendeuppdrag och
utgav 1824 en "Beskrifning öfver
Vårdinge socken" samt 1833 en avh.
"Om folkundervisningen", vari han
pläderar för en bättre utbildning av
allmogens barn, avseende såväl
teoretiska kunskaper som praktiska
färdigheter. Vid samtliga riksdagar 1840
—58 representerade han Södertörns
domsaga i bondeståndet, där han slöt
sig till det av Hans Jansson ledda
liberala oppositionspartiet. Framför
allt kämpade han för en
folkskolereform, och sedan denna genom
utfärdandet av 1842 års folkskolestadga
blivit verklighet, kom han med
ständigt nya uppslag för att göra
folkskolan effektiv. Sålunda föreslog han
bl. a. statsbidrag till upprättande av
sockenbibliotek samt införande av en
folkskoleinspektion. Vid flera
tillfällen framlade han yrkanden om kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
