Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Salmson, Johan - 2. Salmson, Axel (Sem) Jakob - 3. Salmson, Hugo - 4. Salmson, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salmson
478
Salmson
i Sverige, studerade från 1815 vid
Konstakad., där han särskilt ägnade
sig åt reliefskulptur. Han framträdde
på akad:s utställningar med ett
flertal basreliefer och erövrade 1818
Götiska förb:s pris för en komposition
framställande Tors strid med
jättarna. År 1820 valdes han till agré vid
Konstakad. Samtidigt började lian
specialisera sig på stengravvr. Bland
S:s sv. arbeten märkas medaljer av
kronprins Oscar som Uppsala univ:s
kansler (1822) och excellensen Carl
de Geer (1823) samt
porträttframställningar av Karl XIII (gips,
Konstakad.) och statsrådet Johan
Adlerbeth (brons, Bosendal). Ären 1822—
29 var S. akad:s resestipendiat. Han
tillbragte denna tid i Paris; efter
stipendietidens utgång etablerade han
sig som sigillgravör i Frankrike. Han
lär där ha betrotts med uppdrag av
bl. a. Ludvig Filip och Napoleon III.
M. L—n.
2. Salmson, Axel (8 em) Ja-
lc o b, litograf, f. 18 maj 1807 i
Stockholm, † 20 jan. 1876 i Amsterdam i
staten New York, Förenta staterna.
Bror till S. 1. — S. blev elev vid
Konstakad. men utbildade sig sedan på egen
liand till litograf. Han utgav bl. a.
planschverk, ss. porträttsamlingarna
"Svenska konungar och deras
tidehvarf" (1830—43; förkortad uppl.
1855—60), "Trettioåriga krigets
märkvärdigaste personer" (1844—56, ny
uppl. 1861), bägge med text av A. I.
Arwidsson och utförda efter S:s egna
teckningar. Dessa arbeten, som snabbt
vunno stor spridning, äro tekniskt
skickligt utförda men utan anspråk
på porträttlikhet. Ytterligare må
nämnas "Konung Gustaf III och hans
samtida regenter" (1846—47) och ett
förstlingsverk inom sv. färgtryck,
"Bikssalen på Gripsholms slott" (1847
—49). S. var även verksam som
bokillustratör. Han anlade 1S54 ett eget
betydande litografiskt tryckeri ocli
utgav 1S59—60 tidskr. Litografiskt
Allehanda, som fick stor betydelse för
sv. illustrationskonst men ekonomiskt
bragte S. på fallrepet. Ruinerad och
med några ohederliga
affärsmanipulationer bakom sig rymde han 1862
till Nordamerika. — Gift 1S44 med
Sophia Magdalena Kihlander. H. Fr.
3. Salmson, Hugo Fredrik,
målare, f. 7 juli 1843 i Stockholm, † 1
aug. 1894 i Lund. Föräldrar:
grosshandlaren Fredrik Ludvig S. och
Matilda Perlberg. Brorson till S. 1 och
S. 2. — Efter studier vid Konstakad.
för J. Ch. Boklund 1S61—67 for S.
som akad:s stipendiat över Düsseldorf
till Paris, där lian kom att bosätta
sig. Först studerade lian historie- och
genremåleri för Charles Comte. Under
1870-talet utställde han flitigt på
Hugo Salmson.
Parissalongen. Somrarna tillbringade
han i Picardie, och från 1S83 besökte
han varje år Skåne. Han dog för egen
hand. — S. blev 1880 led. av
Konstakad., deltog 1885 i oppositionen mot
densamma ocli tillhörde från 1886
Konstnärsförb., på vars utställningar
han framträdde. Under
akademitiden utförde S.
liistoriekompositio-ner bl. a. över prisämnet "Sten Sture
erbjuder Gustaf Trolle frid och
försoning", vilken 1867 gav honom k.
medaljen. På Parissalongen debuterade
lian 1S70 med en något teatralisk
dalagenrescen "Upptäckten". I denna
art, närmast påminnande om Höckert
och Düsseldorfstilen, utförde lian
sedan en rad mindre målningar. S.
anslöt sig emellertid mer och mer till de
franska friluftsmålarna, som nu
kommit i ropet. Målningen "Bondkvinna
från Picardie" (utställd på
världsutställningen i Paris 1878) var hans
första större försök att återge en
fransk typ, sedd och skildrad i det fria
ocli utan allt arrangemang. S. å.
deltog han på Salongen med
"Vitbetsrensare i Picardie" (1878, Göteborgs
konstmus.), som genom sin naturalism
skrämde hemmaopinionen och
refuserades, då den erbjöds Nat. mus. till
inköp. S. hade emellertid dragit
blickarna på sig i Paris. Jämte A.
Wahlberg var han den mest framgångsrike
av de sv. artisterna, och på 1879 års
salong prisbelöntes hans "Arrestering
i Picardie" (1879, Göteborgs
konstmus.), en livligt berättad scen med
förträffligt karakteriserade figurer,
det hela målat grått i grått på det
nya sättet med effektfulla
färgisätt-ningar. Därefter följde en rad för sv.
friluftsmåleri epokbildande arbeten
(t. ex. "Nattvardsbarnen" 1882;
tillhör franska staten). Samtidigt,
fortsatte S. att måla genrebilder i
historisk kostym, t, ex. de detaljrika
rokokoscenerna "En repetition av Tar-
tuffe inför franska hovet" (1881,
Göteborgs konstmus.) och "En séance"
(1882, Nat. mus.). Från 1883 återgav
S. även skånska typer och scener
("Skånsk spinnerska", 1883,
Göteborgs konstmus., "Den lilla
axplockerskan", Nat. mus., "En skånsk
hushållerska", pastell, 1888, Nat. mus.).
Konfirmandmotivet tog han upp på
nytt i en duk från 1889, där han
kringgjuter sina modeller och
landskap med en solskensdager, som
redan betecknar ett steg från 1880-talets
gråmåleri till 1890-talets ljusare
livsstämning. Sin förmåga att
karakterisera människor fick S. användning för
i ett antal porträtt i olja och pastell.
Han utförde även rena landskap utan
staffage ("Kvarndammen", Malmö
mus.), men helst förde lian in ett
berättande element i sina bilder, vilket
hängde i från akademitidens ambition
att bli historiemålare. Tekniskt var
han den skickligaste yrkesmannen
bland de samtida sv. målarna, men
hans verk fick lätt ett drag av rutin,
när han satte in de gröna och röda
färgklickarna i den svala grå
ensemblen. Hans formella elegans
maskerade en känslighet, som stundom
kom fram, t. ex. i hans förkärlek för
att skildra barn. S. erhöll Litteris et
artibus 1S88. — Ogift. — Litt.: V.
Loos, "Friluftsmåleriets genombrott
i sv. konst" (1945). Th. N.
4. Salmson, Abraham Anton
Gambetta, skådespelare,
teaterdirektör, f. 14 dec. 1870 i Stockholm, † 2
maj 1926 i Landskrona. Föräldrar:
hovgravören Anton 8. och Rachel
Jacobsson. Brorsons son till S. 1 och
S. 2. — S. debuterade 1S88 på Sv.
teatern i Stockholm och var därefter
1889—90 anställd hos Axel Collin.
Han visade tidigt goda anlag som
operettskådespelare, men det var först
när lian 1891 kom till Vasateatern,
som ban i vidare kretsar
uppmärksammades på grund av sina komiskt
Anton Salmson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
