- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
479

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Salmson

479

Saloman

färgade scengestalter, ss. Glasmästare
Rutberg i S. Kinmansons "öregrund
—östhammar" och den engelske
journalisten Blount i J. Vernes "Tsarens
kurir". Efter engagemang hos
Mauritz Fröberg 1895—96 tillhörde lian
Emil von der Ostens sällskap 1896—
97 och Eldoradoteatern i Kristiania
1898—1900. Sistn. år kom han till Hj.
Selander på Olympiateatern i
Stockholm, där han hade stor framgång
som Kibatschi i "Trollkarlen från
Nilen", en roll som lian sedan under
årens lopp utförde över sexhundra
gånger. S. var 1901—02 knuten till
Emil Lindens operettsällskap och 1902
—04 till de ranftska scenerna i
Stockholm. Från 1904 reste han i åtskilliga
år med eget operettsällskap i
landsorten. Som turnéledare var lian
framgångsrik, och lians sällskap bestod
alltid av synnerligen välkvalificerade
vokala förmågor. S. framförde ej blott
klassiska och moderna operetter;
repertoaren upptog även flera operor
ss. "Bohéme", "Per Svinaherde" och
"Konung för en dag". År 1909
öppnade S. operetteater i Stockholm i
gamla östermalmsteatern, men redan
efter några månader nödgades han
(1910) nedlägga chefskapet. År 1911
uppträdde han på Apolloteatern i
Helsingfors. Han försökte sig därefter
åter på turnéverksamhet, ehuru med
mindre framgång, varför han övergick
till kabarén; 1917 startade han
revyteatern vid Bryggargatan i
Stockholm. Efter någon tid engagerades
han emellertid som operettregissör vid
Opera Comique i Oslo, varpå han var
ledare för Mindre teatern (nuv. Nya
teatern) i Stockholm. Sina sista år
tillbragte lian på resande fot i
landsorten och i grannländerna. —- Gift 1)
1907—13 med operasångerskan Gerda
Adolfina Pettersson; 2) 1917 med
operettsångerskan Signe Margreta
Petronella Carlsson. A. L.

5. Salmson, Frans Heinrich E m i l,
affärsman, motorman, f. 3 jan. 1875
i Malmö, † 26 aug. 1940 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Joseph Emil
S. och Paulina Adolfina Dorothea
Mërtens. Brorsons son till S. 1. och
S. 2. —- Efter skolstudier vid Malmö
högre allm. läroverk var S. anställd
i faderns grosshandelsfirma 1892—
96 oeli i Sv. ab. Humber & co.,
sedermera ab. Scania, 1896—1902. Från
1902 till sin död ägnade S. sina
krafter åt ab. A. Wiklunds maskin- &
velocipedfabrik i Stockholm. Han blev
1902 försäljningschef, 1905
kontorschef och 1912 v. verkst. dir.; 1916
—33 var han bolagets verkst. dir.
ocli därefter ordf. i dess styr. —
I yngre dagar var S. en ivrig
tävlingscyklist och erövrade i denna gren
omkr. hundrafemtio pris i tävlingar i

Sverige, Danmark och Tyskland 1890
—95. I den första automobiltävlingen
i Sverige (1905) erövrade han första
pris, och därefter tog han bl. a. K.
automobil klubbens (KAK:s)
vinterpokal 1906, 1907 och 190S. Han
upphörde med tävlingsbilismen 1909. —
Alltifrån starten 1903 tillhörde S.
KAK:s styr.; 1917 blev han dess andre
v. ordf. och 1933 dess förste v. ordf.
S. deltog verksamt i arbetet för
motorismens utveckling, för ett sunt
tävlingsväsen, för trafikens ordnande
och för bilismens turistproblem. Han
tog initiativet till grundandet av Sv.
Motortidn. och var under senare är
ordf. i dess styr. Bland de många
kommittéer, där lians kunnighet tagits i
anspråk, böra nämnas de sakkunniga
för revision av
automobilförordning-en 1911—12. Han tillhörde dessutom
ledningen i den sv. motorhandelns
organisationer, bl. a. ss. ordf. i Sv.

Emil Salmson.

automobilhandlarfören. — Gift 1901
med Ida Maria Holmqvist. B. Hgn.

1. Saloman, Siegfried,
tonsättare, violinist, f. 2 okt. 1816 i Tönder,
Slesvig, Danmark, † 22 juli 1S99 i
Dalarö skn, Stockholms län.
Föräldrar: köpmannen, senare kantorn Isak
Salomon och Yeilchen Geskel. — Bedan
vid tolv års ålder uppträdde S. på
konserter i Köpenhamn. Som
tjuguett-åring erhöll han ett statsstipendium
och företog en studieresa till
Tyskland, där han studerade komposition
för F. Schneider i Dessau och violin
för K. J. Lipinski i Dresden. År 1843
var lian tillbaka i Köpenhamn, där
ban nu på allvar ägnade sig åt
operakomposition. År 1S47 gavs där hans
opera "Diamantkorset", som även
fann vägen till operascenerna i
Berlin, Hamburg, Leipzig ocli (18S6)
Stockholm. Av Liszt kallades S. 1850
att uppföra sin opera "Das Corps der
Rache" i Weimar. S. å. gifte han sig

Siegfried Saloman. Målning av G. Saloman.

och uppträdde därefter tills, med sin
maka på ett flertal av Europas
förnämsta konsertestrader, varvid S.
själv fick tillfälle att visa prov på
sin skicklighet som violinist. År 1859
erhöll hustrun anställning som lärare
vid konservatoriet i S:t Petersburg,
varför familjen bosatte sig där. Under
Petersburgstiden tillkom bl. a. hans
opera "Karpaternas ros", som
uppfördes 1868. —- Efter makans död
1S79 slog sig S. ned i Stockholm, där
han verkade för sin konst och
uppträdde som mecenat för unga musiker.
Till lians senare verk höra
"Flyktingen från Estrella", "I Bretagne"
samt "Led vid lifvet". Som
kompositör följde S. den gängse romantiska
stilen, ofta i sentimental anda. -— Gift
1S50 med sångerskan Henriette
Nis-sen-S. (S. 2). M. W.

2. Saloman, Henriette
Nissen-, sångerska, sångpedagog, se
Nissen-Saloman, bd 5 s. 462.

3. Saloman, Geskel, målare, f.
1 april 1S21 i Tönder, Slesvig,
Danmark, † 5 juli 1902 i Båstad. Bror
till S. 1. — S. kom 1832 till Ivöpen-

Geskel Saloman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free