- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
480

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Saloman, Geskel - Salomon, Elias, läkare, se s. 481 - Salomon, Ernst, läkare, personhistoriker, se s. 481 - Salomon, Ernst, läkare, psykiater, se s. 481 - Salomon, Harald, jurist, se s. 481 - Salomon, Otto - Salomon, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Salomon

480

Salomon

hamn, där han undervisade i musik
och teckning. Ar .1837 inskrèvs han
vid konstakad. Då lian 1850
bevistade brodern Siegfrieds bröllop i
Göteborg, fick han så många
porträttbeställningar, att lian slog sig ned i
staden. Ären 1854—55 undervisades
lian av T. Couture, Paris, och 1S60—
61 vistades lian i Algeriet. Han
öppnade 1862 en egen målarskola i
Göteborg ocli organiserade museets
ritskola, vars föreståndare ban var till
1870. S. å. flyttade han till
Stockholm, där han från 1S74 var v. prof. i
teckning vid Konstakad. Han blev
led. av Konstakad. 1868 och erhöll
titeln k. hovmålare 1876. -— S:s
arbeten från den danska tiden visa tydligt
inflytande från Eckersberg, Lund ocli
Exner. De äga den danska konstens
lugn och fasthet och en viss glasartad
klarhet (porträtt av förf. T. Overskou,
Frederiksborgs systern i bruddräkt;
genremålningarna
"Violinundervisning" och "Ett parti l’hombre").
Läraren Couture i Paris förmådde
honom att lägga om sitt målningssätt
efter då härskande principer.
Starkare ljuseffekter kommo in i S:s verk,
och färgen blev mindre liård. Ett
antal folklivsskildringar tillkommo från
lians resor, bl. a. från bvn Marlotte
utanför Paris och Algeriet
("Höns-offer i Algeriet" 1865). Av S:s
genremålningar äger Nat. mus. "En
väverska" (1857) samt "Flicka
begrundande innehållet i ett brev" (1871). I
Göteborgs mus. finnas bl. a. "Nyheter
från Krimkriget" (1S55) och
"Utvandrare" (1872), i Nord. mus.
"Gustaf Wasa i Västerås källare" (1885),
i Statens mus. for kunst, Köpenhamn,
"Marsk Stigs döttrar" (1S93) ocli på
Stockholms slott "Segrarnas
hemkomst" (18S6), en silverbröllopsgåva
till Oscar II. Mosaiska förs. i
Stockholm äger två av den åttioårige S.
målade barndomsminnen med judiska
motiv. Ex. på S:s av träffande likhet
utmärkta porträtt finnas i
Konstakad. (Edw. Bergh, A. T. Gellerstedt,
Självporträtt), Dramatiska teatern
(K. Almlöf, 1895) och Biksdagsliuset
(G. Lagerbjelke, 1877). Porträtt av
S. återfinnas å s. 479 samt i bd 2
s. 258 och 446. I Göteborgs
konstliv tog S. livlig del som
initiativtagare. På äldre dagar ägnade lian sig
lidelsefullt åt arkeologi; han lärde sig
grekiska och utgav på franska ocli
tyska tre arbeten om Venus Milo
(1878—84), två om Apollo di
Belvedere (1S82, 1900) och ett om
Sandalbindaren (1885). Postumt utkom
"Er-klärungen antiker Kunstwerke" (1902
—03). — Gift 1855 med Ida Jacobson.
— En dotterson till S. är filantropen
och fattigvårdsmannen Axel Hirsch,
bd 3 s. 466. O. B.-H.

Salomon, Elias, läkare, se s. 481.

Salomon, Ernst, läkare,
personhistoriker, se s. 481.

Salomon, Ernst, läkare,
psykiater, se s. 481.

Salomon, Harald, jurist, se s.
481.

Salomon, Otto Aron, pedagog, f.
1 nov. 1S49 i Göteborg, † 3 nov. 1907
på Nääs, Skallsjö skn, Älvsb. län.
Föräldrar: handlanden Alexander S. och
Henriette Abrahamson. — S.
avlade mogenhetsex. 1S68 i Göteborg,
bedrev en tid studier vid Teknologiska
inst. i Stockholm och var 1870—71
elev vid Ultuna lantbruksinst. Han
blev därefter lantbruksbokhållare på
Nääs säteri, vilket ägdes av
morbrodern, grosshandlaren August
Abrahamson. S. förestod skötseln av denna
egendom under flera år. Det var
emellertid främst läraryrket S.
intresserade sig för. År 1872 inrättade A.
Abrahamson en slöjdskola på Nääs,
för vilken S. blev föreståndare. Denna
läroanstalt ombildades 1874 till en
privat högre folkskola, som
meddelade undervisning i de gängse
skolämnena, dock fortfarande med
huvudvikten lagd på slöjdundervisningen.
Uppgiften var mindre att ge
yrkesutbildning än att utveckla
lärjungarnas praktiska handlag och vissa
karaktärsegenskaper ss. arbetsamhet och
ordningssinne. År 1S74 inrättades
också ett slöjdlärarseminarium i
anslutning till skolan. — S., som således
i slöjdundervisningen huvudsakligen
såg ett formellt bildningsmedel med
karaktärsdanande uppgift, sökte
därmed endast förverkliga samtida
pedagogiska teorier, enligt vilka manuella
färdigheter och praktiskt arbete borde
tillmätas större vikt i
skolundervisningen. Särskilt aktuell blev
slöjdskoleidén på 1870-talet, då under den

tilltagande industrialiseringen det
gamla hantverket ersattes med ett
maskinellt framställningssätt. Vid
seminariet höll S. föreläsningar i
pedagogik och metodik och utvecklade
därvid det s. k. Näässystemet. Eleverna
fingo enligt detta inte, som var
vanligt vid yrkesutbildning inom
hantverket, börja med fristående övningar
i handhavandet av verktyg och först
därefter övergå till själva
slöjdarbetet, utan inlärandet skulle redan från
början ske under tillverkande av
konkreta slöjdföremål, vilka borde ordnas
efter svårighetsgrad i en modellserie.
År 1877 lyckades S. utverka statligt
anslag för skolans verksamhet. För
folkskollärarna, som allt talrikare
sökte sig till Nääs, anordnades kurser
under den tid skolans ordinarie elever
hade ferier. I den debatt, som i slutet
av 1870-talet förekom inom ledningen
för folkskolan ang. lämpligheten av
slöjdundervisningens införande i
folkskolorna, kom S:s verksamhet ocli
pedagogiska skrifter att spela en
avgörande roll. Slöjdskolan på Nääs
uppmärksammades även i utlandet,
och kurserna fingo en starkt
internationell prägel. Jämte Ling liar S. mer
än någon annan bidragit till att göra
sv. pedagogik känd och uppskattad i
utlandet. I Sverige mötte han likväl
motstånd från företrädare för andra
slöjdsystem, framför allt från
slöjdläraren vid Lunds
folkskoleseminarium, Jöns Franzén, vilken
representerade den danska
undervisningsmetodiken. Näässystemet har dock alltmer
kommit att dominera i den sv.
slöjdundervisningen. När A. Abrahamson
avled 1S98, övertog staten enligt
testamentarisk förordnande Nääs
slöjdskola. — S. anordnade på Nääs
även kurser i gymnastik och idrott,
trädgårdsskötsel och hushållsgöromål.
Under senare år liar denna sida av
skolans verksamhet, i synnerhet
lekundervisningen, fått en allt större
betydelse. — S. utgav bl. a.
"Slöjdskolan och folkskolan" (1—5, 1876—
S4; tysk övers. 1883), "Om slöjden
såsom uppfostringsmedel" (i "Ur vår
tids forskning", 1SS4; engelsk övers.
1888), "Handbok i pedagogisk
snickerislöjd till tjenst för lärare m. fi."
(tills, med C. Nordendahl och A.
Johansson, 1S90; övers, till flera språk)
samt "Den pedagogiska slöjden"
(1895). Dessutom redigerade S. 1885
—1907 Slöjdundervisningsblad från
Nääs. — Gift 1878 med Ellen Wahren.
— Litt.: biografi av E. Holm i "Sv.
folkskolans märkesmän" (1942). —
En syster till S. var förf. Sophie
El-kan (bd 2 s. 390). K. E. L.

Salomon, släkt, härstammande från
sv. Pommern. Äldste kände
stamfadern Ernst Diedricli S. var i början

Otto Salomon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free