Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Salvius, Lars - Samsioe, släkt - 1. Samsioe, Carl Axel - 2. Samsioe, Frey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samsioe
484
Samsioe
föra en ofördelaktig
konkurrensbegränsning inom sjöfarten ocli höjda
fraktkostnader. S:s förtjänstfulla
insats ledde till att ban 1739 blev den
nyinstiftade Vet. akad:s protokollist
(eller arkivarie) och s. å. led. av akad.
Han lyckades därvid bl. a. genomdriva
bruket av latinsk tryckstil. Efter
stridigheter lämnade S. följ. år såväl
pro-tokollistuppdraget som
ledamotska-pet. Från 1740 innehade S. sin första
avlönade ställning som sekr. hos
Jonas Alströmer vid dennes
scliäfe-rier. År 1741 utgav ban efter långa
förstudier första delen av
"Beskrifning öfver Sveriget", behandlande
Uppland. Någon fortsättning utkom
aldrig; verket blev utkonkurrerat av
Tunelds samtidigt utgivna
geografiska handbok, som omfattade hela
landet. — När S. 1742 ingick
äktenskap med boktryckaren Laurentius
Horrns änka, övertog han samtidigt
dennes boktryckeri, boklåda och
privilegium ss. Antikvitetsarkivets
boktryckare. Därmed hade S. nått den
ställning, som blev utgångsläget för hans
viktigaste insats. Han blev snart en
nydanare inom boktryckeri- och
bokhandelsväsendet och genomdrev
reformer av tidigare missförhållanden,
bl. a. av de sv. bokbindarnas
privilegium att ensamma få försälja
böcker. År 1747 fingo tryckarna rätten
att sälja egna alster, och därmed var
grunden lagd för den sv.
sortiments-bokhandeln. — År 1757 fick S.
privilegium på en "universalbokhandel"
för försäljning och utlåning av all
slags litt., sv. ocli utländsk, och fick
härför disponera ett kronan tillhörigt
hus vid Norrbro; ban hade dessutom
kommissionärer i landsorten. Detta
blev landets första moderna
bokhandel i egentlig mening. S. idkade även
en betydande bokexport, vilken av
statsmakterna gynnades med en
premie, då verksamheten ökade
möjligheten till import. S. fick småningom
kommissionärer även i Paris, Genève,
Amsterdam, Leipzig ocli Köpenhamn.
Han drev även ett betydande eget
lånebibliotek, landets första,
omfattande över 10 000 volymer. — S. var
dock främst den förste sv.
bokförläggaren i större format, som särskilt på
den vetenskapliga litteraturens
område gjort en banbrytande insats.
Hans sista katalog (1771) omfattar
sjuttiotvå sidor och titlarna på
århundradets främsta sv.
naturvetenskapliga arbeten, sålunda nästan alla
Linnés skrifter och arbeten av Kalm
och Bergius, men även
humanistiska verk av Botin och Sahlstedt
samt skönlitterära alster ss. Mörks
"Thecla", dikter av fru Brenner och
översättningar från La Bruyère,
Boileau och Crébillon. Icke minst
betydelsefullt var, att S. betalade efter
förhållandena höga honorar. Han
utgav, till en början ensam, vår första
litteraturkritiska tidskr. Lärda
Tidningar (1745—73) och 1757
"Samling af brud- och graf-skrifter" (ny
uppl. 1873). Åren 1748—73 utgav ban
Vet. akad:s liandl. — S. erhöll 1757
för sina stora förtjänster om den sv.
bokhandelns upphjälpande direktörs
titel ocli assessors rang. Sv. akad.
präglade 192S en minnespenning över
S. — Gift 1) 1742 med Helena In de
Beton, † 1755; 2) 1757 med Charlotta
Svedenstierna-. — Litt.: II. Schück,
"L. S." (1929); B. Hildebrand, "Kungl,
sv. vetenskapsakademien" (1939).
H. Fr.
Samsioe [-sjö], släkt,
härstammande från Danmark, varifrån
lantbrukaren Simon Samsiö i slutet av
1600-talet flyttade till Sverige. Hans
son, överkommissarien vid
amiralitetet Simon Samsiö, blev far till
häradshövdingen i Ås, Gäsene och Kullings
härader i Älvsb. län Nils Samsiö (f.
1720, † 1773). Dennes sonsöner,
bröderna häradsskrivaren i Västra härad
i Småland Nils Göran S. (f. 1797, †
1870) och vågskrivaren i Stockholm
Johan Fredrik S. (f. 1808, † 1885),
blevo stamfäder för släktens nu
levande två grenar. Till den äldre av
dessa hörde Nils Göran S:s äldste
son, advokaten, v. häradshövdingen
Axel Fritiof S. (f. 1S31, † 1888), far
till tandläkaren och religiöse förf.
Carl Axel S. (S. 1). En brorson till
honom är tekn. dr Frey S. (S. 2). —
Litt,: "Anteckningar om släkten S."
(1SS7).
1. Samsioe, Carl Axel Robert,
tandläkare, religiös författare, f. 25
dec. 1867 i Hörby, Malmöh. län.
Föräldrar: vice häradshövdingen Axel
Fritiof 8. ocli Mariana Albertina
Ljungberg. — S. avlade
mogenhets-ex. i Lund 1S86 och tandläkarex. 1S89,
inskrevs vid Harvards univ. i Boston,
Förenta staterna. 1898 och blev
Den-tariæ Medicinae Doctor där 1899. Han
har varit praktiserande tandläkare i
Visby 1889—92 och i Stockholm sedan
sistn. år. År 1901 blev lian
kompetent-förklarad till lärarbefattning i
proteslära och tandreglering vid
Tandläkar-inst. S. liar uppfunnit rexlegeringen
och dentosalpastan. Han liar
publicerat några odontologiska arbeten men
är främst känd genom sina religiösa
skrifter, av vilka de viktigaste äro
"Den levande kärleksrike Guden"
(1930), "Vad hämmar kristendomen
från en lekmans synvinkel?" (1933),
"Gudsbilden och vår moral" (1938)
samt "Paulus eller Jesus" (1946). S.
var stadsfullmäktig i Djursholm 1916
—17. — Gift 1893 med Märta Een.
S. L.
Frey Samsioe.
2. Samsioe, Carl Axel Fr ey,
ingenjör, f. 9 okt. 1S90 i Hörby, Malmöh.
län. Föräldrar: köpmannen Carl
Göran Emanuel S. och Anna Christiane
Elisabeth Anderberg. Brorson till S. 1.
— S. avlade mogenhetsex. i
Kristianstad 190S, utexaminerades från Tekn.
högskolan 1912 ocli blev teknologie dr
där 1935. Han var anställd vid ab.
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm
1912—16 och är sedan 1919 ånyo
ingenjör där. Åren 1917—18 var lian
som engineering assistant anställd
vid Whangpoo Conservancy Board i
Shanghai, ocli efter anmodan av
regeringarna i Victoria och Nya
Syd-Wales i Australien utförde lian för
den engelska ingenjörsfirman Bendel,
Palmer & Trittons och ab.
Vattenbyggnadsbyråns räkning i dessa
stater tekn. expertuppdrag i kraftfrågor
1936—37. S. bar tills, med
medhjälpare planerat ett tjugutal av
vattenkraftverken i Värmland, Dalarna och
Norrland samt i Finland, Ryssland
ocli vid Perak i Bortre Indien.
Därjämte har ban planerat reglering
av bl. a. Viskans sjöar och
Dellensjöarna. Han har i sin produktion
huvudsakligen behandlat frågor rörande
vattenbyggnader samt hållfasthet och
betong. De viktigaste av hans skrifter
äro "Om trätuber" (1916; på tyska
1923), "Sambandet mellan tappning
från ett sjöregleringsmagasin och
däraf förorsakad afrinning längre ned i
vattendraget" (1923),
"Dammöppningars avbördning" (1924),
"Berech-nung der Airyschen
Spannungsfunk-tion fiir rechteckige Sclieiben" (s. å.),
"Om värmeutvecklingen vid cements
bindning" (1927), "Einfluss
vonBohr-brunnen auf die Bewegung des
Grund-wassers" (1931), "The Porosity of
Variously Graded Sand" (1932) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
