Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuelsson, Johan - Samuelsson, Sixten - Samzelius, släkt - 1. Samzelius, Abraham - 2. Samzelius, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuelsson
488
Samzelius
skapligt intresse och gedigen lärdom
med en pedagogisk skicklighet, som
gjorde honom högt uppskattad som
undervisare. Till tidskr. Eranos
bidrog ban med värdefulla uppsatser,
och lian publicerade dessutom
skarpsinniga textkritiska undersökningar i
klassisk filologi, ss. "Studia in
Va-lerium Flaccum" (1890, drsavh.), "Ad
Apollonium Rhodium adversaria"
(1902) och "Ad Valerium Flaccum"
(1927). — Gift 1908 med Lalla
Ekwall. L. Hn.
Samuelsson, Sixten Henrik,
skolman, historiker, f. 15 okt. 1S75 på
Föskefors bruk, Ekshärads skn, Värml.
län. Föräldrar: godsägaren Samuel
Henrik S. och Johanna Katarina
Pettersson. — Efter mogenhetsex. i
Karlstad 1893 blev S. fil. kand. i Uppsala
1897 och fil. lic. där 1902. Efter att
1901—05 ha varit lärare vid Uppsala
enskilda läroverk och
privatgymnasium för flickor knöts ban till
Uppsala högre allm. läroverk, där han var
adjunkt 1905—17, lektor i historia
och geografi 1917—41 och rektor 1929
—41. Därjämte var lian 1917—29
föreståndare för Uppsala högre
elementarläroverk och gymnasium för
flickor. Han blev fil. hedersdr vid
Uppsala univ. 1932. Bland hans många
allm. uppdrag märkes, att han
tillhörde Uppsala stadsfullmäktige 1922
—46 (som högerman) samt var dess
v. ordf. 1935—3S och 1943—46. — S.
har gjort sig känd som en framstående
pedagog och även framträtt som
läro-boksförf.; sålunda liar lian skrivit
"Medeltiden" ("Allmän historia för
gymnasiet", utg. av S. tills, med B.
Nordin, 2, 1917) ocli tills, med H.
W:son Ahlmann utgett nya uppl. av
Boths skolatlas. Bland lians övriga
skrifter märkas "Källorna för Gustaf
Vasas äfventyr i Dalarna" (1910), där
lian klarlägger den sentida
traditionsbildningen kring Gustav Vasas
dramatiska upplevelser i Dalarna, "En
Sixten Samuelsson.
bok om Värmland av värmlänningar"
(tills, med H. Hildebrandsson, 1—3,
1917—21) samt partierna om
medeltidens historia och de stora
geografiska upptäckterna i Bonniers
illustrerade världshistoria (2—4, 1929—34).
— Gift 1908 med Rut Anna
Margareta Andersson. F. B.
Samzelius, släkt, härstammande
från skattebonden och faktorismeden
i Samsala by, Hallsbergs skn, Örebro
län, Lars Olsson († troligen 1655),
som var gift med en dotter till den
1596—1640 omnämnde frälsebonden
ocli faktorismeden Carl i Samsala,
Brita Carlsdotter († troligen på
1660-talet). Släktnamnet S. bildades efter
hembyn Samsala ocli antogs först
av deras son Lars Larsson (andra
grenen eller "prästsläkten S.") ocli
senare även av ättlingar till dennes
äldre bror Per Larsson (första grenen)
samt av ättlingar till Brita
Carlsdotters syster (tredje grenen eller
"smedssläkten S."). — Första grenen.
Stamfadern Lars Olssons äldre son,
skattebonden i Samsala Per Larsson (†
1707), blev farfars farfar till bröderna
lantbrukaren och häradsdomaren i
Södra Sanna, Kumla skn, Örebro län,
Lars Larsson (f. 1800, † 1867) och
Jöns Larsson S. (f. 1809, † 1886),
docent i kemi vid Uppsala univ. från
1840 och förvaltare vid Biksens
ständers pappersbruk vid Tumba 1853—
75, vilken var den förste inom första
grenen, som antog släktnamnet S. En
sonson till honom, f. d. marindir.
Sigurd (Sigge) Arvid S. (f. 1880),
blev far till förste marindir. av andra
graden Sigvard Frans Hjalmar Arvid
S. (f. 1910). Häradsdomaren Lars
Larssons äldsta dotter, Stina Cajsa
Larsdotter (f. 1823, † 1906), blev 1845
gift med lantbrukaren i östra Åby
Lars Persson (f. 1819, † 1847).
Släktnamnet S. antogs 1910 av en
dotterson till dessa, förste bibliotekarien
Jonas S. (S. 4), och dessförinnan även
av flera söner till Lars Larsson,
bl. a. statskommissarien ocli
riksgäldsfullmäktigen Per S. (f. 1827, †
1899), far till läkaren Ingrid
S.-Lejdström (S.3) och
läroverksadjunkten i Nyköping Johan S. (f. 1S33, †
1904), far till jägmästaren och förf.
Hugo S. (S. 2). En yngre son till
häradsdomaren Lars Larsson var
spar-bankskassören Erik Larsson (f. 1S40,
† 1923). Bland dennes söner, vilka
antogo släktnamnet S., märkas
riks-banksdir. Per Josef S. (f. 1878, †
1946). Häradsdomaren Lars Larssons
näst vngsta dotter Maria Charlotta
Larsdotter (f. 1846, † 1937) blev 1S68
gift med häradsdomaren i Södra
Sanna Anders Gustaf Andersson (f.
1843, † 1939); av deras nio barn
antogo fyra släktnamnet S.; bland dessa
märkes förste arkivarien i
Biksarki-vet fil. lic. Per Paul Mauritz S. (f.
(1888). — Andra grenen eller
"prästsläkten S.". Stamfadern Lars Olssons
yngre son, kyrkoherden i Knista och
Hidinge, Strängnäs stift, Lars
Larsson S. (f. 1639, † 1714), blev far till
kyrkoherden i Hardemo och prosten
i Kumla kontrakt, Strängnäs stift,
Abraham S. (f. 1678, † 1736), vilken
1729 avsattes av konungen "för
oordentligt lefverne". Bland dennes söner
märkas kyrkoherden i Askersund,
kontraktsprosten Lars S. (f. 1714, †
1800) och kyrkoherden Abraham S.
(S. 1). — Tredje grenen eller
"smedssläkten S.". En syster till ovannämnda
Brita Carlsdotter, stamfadern Lars
Olssons hustru, var gift med
gevärssmeden, åldermannen Bengt Jönsson i
Samsala och Örebro († efter 1663).
Talrika ättlingar till dessa lia
upptagit släktnamnet S. — Litt.: H.
Samzelius (S. 2), "Släkten S." (1915).
1. Samzelius, Abraham, präst,
botanist, f. 14 mars 1723 i Hardemo
skn, Örebro län, † 8 sept. 1773 i
Ba-mundeboda skn, samma län.
Föräldrar: kontraktsprosten och
kyrkoherden Abraham S. och Anna Hedenia. —
S. blev student vid Uppsala univ.
1745 och prästvigdes 1752. Efter olika
prästerliga förordnanden blev ban
apologist i Örebro 1761 och
utnämndes till kyrkoherde i Bodarne (nil
Bamundeboda) 1768. — S. författade
skrifter över Närkes historia och
topografi samt började uppläggandet
av "Archivum Nericiense" i Örebro
skola. Han fick namnet
"Nerikesflo-rans fader" för det främst för
skolundervisningen avsedda, med Linnés
imprimatur försedda arbetet
"Blomster krants af de allmännaste och
märkwärdaste uti Neriket befintliga
växter hopflätader" (1760); det är
ett utdrag ur "Flora Nericiensis"
(manuskript i Örebro läroverks bibi.).
S. utgav bl. a. även "Swenska diurens
slägtenamn på latin och swenska"
(1762; nytryck av A. Noreen 1903)
och "Beskrifning på svenska
Färgegräsen" (1765). — Gift 1768 med
Anna Margareta Lang. — Litt.: [H.
Lundelius], "Om en botanist från
frihetstiden" (1918). S. L.
2. Samzelius, Johan Axel Hugo,
skogsman, författare, f. 3 jan. 1S67 i
Nyköping, † 1 maj 1918 i Stockholm.
Föräldrar: läroverksadjunkten Johan
S. och Thecla Constantia Hollgren.
— S. avlade mogenhetsex. i Nyköping
1886 och utexaminerades från
Skogs-inst. 1889, varefter han blev extra
jägmästare i Pajala revir s. å. samt var
e. o. tjänsteman i Domänstyr. 1893—
97. Han tjänstgjorde sedan som
skogsförvaltare och assistent på olika håll
i Norrland till 1904, då ban anställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
