- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
504

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandegren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandelin

504

Sandell

och upptog deras namn. Han blev
student i Lund 1809, prästvigdes 1813
och blev s. å, adjunkt i Lenhovda men
återupptog senare sina studier och
blev 1817 magister i Lund. Året förut
hade lian genomgått en andlig kris
och anslutit sig till P. L. Sellergrens
kristna åskådning med dess krav på
omvändelse och botgöring. Från IS 18
verkade han som lärare vid Växjö
skola, där han blev en andlig ledare
för både skolgossar och gymnasister.
Där bildades på S:s förslag 1819
Sveriges första "nykterhetsförening", i
vilken bl. a. Peter Wieselgren var medl.
Man skulle samlas till gemensam
bibelläsning, bemöda sig om en kristen
vandel och avstå från spritdrycker,
dans m. m. Denna fören. blev av stor
betydelse för den andliga
utvecklingen i Småland, ty de flesta av dess
medl. blevo med tiden präster och
fortsatte att verka i fören :s anda. S.
avlade pastoralex. 1822 och blev
komminister i Växjö 1824, kyrkoherde i
Fröderyd 1829, prost 1S36 och
kontraktsprost i Västra härad 1839. —
S. var en mycket uppskattad
predikant, men ännu större var den insats
han gjorde som enskild själavårdare.
Till honom kommo många människor
långväga ifrån för att få råd oeh
hjälp för sitt andliga liv. Ännu lever
i de småländska bygderna minnet av
S. som en av de största andliga
folkledarna. -— S. var livligt intresserad
av hembygdsforskning, samlade
fornsaker ocli naturalier, gjorde
dialektuppteckningar och en (otryckt)
beskrivning över Fröderyds pastorat.

— Gift 1816 med Fredrika Engstrand.

— Litt.: L[ina] S[andell] (S. 2), "J.
S." (1893). T. M.

2. Sandell, Lina, religiös
författarinna, dotter till S. 1, se Berg, bd 1
s. 233.

Sandels, adelssläkt, vars äldste
kände stamfar var kyrkoherden i
Hållnäs pastorat, Uppsala ärkestift;
Benedictus Laurentii († 1672).
Släktnamnet Sandel antogs av hans son,
kyrkoherden i Hållnäs Per Sandel (†
1683). En sonson till denne,
bergsrådet Samuel Sandel, adlades 1772 med
namnet S. (S. 1). En yngre son till
lionom, fältmarskalken Johan August
S. (S. 2), upphöjdes 1809 i friherrlig
ocli 1815 i grevligt stånd. Söner till
S. 2 voro a) generallöjtnanten greve
Samuel S. (S. 3), vars dotter, Augusta
Ulrika Constantia Charlotta S. (f.
1853, † 1942), var gift med tyske
ambassadören Philipp Friedrich
Alexander Carl Botlio, furste zu Eulenburg
und Hertefeld, greve von S. (f. 1847,
† 1921), b) generallöjtnanten greve
Fabian S. (S. 4), c)
generallöjtnanten greve Gösta S. (S. 5), med
vilken den grevliga ätten S. utdog på

svärdssidan, samt d) förste
hovmarskalken, översten oeh sekundchefen
för Livregis dragonkår Carl Vilhelm
S. (f. 1818, † 1896). — En äldre son
till S. 1, v. presidenten i
Bergskollegium Benjamin S. (f. 1763, † 1831),
blev far till överstelöjtnanten Lars
August S. (f. 1803, † 1845) och
häradshövdingen i Norrbo m. fi. härader
i Västmanl. län Knut Vilhelm S. (f.
1808, † 1860), vilka blevo stamfäder
för den adliga ätten S:s nu levande
båda grenar. Till den äldre av dessa
hör Lars August S:s sonson, kaptenen
och direktören Claes S. (S. 6). Till
den yngre ättegrenen hörde Knut
Vilhelm S:s söner, slottsarkitekten vid
Stockholms slott Hjalmar Gottfrid
S. (f. 1843, † 1910) och fotografen
Carl S. (f. 1845, † 1919). Den sistn.
blev far till fotografen Knut Hjalmar
S. (f. 18S1) och konstnären Gösta S.
(S. 7). En son till Knut Hjalmar S.
är fotografen Karl Knutsson S. (f.
1906), verksam som pressfotograf
1926—33, innehavare av Sandels
illustrationsbyrå i Stockholm 1934—
48 och ombudsman i Sv. fotografernas
förb. sedan 1942.

1. Sandels, Samuel, före
adlandet Sandel, bergsman, f. 14 dec. 1724
i Hedemora, † 28 mars 17S4 i
Stockholm. Föräldrar: kontraktsprosten
Andreas Sandel ocli Maria Dahlbo.
— Efter teologiska studier vid
Uppsala univ. och privata studier i kemi
för Georg Brandt i Stockholm
in-skrevs S. 1746 i Bergskollegium, där
han blev notarie 1750, sekr. 1756
och assessor 1759 samt var bergsråd
1762—78. Han ägde Furudals bruk i
Ore skn, Kopparb. län, och var 1769
—81 fullmäktig i Jernkontoret. År
1772 blev han adlad. — S. väckte
tidigt uppmärksamhet genom
arbetsförmåga och praktisk duglighet, och
flera statliga och enskilda uppdrag an-

förtroddes honom under lians
tjänstemannatid. Bl. a. uppgjorde lian
planer för Strömsholms kanal och
Mälarens reglering genom Södertälje
kanal. Vid Falu bergslag införde han
förbättrad gruvdrift och
smältningsprocess samt ordnade
kopparförsäljningen från Falu gruva. -—- S. inköpte
1766 malmgården Ingemarshof vid
Boslagstull i Stockholm, vilken han
helt ombyggde och inredde med stora
kostnader, varigenom gården för
åtskilliga årtionden fick anseende som
en av de vackraste i Stockholm. Han
invaldes 1769 i Vet. akad., i vars
handlingar åtskilliga av hans skrifter
(åminnelsetal, praktiska rön m. m.)
äro intagna. I övrigt utgav han bl. a.
några inlägg i den ekonomiska
debatten under 1760-talets penningkris. —
Gift 1753 med Catharina Elisabet
Brandt. E. Y.

2. Sandels, Johan August,
greve, arméofficer, ämbetsman, f. 31
aug. 1764 i Stockholm, † 22 jan. 1831
därstädes. Son till S. 1. — Student i
Uppsala 1776 hade S. redan föreg, år
inskrivits som kadett vid artilleriet
och blev 1777 underlöjtnant där.
Efter en spelaffär, som enligt
kamraternas uppfattning var vanhedrande
för S., eller möjligen endast på grund
av dålig ekonomi förflyttades lian
1785 som stabsryttmästare till finska
kompaniet av Adelsfanan. Redan 1787
blev S. dock major vid Karelska
dra-gonreg., och som sådan deltog han i
1788 års fälttåg mot Byssland. Han
vägrade därunder att biträda
Anjala-förbundet ocli skall även ha bidragit
till att avslöja sin brigadchef B. J.
Hastfer. S. uppsatte sedan en
jägarbataljon, med vilken han deltog i
fälttågen 1789—90. Vid årsskiftet 1790—
91 blev han överstelöjtnant och
sekundchef vid Karelska dragonreg.,
endast tjugusex år gammal. Då S. före
1808 ej tycks ha åtnjutit något större
anseende för militär duglighet, torde
personlig ynnest ha spelat in. Han
betraktades tydligen även som ivrig
gustavian och blev 1793 arresterad
som misstänkt för delaktighet i G. M.
Armfelts konspiration men frigavs
följ. år som oskyldig. Han blev 1795
generaladjutant av flygeln, 1799
överste i armén och 1803 chef för
Savolaks jägarreg. — Vid finska krigets
utbrott 1808 var S. på resa från
Stockholm till sitt reg. men deltog
dock i större delen av
Savolaksbriga-dens reträtt till Österbotten. Nästan
omedelbart därefter (7 april s. å.)
utsågs han till chef för den nybildade
femte brigaden. Bedan 2 maj vann han
så den betydelsefulla segern vid
Pulkkila, varigenom vägen åter öppnades
till Kuopio, som tio dagar senare
återtogs. S. lät sedan sina trupper rycka

Samuel Sandels. Målning av G. Lundberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free