- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
508

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandels ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandén

508

Sander

re", s. å.; "Kyrkan i S:t Chamas",
1913). En romantisk, melankolisk
stämning härskar i S:s huvudverk
kring decenniets mitt. De patetiska,
ofta våldsamma motiven utspelas i
västkustmiljö ("Strandfynd", 1914,
Göteborgs konstmus.; "Skeppsbrott"
s. å., Nat. mus.). S:s väsensfrändskap
med det samtida norska måleriet är
särskilt frappant i andra huvudverk
("På bron", 1916; "Bohuslän", 1917,
Nat. mus.). Då S. 1916 slog sig ned i
Stockholm, kom han att närma sig den
där förhärskande formelit-dekorativa
riktningen. Hans nya stil är fullt
utvecklad 1918 och utmärkes av
stiliserad ytmässighet, lugn komposition
och markerad konturering. Den starka
känslobetoningen och den måleriska
rörligheten äro försvunna ("Kvinna
och nature morte", 1918, Göteborgs
konstmus.; "Bäcken", s. å.;
"Susanna", s. å.; "La Dame persane", 1919).
En viss inspiration erhöll ban från
persisk-orientalisk konst. De
färgstarka spanska gatubilderna gåvo
honom motiv till lians sista verk ("Gata
i Palma di Mallorca", 1919, Göteborgs
konstmus.; "Morgon", s. å.). ■— Den
lyriskt-koloristiska stil, som särskilt
under 1930-talet dominerade
Göteborgs konstliv, har lios S. fått ett
första fullödigt uttryck. Den sensible och
ömtålige S. betraktade sig nästan som
reaktionär och kände sig främmande
för det mesta i samtidens konstliv.
Hans strävan att mätta sina tavlor
med innehåll och stämning kan också
kallas otidsenlig och ofransk. I ett
senare perspektiv framstår lian som en
förebådare av flera av 1930-talets
konstnärliga strävanden. — Gift 1917
med Elaine Hallberg. — Litt.: "G. S.
En minnesbok" (1920); Gertrud
Ser-ner, "G. S." (1941); C.
Nordenfolk, "Konstnärer i Kungälv" (1946).

B. S.

Sandén, J olin Erik, tidningsman,
politiker, f. 31 juli 1887 i Jönköping.
Föräldrar: förmannen Anders Jolian
S. och Bengta Magdalena
Johansdotter. — Efter genomgången folkskola
började S. sin tidningsmannabana som
typograf på Smålands Folkblad i
Jönköping, där lian 1906—18 var
redaktionell medarb. Åren 1918—20 var
ban red.-sekr. på Dala-Demokraten i
Falun och 1920—46 huvudred, för
Värmlands Folkblad i Karlstad. Han
tillhörde Första K. 1926—47 samt
har varit led. av 1937 års
trafiksäkerhetsutredning, 1941 års
tobaks-monopolsutredning och 1943 års
sockersjukeutredning. — S. for i
ungdomen vida omkring som agitator för
freds-, arbetar- och
nykterhetsrörelserna. Inom Sveriges goodtemplares
ungdomsförb., där han från början
hörde till de ledande krafterna, var

John Sandén.

lian 1913—14 v. ordf., 1917—21 ordf.
och 1921—25 red. för förbundsorganet
Unga tankar. S. liar ivrigt propagerat
för läsning av skönlitteratur och själv
producerat ett stort antal både
noveller och dikter. På senare tid har han
särskilt uppmärksammat filmens
betydelse som bildningsmedel och även
uppträtt som förf. av filmmanuskript,
bl. a. "Karl Fredrik regerar" (tills,
med G. Edgren, 1934) och flera
socialdemokratiska valfilmer. Även som
riksdagsman har lian visat sitt
intresse för filmen och den inhemska
filmproduktionen, i det han bl. a.
motionerat om restitution av nöjesskatt
till sv. filmproducenter samt om
anslag till inspelning av
undervisningsfilm i medborgarkunskap. — Gift
1910 med Rut Signe Maria Berg.

S. S\v.

Sander, se även Zander.

Sander, Nils Fredrik, skald,
konsthistoriker, ämbetsman, f. 26 sept.
1828 i Sanna (därav släktnamnet)

Fredrik Sander.

by i Vintrosa skn, Örebro län, †
30 maj 1900 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren och kyrkvärden Lars
Nilsson och Katarina Larsdotter. —
Efter skolstudier i Örebro och
Strängnäs blev S. 1848 student vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1855 och
fil. dr (på en historisk avh.) 1857.
Han inträdde 1856 som e. o.
tjänsteman i Ecklesiastikdep., där ban 1866
blev kopist; lian utnämndes till
pro-tokollssekr. i K.M:ts kansli 1870 samt
blev 1874 tf. kanslisekr. och 1882
kansliråd ocli byråchef i dep., ur vars
tjänst lian avgick 1893. Vid
nyskapandet av Nat. mus. utförde S. ett
förtjänstfullt arbete. Han blev 1866 e. o.
amanuens, 1869 förste amanuens och
1873 tf. intendent vid mus. men
tvingades redan följ. år på grund av
sina övriga ämbetsplikter att. ta
avsked från denna tjänst. Han var dock
från 1875 led. av museinämnden. Ett
erbjudande (1S80) att bli intendent
för Nat. mus. avböjde lian. S.
företog resor till Italien 1852—53,
Grekland, Italien, Spanien m. fi. länder
1864—65, Tyskland, Belgien,
Holland 1869, Ryssland 1870 och
Grekland, Italien 1875. Han blev 1884
hedersled, av Konstakad. och 1889
led. av Sv. akad. — Som skald stod S.
signaturpoeterna nära och vann C. D.
af Wirséns och Oscar II :s ynnest. Han
belönades redan vid tjugufem års
ålder med Sv. akad:s stora pris för
diktcykeln "Den fallande stjernan.
Sånger till Selma" (delvis utg. 1858).
Bättre än hans originaldiktsamlingar
("Karlavagnen", 1856, m. fi.) ha hans
översättningar av nygrekisk
folkdiktning stått sig ("Bos och törne", 1876;
"Ariadnes krans", 1877). S:s allt
uppslukande intresse under senare delen
av hans liv var den fornnordiska
kulturen. Hans många arbeten om
runstenstolkning, fornnordisk mytologi
och litteratur m. m., som utgåvos på
franska, tyska eller svenska, möttes
av fackmännen med bister kritik. S.
försåg sin översättning av "Sämund
den vises Edda" (1893) med
illustrationer av tjugufem samtida
bemärkta konstnärer bl. a. Zorn,
Liljefors och von Rosen. —- Tyngre väger
S:s insats som konsthistoriker.
Förutom arbeten om Sergel, Fr. Piranesi
och Breda skrev han två förtjänstfulla
historiker över Nat. mus. och dess
samlingar (1S66 och 1872—76). Som
museiman var han i flera avseenden
framsynt. Han bidrog bl. a. starkt till
att föra i hamn Carl Larssons stora
väggmålningsprojekt för trapphallen
i Nat. mus. — Till följd av sin
nära vänskap med C. D. af Wirsén
— ett sjuttiotal brev från Wirsén
till S. finnas i S:s brevsamling i K.
bibi. -— kom S. att ofta spela en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free