Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandklef, Albert - 1. Sandler, Johan - 2. Sandler, Rickard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandler
510
Sandler
Andreas Anderson S. och Hilda
Augusta Johansdotter. — Efter
genomgången folkskola ägnade sig S. åt
arbete på fädernegården och bedrev
samtidigt energiska självstudier.
Tidigt fick han intresse för
hembygdsforskning och studium av den folkliga
kulturen. Till att börja med gjorde
han dialekt- och
ortnamnsuppteckningar för institutioner i Göteborg
ocli Lund men vidgade snart
arbetsområdet till att omfatta allmogens
såväl materiella som andliga kultur.
År 1920 blev lian medarb. i
Varbergs-Posten, och 1921—32 var han
lokal-red. i Varberg för tidn. Halland.
Samtidigt arbetade han vid Varbergs
mus., vars intendent han blev redan
1921. Under lians ledning liar detta
museum vuxit upp till ett av de mest
värdefulla i den sv. landsorten,
särskilt med avseende på textilier och
jordbruksredskap. S.är dessutom sekr.
i Hallands hembygdsförb. och red.
för dess tidskr. Vår bygd, har
företagit etnologiska fältarbeten i s.
Sverige, Danmark, Norge, England,
Skottland och Belgien samt lett
utgrävningen av medeltida kyrkor i
Ny-Varberg ocli Gamla Varberg. Sedan
1932 är lian även ordf. i styr. för
Varbergs stadsbibl. Han är sekr. i
Minerva, fören. för Sveriges
vetenskapliga och populärvetenskapliga
förf., sedan 1946. — Bland S:s många
kulturhistoriska, främst etnologiska,
arbeten märkas "Linkultur i Halland.
Bidrag till kännedomen om linets
odling, beredning ocli förädling i
Halland" (Vet. o. vitt. samh:s handl.
1928), "Äldre biskötsel i Sverige och
Danmark" (Vet. o. vitt. samh:s liandl.
1937), "Bockstensmannen och hans
olycksbroder. Den döde i mossen i tro
och fynd i heden och kristen tid"
(1943; kompletterad av "De
germanska dödsstraffen, Tacitus och
mossliken" i Fornvännen 1944) samt
"Varberg under 1500 år" (1943). En plats
för sig intaga lians bidrag till boken
"Carl XII:s död" (tills, med Sam
Clason, C. E. Palmstierna och N.
Strömbom, 1940) ocli skriften "Kulknappen
och Carl XII:s död" (1941). Där
framlägger han på grundval av
upptecknade folktraditioner en hypotes, att
konungen skulle ha skjutits av en svensk,
sannolikt med en magiskt verkande
"knappkula", vilken möjligen skulle
vara identisk med en kulknapp, som
hittats av en smed i Marks härad.
Denna teori liar blivit föremål för
stark kritik från vissa historiker men
rönt erkännande från andra. S. har
dessutom utgivit August Bondesons
’"Samlade skrifter" (7 bd, 1940). —
Gift 1932 med Karin Lagerblad. T. M.
1. Sandler, Johan,
folkbildnings-man, f. 21 sept. 1858 i Sunne skn,
Johan Sandler.
Jämtland, † 29 maj 1929 i Stockholm.
Föräldrar: skomakaren Erik Jonsson
och Britta Larsdotter. — Efter
folk-skollärarex. i Härnösand 1S79 och
organistex. 1880 var S. folkskollärare
och organist i Torsåkers skn,
Ångermanland, 1880—1913. Där tog han
1896 initiativet till Södra
Ångermanlands folkhögskola vid Hola; han
var dess föreståndare från grundandet
till 1922. Åren 1922—25 var lian
huvudsakligen verksam som ledare av
flyttande folkhögskolekurser och som
föreläsare. Från 1925 var han till sin
död riksstudieledare lios Arbetarnas
bildningsförb. S. deltog i stor
utsträckning i det kommunala livet i
Torsåker och var led. av Västernorrl.
läns landsting 1910—18. Åren 1913
—18 tillhörde han Första K. — S.
följde i större utsträckning än andra
sv. folkbildningsmän de grundtvigska
mönstren; han lade stor vikt vid
livsåskådningsfrågor och sökte bl. a.
påverka eleverna genom tal och föredrag
vid dagligen återkommande
sammankomster. Till sin politiska åskådning
var han länge frisinnad; i riksdagen
representerade han Liberala
samlingspartiet. Skolans elevkår rekryterades
emellertid tidigt till en del ur
arbetarklassen, och efter sonen Bickard S:s
(S. 2) anställning ss. lärare vid
skolan 1905 blev denna häftigt angripen
av vissa konservativa kretsar, vilka
betecknade den som en
"socialisthärd". Kampanjen väckte stort
uppseende, och Lindmanska regeringen
indrog för en tid skolans
statsunderstöd. S. lyckades dock med hjälp av
insamlade medel hålla undervisningen
i gång. Under sina sista år tillhörde
han det socialdemokratiska partiet. —
S. utgav bl. a. "Den svenska
folkskolan" (1914); en del tal och artiklar
av honom äro samlade i "Hägringar
och verklighet" (1939; med
minnesteckning över S. av K. Mäler). —
Gift 1882 med Augusta Lovisa
Sundvall. — Litt.: B. Sandler (S. 2), "Från
Hola och Brunnsvik" (i "Sv.
folkhögskola under 75 år", utg. av K.
Hedlund 1943). U. D.
2. Sandler, Rickard Johannes,
folkbildningsman, politiker,
ämbetsman, f. 29 jan. 1S84 i Torsåkers skn,
Ångermanland. Son till S. 1. — Efter
mogenhetsex. i Härnösand 1901 blev
S. fil. kand. i Uppsala 1905 och fil.
lic. i Göteborg 1911. Uppväxt i den
kulturradikala miljö, som hans fader
skapat kring Hola folkhögskola,
började S. tidigt deltaga i den
socialistiska agitationen och slöt sig i
Uppsala till de studenter, som grundat
fören. Laboremus. Åren 1907—12
tillhörde han styr. för
Socialdemokratiska ungdomsförb. S. var anställd vid
Hola folkhögskola 1905—06 och vid
Brunnsviks folkhögskola 1909—26,
därav som föreståndare 1924—26;
från 1917 var han dock mestadels på
grund av andra uppdrag tjänstledig.
Även ss. initiativtagare till det 1912
startade Arbetarnas bildningsförb.
(ABF) liar S. gjort en betydelsefull
insats inom sv. folkbildningsliv. Åren
1912—18 var lian ABF:s
riksstudieledare och föreståndare för dess
centralbyrå. Under lians ledning kommo
de allmänmänskliga kulturvärdena
att vida kraftigare betonas än hos
motsvarande bildningsorganisationer
utomlands, där den socialistiska och
fackliga utbildningen ofta dominerat.
S. har emellertid gjort en beaktansvärd
insats även för arbetarklassens
socialistiska skolning. Förutom en mängd
broschyrer i politiska och
nationalekonomiska ämnen har han utgivit
"Samhället sådant det är" (1911, ny uppl.
1923), innehållande statistiska
sakuppgifter av värde för agitationen,
samt översatt socialismens
grundläggande urkund, "Kapitalet" av Karl
Marx, utg. i tre bd 1930—33. Ett
pedagogiskt syfte har i viss mån även
"Tidens skattehandbok" (1920, ny
uppl. i tre bd 1921). — S., som redan
1911 blev led. av socialdemokratiska
partistyr., tillhörde Andra K. 1912—
17 och är sedan urtiman 1919 led. av
Första K. Han var chefred, för Ny
Tid 1917 men kallades efter
regeringsskiftet på hösten s. å. att biträda vid
uppgörandet av
statsverkspropositionen ocli var 1918—21 statssekr. i
Fi-nansdep. I första Brantingska
ministären mars—okt. 1920 var S.
konsultativt statsråd mars—juni och
därefter finansminister; i Brantings
andra ministär okt. 1921—april 1923
var han ånyo konsultativt statsråd, i
tredje Brantingska ministären okt.
1924—febr. 1925 handelsminister. Då
det under Brantings sjukdom sistn. år
befanns nödvändigt att vidtaga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
