- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
511

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sandler, Rickard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandler

511

Sandler

ombyte på statsministerposten, blev S.
i febr. 1925 regeringens chef. Den
lösning av försvarsfrågan, som ställts
i utsikt vid regeringsskiftet 1924,
genomfördes nu av S. under samverkan
med den borgerliga vänstern, varvid
såväl övningstiden som försvarets
kostnadsram väsentligt inskränktes.
Ministären avgick i juni 1926, sedan den
s. k. stripafrågan ang.
arbetslöshetsdirektivens tolkning vid pågående
konflikt sprängt den
vänstersamverkan, som utgjort basis för
regeringsverksamheten. -— S. utnämndes 1926
till överdir. och chef för Statistiska
centralbyrån. Sept. 1932—juni 1936
och sept. 1936—dec. 1939 var ban
minister för utrikes ärendena i de
av P. A. Hansson ledda ministärerna.
Han var därjämte sv. delegat vid flera
av Nationernas Förbunds (XF:s)
församlingar och vid internationella
nedrustningskonferensen 1932, president
vid XF:s församling 1934, repr. för
Sverige i XF:s råd 1936 samt av rådet
i dec. 1936 utsedd rapportör för
Alex-andrettefrågan. S. förde till en början
en synnerligen aktiv utrikespolitik
ocli verkade under
italiensk-abessinska kriget för en oinskränkt
tillämpning av folkförbundsakten. År 1937
företog han ett flertal resor till
utländska huvudstäder. Efter
sanktionernas misslyckande gjorde Sverige
dock knappast någon markerad insats
i folkförb:s anda. I spanska frågan
anslöt S. sig till stormakternas
non-interventionspolitik. År 1938 hävdade
Sverige, att sanktionssystemet de
facto suspenderats, och förbehöll sig
handlingsfrihet. Då S. dock icke
förmådde utverka något erkännande av
denna ståndpunkt från NF:s sida,
mötte ban flerstädes i pressen kritik
för sin uraktlåtenhet att skaffa klarhet
om våra förpliktelser vid krigsutbrott.
S. bemötte kritiken genom att hänvisa
till den ringa risken för en
återupplivning av sanktionsförpliktelserna. I
riksdagen vann S. ständigt anslutning
från de större partierna i de
utrikespolitiska frågorna. Sina
utrikespolitiska tal liar han samlat ocli utgivit i
flera volymer: "Ett utrikespolitiskt
program" (1934), "Svenska
utrikes-ärenden" (1936), "Utrikespolitisk
kringblick" (1937) och
"Strömväxlingar och lärdomar" (1939). — Ju mer
NE försvagades, desto mer betonade S.
de nordiska staternas gemensamma
intressen. Denna "nordism"
kulminerade 1938—39 i planerna på en
revision av 1921 års Ålandskonvention i
syfte att möjliggöra ett gemensamt
sv.-finskt försvar av Ålandsöarna i
händelse av angrepp. Dessa planer
förföllo dock på grund av
Sovjetunionens motstånd. Mot S:s aktiva
nordism yppade sig flerstädes i Sverige

Rickard Sandler.

starka betänkligheter, som efter
krigsutbrottet 1939 ledde till en schism
mellan honom och regeringens flertal.
På grund av sin "avvikande
uppfattning i fråga om Sveriges medverkan
till tryggandet av Ålandsregionens
neutralitet" avgick S. i dec. 1939. I
debatten om Sveriges utrikesläge
under och efter andra världskriget
agiterade S. för ett från stormakterna
isolerat nordiskt statsförb. Han var
en av de sv. delegaterna under
1949 års förhandlingar mellan
Sverige, Danmark och Norge om
försvarssamverkan. — S. utnämndes 1941 till
landshövding i Gävleb. län. Han är
ordf. i länets hushållningssällskap
sedan 1942, i styr. för Sveriges allm.
hy-poteksbank sedan 1943 och i
Jordbrukets upplysningsnämnd sedan 1944.
Efter sin avgång från
utrikesministerposten har han varit led. av
utrikesutskottet sedan 1940; lian blev 1946 ordf.
i utskottet. Han har därjämte varit
ordf. i civilförsvarsutredningen 1943
och i 1944 års riksdagsutskott ang.

civilförsvarslagen. Under det
ryskfinska vinterkriget tog lian en
ledande del i den sv. frivilliga
hjälpaktionen till Finland. Mot
samlingsregeringens tryckfrihetspolitik riktade
han under krigsåren en skarp kritik.
S. blev ordf. i den parlamentariska
undersökningskommission, som i febr.
1945 tillsattes för att bl. a. granska
säkerhetstjänstens verksamhet under
kriget. I kommissionens
slutbetänkande 1947 betonas vikten av att den
politiska säkerhetstjänsten underställes
en demokratisk kontroll. S. har varit
sv. delegat vid flera av Förenta
Nationernas (FN:s) sammanträden. Sedan
1948 är ban Sveriges repr. i FN:s
politiska utskott, — S. är en av den
sv. socialdemokratins
förgrundsgestalter och främsta teoretiker. I sina
ställningstaganden har lian ofta
företrätt en avancerad men
verklighets-betonad radikalism. Han var medl. av
1912 års socialdemokratiska
vänster-fören. och har t. ex. alltid motsatt sig
republikkravets avförande från parti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free