- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
515

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandström, Tora - Sandström, Victor, apotekare, kemist, se s. 516 - Sandström, släkt - 1. Sandström, Theodor - 2. Sandström, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandstedt

515

Sandström

Tora Sandström,

des 1908 från Högre
lärarinneseminarium i Stockholm och organiserade
1910 Sv. skolan i Hamburg, där hon
i tre år förestod undervisningen. Hon
tjänstgjorde sedermera vid en del
flickskolor i Sverige och var 1926—
30 anställd i Albert Bonniers förlag,
Stockholm. S. avlade studentex. i
Sundsvall 1913 och blev vid Uppsala
univ. fil. kand. 1916 och fil. lic. 1923.
Åren 1930—31 studerade hon
psykologi och psykoanalys i Wien, och
från 1935 arbetade hon som
praktiserande psykoanalytiker och
psykologisk konsulent i Stockholm. S. var
sekr. i Filosofiska fören. i Stockholm
1928—30 och styr.-led. i Sv.
psykoanalytiska fören. 1937—45 och i
stiftelsen Fredshögskolan 1943—47 samt
huvudman i Ericastiftelsen från 1948.
— S. har utgivit "En
psykoanalytisk kvinnostudie. Ernst Ahlgren —
Victoria Benedictsson" (1935) samt
"Ist die Aggressivität ein übel?"
(1939; i övers. "Självhävdelse och
neuros", 1945; ny uppl. 1949), där
hon tar avstånd från Freuds
uppfattning, att neurosen bottnar i en
felutveckling av sexualiteten, ocli
hävdar, att inte enbart en
sexualhäm-ning utan kanske i ännu högre grad
en hämning av självbevarelsedriften
och särskilt dess yttringar som
självhävdelse och aggressivitet
framkallar neuroser och neurotiska
karaktärer. "Begreppsanalys på avvägar"
(1944) innehåller en kritik av en viss
sida av uppsalafilosofin. S.
medverkade dessutom med artiklar i
samlingsverk och tidskr. i psykologiska
ämnen. —- S. utförde ett
betydelsefullt pionjärarbete och gav
värdefulla bidrag till kritiken av den
freud-ska psykoanalysens ensidigheter. —■
Ogift. —- Litt.: artikel av Elin
Lör-gren i Röster i radio 1948 nr 43 ocli i
Sundsvalls-Posten 30 okt. 1948.

P. H. T.

Sandström, Victor, apotekare,
kemist, se s. 516.

Sandström, släkt från Huskvarna,
vars äldste kände stamfar,
mästersmeden Peter S., levde under
1700-talets senare hälft och blev far till
Theodor S. (f. 1774, † 1844), dir. vid
Eskilstuna gevärsfaktori. Hans äldste
son, statsrådet och landshövdingen
Anders Peter S., adlades 1847 med
namnet Sandströmer (s. 519).
Theodor S:s andre son, bibliotekarien,
kamreraren Carl Gustaf S. (f. 1806,
† omkr. 1876), blev far till förste
riksdagsnotarien Carolus Duodecimus
Sokrates Napoleon S. (f. 1830, †
1914); en son till denne är f. d.
skatte-dir. Gustaf S. (S. 3). En yngre son
till Theodor S., intendenten Theodor
S. (S. 1), blev far till konteramiralen
Theodor S. (S. 2). En son till denne
är disponenten och verkst. dir. för ab.
Lödmaterial i Stockholm Gunnar
Theodor S. (f. 1883).

1. Sandström, Theodor,
journalist, ämbetsman, f. 29 aug. 1S09 i
Stockholm, † 21 jan. 1S54 därstädes.
Föräldrar: direktören vid Eskilstuna
gevärsfaktori Theodor 8. och
Christina Sjöberg. — S. blev student i
Uppsala 1S27, avlade hovrättsex. där 1829
och tjänstgjorde sedan i Svea hovrätt,
Justitierevisionen m. fi. ämbetsverk.
År 1835 utnämndes lian till kanslist i
lotsdirektörsexpeditionen men
avskedades 1S38, därför att han som
juryman och i artiklar försvarat den för
högförräderi anklagade M. J.
Crusenstolpe. I det av S. och Gustaf Hierta
s. å. grundade Stockholmsbladet
visade lian sig vara en övertygad
republikan med revolutionära ideal och en
motståndare till adelsmännen, vare
sig de voro oppositionsmän eller
regeringsanhängare, liksom till den med
riddarhusliberalerna i viss mån
lierade kronprins Oscar. S. angrep också
borgaroppositionen ocli dess språkrör

Theodor Sandström (1). Målning av C. P. Mazer
1836.

Aftonbladet, mecl vars red. Lars
Hierta han var ovän sedan föreg, år,
då S. tillhört Aftonbladets redaktion.
Sedan Stockholmsbladet måst
nedläggas i jan. 1S39, skrev S. i samma anda
i tidn. Freja. Ett tillfälle att tillämpa
sina idéer fick ban, då han 1S40—41
tjänstgjorde som kanslist i
bondeståndet. Under S:s skrivkunniga ledning
samlades de s. k. äkta bönderna till
strid mot de bonderiksdagsmän, som
ville foga sig efter Aftonbladets och
borgarliberalernas vilja. Även vid följ.
riksdag (1S44—45) var S. kanslist i
bondeståndet och lyckades vinna
majoritet för sitt parti i ståndet. Av sin
ovilja mot Lars Hierta och dennes
borgarvänner drevs han att söka
bistånd hos den konservative
partiledaren Hartmansdorff och dennes
anhängare i bondeståndet. Han skapade
även ocli ledde 1S44—46 en
presskampanj mot borgarliberalerna,
Aftonbladet ocli Oscar I. Själv skrev S. i den
konservativa tidn. Sv. Minerva ocli i
Frejas efterföljare Den
Konstitutio-nelle men även i det radikala
Söndagsbladet; dec. 1S45—april 1846
redigerade ban tills, med Anders Lindeberg
och Crusenstolpe tidn. Dagen. År 1847
övergav ban journalistiken och blev v.
tullfiskal i Sundsvall; följ. år blev
ban ord. i samma befattning och 1849
intendent för Stora barnhuset i
Stockholm, vilket han omorganiserade. ■—
Till S:s närmaste umgänge hörde,
förutom Crusenstolpe, Wilhelm von
Braun och August Blanche; den
senare har i "Hyrkuskens berättelser"
givit en karakteristik av sin vän.
•—-Gift 1846 med Hedvig Charlotta
Wallenius från Finland. B—11.

2. Sandström, Theodor Carl
Adam, sjöofficer, f. 24 dec. 1S52 i
Stockholm, ‡ 7 febr. 1911 därstädes.
Son till S. 1. — S. blev underlöjtnant
vid flottan 1873, kommendörkapten
av andra graden 1S96 och av första
graden 1897, kommendör 1901 och
konteramiral 1905. Åren 1875—78
genomgick ban kurs i skeppsbyggeri vid
Boyal Naval College i Greenwich, och
1878—SO tjänstgjorde ban vid dåv.
mariningenjörstaten; därunder
genomgick lian kurs vid Motala
verkstad. Han återinträdde i
sjöofficerskåren 18S0. Intill
kommendörkaptensbefordran 1S96 tillhörde ban
Stockholms station och tjänstgjorde
omväxlande till sjöss, i exercis- och
underbefälsskolorna samt i
Marinförvaltningen, Flottans stab och
Sjöför-svarsdep. m. m. Vid sidan av sin
tjänstgöring bedrev S. en omfattande
lärarverksamhet, bl. a. vid
Sjökrigsskolan 1890—96. Han tjänstgjorde
vid Karlskrona station 1896—99 och
blev sistn. år chef för
Marinförvaltningens intendentsavd. År 1903 blev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free