Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sandström, Victor - 2. Sandström, Gustaf - 3. Sandström, Nils - 1. Sandström, Ivar - 2. Sandström, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandström
517
Sandström
kortare apoteksanställningar
innehade han apoteket i Högsby i Småland
1861—64 och i Säter 1866—71 samt
blev i Dalarna föreståndare för Borns
träoljefabrik 1872 och kemist och
föreståndare för Vittbergs fosfatab. 1873.
Åren 1879—90 var ban syssloman vid
fattigvården i Falun samt vid
länslasarettet och kurhuset därstädes,
varefter han slog sig ned i Stockholm.
—- S. hade mångsidiga
naturvetenskapliga intressen. Han var en god
kännare av vårt lands molluskfauna,
och till Farmaceutiska inst. skänkte
han 1872 en nästan komplett samling
sv. land- och sötvattensmollusker. På
jordbrukets område publicerade han
"Om mjölkkors utfodring och skötsel"
(187S), "Handledning i
ladugårdsskötseln" (1879) och "Öm myrars
uppodling ocli gödsling" (s. å.), varjämte
han i olika tidn. skrev en mängd
uppsatser rörande jordbruket. -— Gift
1862 med Anna Elisabet (Elise)
Amanda Westerström. S. L.
2. Sandström, Gustaf, jurist,
politiker, f. 11 mars 1865 i Högsby
skn, Kalmar län, † 3 maj 1930 i
Stockholm. Son till S. 1. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1883 blev S. jur. utr.
kand. i Uppsala 1890 och utnämndes
efter vederbörlig tingstjänstgöring
till v. häradshövding 1893. Åren 1894
—1911 bedrev lian
advokatverksamhet i Gävle och var därunder från
1899 ombudsman för Hälsinglands
enskilda bank. Han var stadsfullmäktig
i Gävle 1901—11 och led. av Andra
K. 1909—11. — S., som tillhörde
Liberala samlingspartiet, spelade en
större politisk roll först vid riksdagen
1909, då han som led. i ett tillfälligt
utskott gjorde en förfrågan, vilken
föranledde dåv. statsministern
Lindman att uttala sig mot utskottens
befogenhet att av ämbetsverken inhämta
upplysningar. S. framställde då en
formlig interpellation i ämnet och gav
därmed signalen icke blott till den
Gustaf Sandström.
samlade vänsterns demonstration mot
regeringen utan även till tre
statsråds utträde ur ministären. Efter
Lindmans avgång 1911 blev S.
justitieminister i andra Staaffska
ministären, med vilken han även avgick
efter borggårdstalet i febr. 1914. S.
etablerade därefter advokatbyrå i
Stockholm och vann snart anseende
som en av landets skickligaste
affärsjurister med bolags- och
vattenlagstiftning som specialitet. Han
anlitades även för statliga utredningar,
bl. a. som led. av
sjölagstiftnings-kommittén 1919 och som ordf. i
kommittén för utredning av sv.
medborgares tillgodohavande i Ryssland s. å.
— Gift 1902 med Calla Maria
Bergström. S. Sw.
3. Sandström, Nils Victor
(Vicke), industriman, politiker, f. 1
sept. 1874 i Falun. Bror till S. 2. —
Efter läroverksstudier i Falun till
1890 och tjänstgöring vid olika
järnbruk 1891—94 genomgick S. 1895—96
Bergsskolan i Falun. Han var anställd
vid Stora Kopparbergs bergslags
skogsavd. 1897—1902 ocli arbetade
samtidigt under somrarna vid
Dalälvarnas flottningsförec. Åren 1903—
OS var S. flottningschef för Kalix älv
med bivatten och 1909—33 verkst. dir.
för Ångermanälvens flottningsfören.
samt 1919—33 jämväl dir. för dess
driftab. Han var 1915—42 ordf. i Sv.
flottledsförb. — S. var ordf. i Nylands
municipalstämma 1912—29 och
tillhörde Västernorrl. läns landsting
1918—38. Inom länet har han
därjämte varit överrevisor för
sjukvårdsinrättningarna och ordf. i
epideminämnden m. m. Han var led. av Andra
K. 1929—40 och fungerade därunder
som riksdagshögerns kassaförvaltare.
Som led. av andra lagutskottet 1937
—40 (suppleant 1929—36) kom han
att företrädesvis syssla med
arbets-lagstiftningsfrågor, vilka lian belyste
medelst framläggande av
arbetsgivarnas synpunkter. I frågor rörande
skogsvård kritiserade S. med skärpa
norrlands- och lappmarkslagarna,
vilka enligt hans uppfattning
utgjorde hinder för trävarubolagen att sörja
för skogsåterväxten. S. var även
anlitad för sakkunnigutredningar,
nämligen ss. tillkallad expert i
flottnings-lagstiftningskommittén 1911—17 och
ss. led. av 1936 års
hyreslagstiftnings-kommitté. — Gift 1903 med Ida Maria
Andersson. S. Sw.
1. Sandström, Ivar Victor,
läkare, f. 22 mars 1S52 i Stockholm, †
2 juni 1889 i Askesta i Söderala skn,
Hälsingland. Föräldrar:
lantmäteri-sekreteraren Carl Erik S. och Anna
Erika Hallström. — S. blev student
1871, med. kand. 1878 och med. lic.
1886, allt i Uppsala. Han var amanu-
Nils Sandström.
ens vid anatomiska institutionen där
1873—74 och tf. prosektor vid samma
institution 1879—80. Åren 1881—87
var ban extra lärare i histologi vid
Uppsala univ. Dessutom tjänstgjorde
ban somrarna 1S81 och 1S82 som bitr.
läkare vid Fiskebäckskils
liavsbad-anstalt samt liade 18S8—89
förordnande som läkare vid Sala
länslasarett. Ett svårt nervlidande grundlade
emellertid hos S. en själssjukdom,
som tidigt bröt hans kraft. — S:s
namn är i den medicinska forskningen
framför allt knutet till upptäckten
av paratliyreoidea- eller
bisköldkört-larna, varom han 1880 framlade sina
rön i den berömda avli. "Om en ny
körtel hos menniskan och åtskilliga
däggdjur". För denna upptäckt, som
S. gjorde redan som med. kand. och
som kastade nytt ljus över dittills
svårförklarliga inresekretoriska
problem, erhöll han av Upsala
läkare-fören. det större Hwasserska priset
ocli av Vet. akad. Flormanska priset.
— Gift 1885 med Marie Anna Katrina
Göransson. U. N—e.
2. Sandström, /I n n a Maria
Carolina, pedagog, skriftställare, f. 3 sept.
1854 i Stockholm, † 26 maj 1931
därstädes. Syster till S. 1. — S., som efter
sin fars död 1858 var fosterdotter till
översten Hjalmar Hagberg,
genomgick 1871—74 Högre
lärarinneseminariet ocli var lärarinna vid Åhlinska
skolan i Stockholm 1874—SI. Starkt
otillfredsställd med den
undervisningstyp, som hon därvid kom i
kontakt med, publicerade S. (under pseud.
Uffe) ett par uppmärksammade
pedagogiska skrifter, uppsatsen "Gifva
våra flickskolor berättigade
anledningar till missnöje?" (Tidskr. för
hemmet 1880, tilläggsblad 2) och
broschyren "Bealism i undervisning
eller Språkkunskap och bildning"
(1882). År 1883 grundade hon den
pedagogiska tidskr. Verdandi, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
