- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
519

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sandström

519

Sandwall

amanuens vid Serafimerlasarettets
röntgeninst. 1925—26 var han tf.
läkare vid röntgenavd. i Umeå 1926 och
1927. Ären 1927—28 liade S.
förordnanden som röntgenläkare vid S:t
Eriks sjukhus och Åsö sjukhus, och
1928—30 var han underläkare vid
Maria sjukhus’ röntgenavd. Han blev
läkare vid S:t Eriks sjukhus’
röntgenavd. 1930, extra överläkare där 1932
och ord. 1938; sedan 1943 är lian
därjämte sjukhusets styresman. S. var
sekr. i Sv. fören. för medicinsk
radiologi 1933—39 och är v. ordf. där sedan
1948; i Nord. fören. för medicinsk
radiologi är han generalsekr. sedan
1939. Han liar utgivit talrika
arbeten i röntgendiagnostik och
röntgenterapi, bl. a. om röntgenfotografering
av gallvägarna och om den
röntgenologiska behandlingen av vissa
smärttillstånd, framför allt i
skulderregio-nen. — S. har stort intresse för konst,
och som skattmästare i fören.
Nationalmusei! vänner sedan 1941 har lian
utfört ett framgångsrikt arbete.
■—-Gift 1925 med Annie Emma Sofia
Nordzell. U. N—e.

2. Sandström, Olof, läkare,
röntgenolog, f. 15 jan. 1899 i Storvik,
Gästrikland. Bror till S. 1. — Efter
studentex. i Gävle 1917 blev S. med.
kand. i Uppsala 1921 och med. lic.
i Stockholm 1926. Han hade
förordnanden vid bl. a. Umeå lasaretts
kirurgiska avd. (1926) ocli var underläkare
vid Radiumhemmet i Stockholm 1927
—28 (därunder tidvis tf. överläkare).
Efter amanuenstjänst vid
Serafimerlasarettets röntgeninst. 1929 var S.
tf. läkare vid S:t Eriks sjukhus’
röntgenavd. 1930, föreståndare för
röntgenavd. vid Garnisonssjukhuset i
Stockholm 1930—31 och
röntgenläkare vid Södertälje lasarett
1930—-32. Sedan 1931 är ban lasarettsläkare
vid Eskilstuna centrallasaretts
röntgenavd., och 1932—36 var han även
sjukhusets styresman. År 1943
ledde S. skärmbildsundersökningen av
Gotlands befolkning. Han har
publicerat uppsatser i patologi,
röntgen-diagnostik och röntgenterapi samt om
sjukhusorganisation och
sjuksköterskeutbildning. Sedan 1942 är han led.
av Södermani. läns landsting. -— Gift
1925 med Gerty Elisabeth Swanlund.

U. N—e.

Sandströmer, ätt, gren av släkten
Sandström från Huskvarna (s. 515).
Direktören vid Eskilstuna
gevärsfaktori Theodor Sandströms (f. 1774, †
1844) äldste son, statsrådet och
landshövdingen Anders Peter Sandström,
adlades 1847 med namnet S. (se
nedan). En äldre son till honom, Carl
Johan Albert S. (f. 1832, † 1869),
kabi-nettssekr. och slutligen envoyé
extra-ordinaire och ministre plénipoten-

tiaire lios Nordtyska förb., blev far
till kaptenen vid Svea livgarde
Gustaf S. (f. 1864, † 1939), med vilken
ätten S. utdog på svärdssidan.

Sandströmer, Anders Peter,
fore adlandet Sandström, ämbetsman,
politiker, f. 4 okt. 1804 i Linköping,
† 1 dec. 1857 på Marieholms
landshövdingeresidens i Leksbergs skn,
Skarab. län. Föräldrar: direktören
vid Eskilstuna gevärsfaktori
Theodor S. och Christina Sjöberg. — S.
blev 1815 student vid Uppsala univ.,
där lian 1S22 tog kameralex. Han blev
1824 sekr. i direktionen för Karl
Gustavs stads gevärsfaktori, 1832
kamrerare i förvaltningen av sjöärenden,
1834 kamrerare vid ståthållarämbetet
på Drottningholms och Svartsjö slott
samt följ. år kammarrättsråd. Under
sin tjänstgöring i Kammarrätten kom
ban till insikt om de gamla
naturaskatternas otidsenlighet samt
nödvändigheten av en skattereform och
införandet av penningskatter; på denna
reform inriktade sig hela hans
politiska verksamhet. År 1S40 valdes S. av
den liberala oppositionen mot Karl
XIV Johan till sekr. i statsutskottet.
Trots sin vanskliga ställning mellan
det oppositionella statsutskottet och
regeringen lyckades ban behålla
bägges förtroende och blev av Oscar I
i sept. 1844 utnämnd till landshövding
i Jämtl. län. Utnämningen
betraktades i viss mån som en politisk
demonstration från konungens sida, då en
ärkekonservativ ämbetsman stod
närmast i tur. S. hann ej uträtta mycket
för sitt län. År 1846 blev lian
nämligen ordf. i en kommitté, tillsatt för
att reformera skatteväsendet.
Betänkandet utformades belt i enlighet med
S:s åsikter och gick ut på att
skatterna hädanefter alltid skulle betalas
i penningar och omräkningen skulle
ske efter markegångspriserna 1824—
43. Dessutom skulle ämbetsmäns och
officerares avlöning ej längre utgå i
form av spannmål, smör o. s. v. från
vissa bönder utan utbetalas i fixerade
penninglöner av staten. Förslaget
bekämpades av dem, som fruktade en
minskning av statens inkomster, om
penningvärdet föll, och av
ämbetsmännen, som hade liknande farhågor
beträffande sina löner. Regeringen nöjde
sig också med att i sin proposition till
1847—48 års riksdag uppta ett
moderatare alternativ i betänkandet: att
skatten skulle utgå blott med vissa
huvudvaror. För sina stora
förtjänster om utredandet av den
komplicerade skattefrågan adlades S. 1847.
Följ. år blev han finansminister,
då Oscar I vid ombildningen av sin
ministär efter februarirevolutionen
önskade utse några liberala statsråd.
Som statsråd verkade S. för en liberal

Anders Peter Sandströmer. Teckning av Maria
Röhl 1839.

utformning av den nya regeringens
proposition om utbyte av
ståndsriksdagen mot två kamrar och samfällda
val samt om utvidgad rösträtt. Men
i synnerhet sökte ban genomdriva
skattekommitténs radikala
alternativ. Genom underhandlingar med
ledande borgar- och bondeståndsrepr.
motarbetade lian den av
regeringens majoritet och Oscar I stödda
skattepropositionen. Både
kommittéförslaget och propositionen blevo
emellertid förkastade av riksdagen. S:s
hållning i denna fråga var
uppseendeväckande även för denna tids föga
parlamentariska tänkesätt. Också
under den följ. tiden förfäktade han ofta
sin egen mening mot konungen och
övriga statsråd, lät sig mindre än
dessa påverkas av den allmänna
europeiska reaktionen mot
februarirevolutionen och verkade för en friare
handelspolitik. Mot regeringsmajoriteten
och konungen stödde han, ehuru
förgäves, vid 1850—51 års riksdag det
från 1S48 vilande kungliga
representationsförslaget. Denna allmänna
motsättning mellan S. å ena sidan och
hans kolleger och konungen å den
andra blev dock ej den direkta orsaken
till hans avgång (7 jan. 1851), utan
avgörande var konungens vägran att
förelägga riksdagen en proposition om
en fullständig skatteförenkling. S.
utnämndes samma dag till landshövding
i Skarab. län. Bland lians insatser för
detta län märkes hans arbete på att
lätta skjutsningsbördan för bönderna,
karakteristiskt för hans
bondevänlighet. Vid riksdagarna arbetade ban i
synnerhet för skattereformen och för
att den v. stambanan skulle dragas
genom Mariestad. — S. blev 1854 led.
av Lantbruksakad. —- Gift 1830 med
författarinnan Clara Lidbeck. B—11.

1. Sandwall, Johannes (Johan),
tidningsman, bankman, f. 5 nov. 1814 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free