Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Sandwall, Fredrik - Sandzén, Birger - Sanne, Gunnar - Santesson, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandzén
521
Santesson
Andersdotter. Kusins son till S. 1 och
S. 2. — Efter mogenhetsex. i Växjö
1898 studerade S. i Uppsala, där han
blev fil. kand. 1902 och fil. lic. 1906.
Efter lärartjänstgöring i Uppsala
från 1906 blev han 1912 adjunkt i
Gävle och 1914 lektor i modersmålet
och filosofi i Örebro. Åren 1928—43
var han lektor i modersmålet och latin
vid Östermalms läroverk i Stockholm
och 1931—36 tillika studierektor vid
Wallinska skolan där. — S. liar
publicerat flera arbeten inom nordisk
filologi och sv. litteraturhistoria, bl. a.
"Ändelsevokalens växling i
östgötalagens textkodex" (i Uppsala univ:s
årsskr. 1913) och "Om accentueringen
av två- och trestaviga komposita i
1600-talets svenska" (i Språk och stil
1913). Särskilt märkas hans
undersökningar om Lars Johansson
Lucidor. För Sv. vitterhetssamfundet har
han sålunda utgivit dennes "Samlade
dikter" (1—2, 1914—22) med en
värdefull kommentar, byggd på
omfattande primärforskningar, och i
Samlaren 1926 offentliggjorde han "Nya
akter i rättegången om Gilliare
Kwaal". — S. har varit mycket
anlitad i allmänna värv. Bl. a. var lian
stadsfullmäktig i Örebro 1916—28 och
(som högerman) led. av Andra K. 1929
—32. Han var 1933 sakkunnig inom
Ecklesiastikdep. för att utreda frågan
om en klassisk linje vid de allm.
läroverken. — S. blev fil. hedersdr i
Uppsala 1932. — Gift 1908 med Anna
Maria Sundberg. G. Sj—n.
Sandzén, Sven Birger, målare,
grafiker, f. 5 febr. 1S71 i Blidsbergs
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Jolian Peter S. och Clara
Carolina Elisabeth Sylvén. —■ Efter
mogenhetsex. i Skara 1890 studerade
S. en tid franska och estetik vid Lunds
univ. Han gick 1891—92 på
Konst-närsförb:s målarskola i Stockholm,
där Zorn, Hasselberg ocli B. Bergh
undervisade, samt 1892—94 på E.
Aman-Jeans målarskola i Paris. År 1S94
utvandrade han till Förenta staterna,
där han s. å. blev lärare i målning och
konsthistoria och 1899—1914
tjänstgjorde som föreståndare vid Bethany
College i Lindsborg, Kansas. S. har
utställt i Stockholm (1937), Göteborg,
Paris, New York, Chicago, S:t Louis
m. fi. städer. Han är bosatt i
Lindsborg, Kansas. — S. är den
sv.-ameri-kanska konstens mest framgångsrike
repr. Hans landskapsmålningar äro
uppmurade i breda palettknivssvep
med lyskraftiga, oblandade färger.
Ben pastosa, dramatiska tekniken och
färgens mosaikartat flimrande
fläckverkan förläna åt
landskapsstrukturen en stark dynamik, som troligen
bottnar i van Goghstudium. "Han är
de gränslösa, solbadade viddernas, de
Birger Sandzén.
pinjekrönta jätteklippornas, den
färg-mättade sandöknens diktare och
målare" (G. Pelletieris). S:s kraftfulla
träsnitt stå trägravyren nära och
verka mera genom linjer än ytor. Han
har även utfört akvareller, etsningar
och litografier. S. har skrivit "With
brush and pencil" (1905) samt
artiklar i konstfrågor och reseskisser. —
S. är repr. i Nat. mus., museer i
Göteborg, Los Angeles och Santa Fé samt
Art Institute of Chicago m. fi. — Gift
1900 med Alf rida Leksell. — S:s
dotter Margaret Elisabeth S. (f. 1912)
målar i faderns stil, ehuru vekare.
R.S.
Sanne, Gunnar Teodor,
godsägare, skriftställare, f. 5 okt. 1879 i
Uddevalla. Föräldrar: grosshandlaren
och skeppsredaren, led. av Första K.
Johan Newton S. ocli Anna Cecilia
Adelaide Ljunggren. — S.blev student
i Vänersborg 1897, fil. kand. i Uppsala
1901 och agronom vid Alnarp 1902.
Han var 1903—07 förvaltare och 1907
—10 arrendator av Morlanda säteri
på Orust i Bohuslän. Sedan 1910 äger
S. denna gamla förnämliga bohusgård.
Gunnar Sanne.
Han var 1910—36 styr.-led. i trävaru-,
rederi- och kolfirman Sannes söners
ab. i Uddevalla. — S. liar anlitats för
viktiga uppdrag bl. a. på
jordbruksområdet. Han är led. av Göteb. läns
hushållningssällskaps
förvaltningsutskott sedan 1915 och v. ordf. i
sällskapet sedan 1938, var ordf. i länets
skogsvårdsstyr. 1920—43 samt är
styr.-led. i Älvsb. m. fi. läns
hypoteks-fören. sedan 1926 och v. ordf. där
sedan 1944. Därjämte tillhörde han
landstinget 1916—46 och är bl. a.
kyrkvärd och v. ordf. i
kyrkofullmäktige i Morlanda, vars medeltidskyrka
han som patronus restaurerade 1916.
S. var 1932—36 led. av Göteborgs
stiftsnämnd och 1935—37 led. av
Första K. (väld av högern). Han
invaldes i Lantbruksakad. 1934 och
erhöll Göteb. läns hushållningssällskaps
stora guldmedalj 1939. Han har
publicerat uppsatser i dags- och fackpress
rörande kommunalpolitik,
kommunikationer, meteorologi, folklore,
länsfrågor m. m., skrivit länets
hushållningssällskaps historia för 1814—1914
(1917) och 1914—39 (1943) samt
utger under hand "Om Morlanda
egendom ...". — Gift 1906 med Katarina.
(Karin) Bildt av den gamla
Mor-landaätten. S. L.
Santesson, släkt från Småland,
vars äldste med visshet kände stamfar
var rusthållaren på Bökliult i
Långa-ryds skn, Jönköp. län, Pehr
Håkansson (f. omkr. 1612, † 1695). Hans son,
reg.-kvartermästaren vid Jönköpings
reg. Sante Pehrsson (f. omkr. 1643,
† 1690), blev far till prosten och
kyrkoherden i Moheda, Växjö stift, Pehr
Santhesson (f. 1670, † 1734) och
ex-spektanskaptenen vid Skaraborgs reg.
Berend S. (f. omkr. 1682, † 1753),
stamfäder för släktens nu levande två
huvudgrenar. Från Pehr Santhessons
son, prosten och kyrkoherden i
Slätthög och Mistelås, Växjö stift, Sante
Andreas Santhesson (f. 1704, † 1772),
härstamma alla nu levande medl. av
den äldre huvudgrenen, som sedan
1800-talets förra hälft upptagit den
yngre huvudgrenens stavsätt
Santesson. — Släktens yngre huvudgren
delade sig genom kaptenen Berend S:s
söner Otto, Kristofer, Gustaf och
Nils S. i fyra grenar. Första grenens
stamfar, prosten och kyrkoherden i
Västra Alstad och Fru Alstad, Lunds
stift, Otto S. (f. 1725, † 1800), blev
farfar till bröderna kaptenen Otto
Joachim S. (f. 1788, † 1845),
lantbrukaren Sante Giese S. (f. 1793, † 1861)
och godsägaren Carl Ludvig S. (f.
1795, † 1873), från vilka första
släktgrenens alla nu levande medl.
härstamma. En son till Otto Joachim S.
var gymnastikdir. Anton S. (S. 3),
vars brorson är bankdir. i Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
