- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
522

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandwall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Santesson

522

Santesson

idrottsfrämjaren Otto Berendt Numa
Fritiof S. (f. 1881). — Andra grenens
stamfar, godsägaren,
hovrättskommissarien Kristofer S. (f. 1733, † 1789),
blev farfars farfar till skulptrisen
Ninnan S. (S. 10). — Tredje
grenens stamfar var grosshandlaren oeh
skeppsredaren i Göteborg Gustaf S. (f.
1739, † 1790), som blev far till
kommerserådet Berndt S. (S. 1) och
komministern i örgryte, Göteborgs stift,
Carl Gustaf S. (f."l781, † 1819). Bland
den sistn:s söner märkas apotekaren
i Varberg Bernhard Theodor S. (f.
1813, † 1886), far till aktuarien fil.
dr Henrik S. (S. 5), och prof. Carl
Gustaf S. (S. 2). Söner till S. 2 voro
a) godsägaren Georg Harder S. (f.
1858, † 1932), far till fil. dr Carl S.
(S. 9), b) v. häradshövdingen Henrik
S. (S. 6), far till justitierådet Per
S. (S. 11), samt c) prof. Carl Gustaf
S. (S. 7), far till laboratorn med. dr
Lars S. (S. 12). — Fjärde och yngsta
släktgrenens stamfar, brukspatronen
och skeppsredaren i Karlshamn Nils
S. (f. 1741, † 1816), blev far till
kronolänsmannen, hovrättskommissarien
Casten Ludvig S. (f. 1772, † 1819) och
bruksägaren, grosshandlaren i
Karlshamn Berndt Olof S. (f. 1783, † 1842),
från vilka alla nu levande medl. av
grenen härstamma. En sonson till den
sistn. var gruvingenjören Birger S.
(S. 4), vars kusinson är lektorn Otto
S. (S. 8). — Litt.: F. B. H. Santesson,
"Släkten S .. ." (1923); A.
Mollsta-dius, "Smålandssläktens S:s ursprung
och äldsta genealogi" (i Medlemsblad
45 för Genealogiska fören. 1948).

1. Santesson, Berndt Barder,
köpman, politiker, f. 15 mars 1776 i
örgryte förs., Göteborg, † 26 aug. 1S62
i Bergs skn, Skarab. län. Föräldrar:
grosshandlaren och skeppsredaren
Gustaf Berndtson S. och Dorothea
Elisabeth Matsen. — S. uppfostrades
från sex till tio års ålder vid den
herrnhutiska anstalten Christiansfeld
i Slesvig, blev student vid Uppsala
univ. 1789 och studerade där till 1791.
S. å. återvände han till Göteborg för att
biträda i den affärsrörelse, även
omfattande skeppsrederi, sillsaltning och
trankokning, vilken fadern
efterlämnat. Han övertog själv 1798 ledningen
av företaget, som därefter bar
firmanamnet G. B. Santessons söner. De
följ. åren inköpte han flera egendomar
i Västergötland, bl. a. Arnäs säteri
invid Kinnekulle och Bromö i Vänern,
på vilka platser glastillverkning
bedrevs, samt Karlsfors på Billingen,
där han anlade ett alunbruk. Han var
dir. för Ostindiska kompaniets avd. i
Göteborg 1S09—13 och erhöll 1810
kommerseråds titel. Ären 1809—35
representerade han Göteborgs
handelskår i borgarståndet vid samtliga riks-

Berndt Santesson. Målning av P. Krafft d. y.

1821.

dagar utom 1810 ocli 1S17—IS. —
Livligt intresserad för förbättrade
kommunikationer förvärvade S. aktier i
Trollhätte kanalverk och kom där i
kontakt med Baltzar von Platen, som
tillhörde bolagets direktion. Genom
denne väcktes hans intresse för det
planerade byggandet av en kanal från
Nordsjön till Östersjön, och i
fortsättningen hörde S. till dem, som
ivrigast arbetade på denna plans
förverkligande. Sedan lian vid 1809—10
års riksdag medverkat till beslutet om
privilegier för ett kanalbolag, blev han
en av de kommitterade för bolagets
organiserande och invaldes även i
dettas direktion, liksom ban 1810—17
stod i spetsen för den anslutna
diskonten. S., som själv var den störste
aktieägaren i företaget, verkade vid
riksdagarna kraftigt men mot en
alltmer hårdnande opposition för de på
den tiden oerhörda millionanslag, som
beviljades till kanalbyggets
fullbordande. I de långvariga inre striderna
inom företaget representerade S. det
däri intresserade privatkapitalet. Den
patriotiska ivern för kanalbygget
förband sig hos honom med
privatekonomiska spekulationer. Stödd på
aktiemajoriteten banade han sig 1838 väg
till direktionens ordf.-post men
framkallade där genom sina bryska
metoder motstånd från ett parti med
kammarherre B. Rosenblad i spetsen,
vilket till sist fällde honom. Grava
anmärkningar mot lians förvaltning,
främst avseende den starka
skuldsättningen men även egennyttiga
manipulationer, nödgade honom redan 1839
att avstå från all befattning med
bolagets angelägenheter. Han erhöll
dock 1841 decharge och från 1845
jämväl en mindre pension från företaget.
— Gift 1801 med Johanna Dorothea
Matsen. — Litt.: S. E. Bring, "Göta
kanals historia" (1: 1—2, 1922—30).

S. Sw.

2. Santesson, Gari Gustaf,
kirurg, f. 7 nov. 1819 på Sävenäs i
örgryte förs., Göteborg, † 21 jan. 1886
i Stockholm. Föräldrar:
komministern Carl Gustaf 8. och Maria
Margaretha Blix. Brorson till S. 1. — Efter
skolgång i Göteborg blev S. student i
Uppsala 1836, studerade anatomi oeh
kirurgi i Köpenhamn 1839 och blev i
Uppsala med. kand. 1842, med. lic.
1844, kir. mag. s. å. och med. dr 1846.
Han var under olika perioder 1S40—
43 tf. prosektor vid Karol. inst:s
anatomiska institution. År 1844 blev han
amanuens vid Serafimerlasarettets
kirurgiska avd. och vann där genom
sin skicklighet så snabb befordran, att
han redan s. å. utsågs till bitr.
överkirurg. Som statsstipendiat företog S.
1S46—48 en vetenskaplig resa till
Tyskland, Italien, Frankrike,
Holland, England m. fi. länder; hans
intryck från denna tvååriga resa hade

Carl Gustaf Santesson.

avgörande betydelse för hans egen
utveckling, och hans redogörelse
härför, "Anteckningar rörande de
förnämsta medicinska skolorna uti
Italien, Frankrike, Holland och
England" (Hygiea 1850), har spelat stor
roll för utvecklingen både av den
medicinska undervisningen och av
kirurgin i vårt land. Bl. a. må nämnas, att
S. från denna resa hemförde den första
flaskan kloroform till Sverige. Han
blev 1848 lärare i rättsmedicin vid
Karol. inst. och utnämndes 1849 till
prof. i kirurgi där samt 1850 till
överkirurg vid Serafimerlasarettet, vars
direktör han blev 1860. Tillsammans
med prof. A. Betzius och livmedikus
D. V. Lundberg företog han 1859 en
undersökning över Karl XII:s
banesår. — Ehuru som kirurg en av sin
tids främste verkade S., kanske på
grund av en överdriven självkritik,
mindre som vetenskaplig förf. Hans
betydelse låg på det pedagogiska områ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free