- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
523

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Santesson, Carl Gustaf - 3. Santesson, Anton - 4. Santesson, Birger - 5. Santesson, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Santesson

523

Santesson

det, och från det han började sin högt
skattade lärarverksamhet vid Karol.
inst. var det "såsom en ny anda gjort
sig gällande inom den kirurgiska
undervisningen i vårt land". — S. blev
led. av Vet. akad. 1852 (preses 1876—
77) och av Krigsvet. akad. 1873,
invaldes därjämte i flera in- och
utländska lärda sällskap samt blev fil.
hedersdr i Köpenhamn 1S79. Han var
ordf. i Sv. läkaresällskapet 1852—53
och blev hedersled, där 1875. År 1S72
blev han ordf. i direktionen för
Gym-nastiskt-ortopediska inst. i
Stockholm, och han var led. av styr. för
Stockholms sjukhem från 1867 och av
styr. för Stockholms högskola från
1878. — Gift 1853 med friherrinnan
Lovisa Ulrika Wilhelmina von Duben.
■—- Litt.: biografi av J. Berg i Vet.
akad:s levnadsteckn. (5, 1915—20).

U.N—e.

3. Santesson, Berndt Peter A n
-ton, gymnastiklärare, skriftställare,
f. 12 juni 1S25 i Lilla Slågarps skn,
Malmöh. län, † 12 dec. 1892 i
Hälsingborg. Föräldrar: kaptenen Otto
Joachim S. och Charlotte Bruzelius.
Kusins sonson till S. 1. — Efter studier
i Lund inskrevs S. vid Lunds univ.
1847, där han avlade kameralex. 1S48.
Han blev s. å. e, o. kanslist vid
Kammarkollegium i Stockholm.
Ämbetsmannabanan passade honom
emellertid ej, och 1849—50 genomgick han
Gymnastiska centralinst., där han
anställdes som tf. lärare 1851 och ord.
lärare 1852. Bedan efter ett år
begärde han avsked, då lian förbigicks
vid sökandet till annan ledigförklarad
befattning vid inst. Efter en tids
vistelse i utlandet var han 1854—76
gymnastiklärare vid olika läroverk i
hemlandet, slutligen 1863—76 vid Nya
elementarskolan i Stockholm,
varifrån lian avgick med pension efter
sjukledighet de sista ären. S. erhöll
1867 offentligt understöd för
observation av gymnastikens ställning i Tysk-

Anton Santesson. Träsnitt.

land, Österrike, Schweiz, Frankrike,
Belgien ocli Holland. Jämte T. J.
Har-telius och G. Unman grundade han
1864 Sv. gymnastikföreningen. — S.
har främst vunnit erkännande som
gymnastikskriftställare. Han sökte
åstadkomma en förbättrad metodik
och ett utvidgat rörelseförråd, och
flera av lians arbeten lia haft ator
betydelse för gymnastikundervisningens
utveckling. Bl. a. märkas "Handbok i
pädagogisk gymnastik för gymnasier
och skolor" (1856), en instruktion
med betydelse även för
redskapsgymnastikens förnyelse efter Ling, vidare
"Folkskolans gymnastik och
vapen-föring" (1859, 1866), "Vapenöfningar
för rikets elementarläroverk" (1865),
"Gymnastik för unga qvinnor och
skolflickor" (1866) och
"Skolgymnastik för rikets elementarläroverk"
(1S66). Dessutom publicerade lian
naturskildringar i dagspressen. — S.
liade en utpräglad rättskänsla, men
hans överdrivet kritiska läggning
skaffade honom ovänner, och med åren
blev lians livsföring alltmera
enstöringens. Ekonomiska bekymmer och
kroppslig och själslig sjukdom
kommo honom slutligen att själv ta sitt
liv. — Ogift. D. L—g.

4. Santesson, Carl Olof Birger,
bergsvetenskapsman, f. 23 nov. 1S45
på Sjötuna i Kumla skn, östergötl.
län, † 25 april 1893 i Filipstad.
Föräldrar: godsägaren Gustaf Bernhard
8. och Abela Sofia Liedholm.
Syss-lings son till S. 2. — Efter
mogen-hetsex. 1865 i Linköping antogs S.
1866 som extra elev vid Teknologiska
inst. i Stockholm, praktiserade 1866
—67 som elev vid vattenbyggnader
och studerade från 1867 vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1873 ocli
fil. dr 1875 samt avlade bergsex. 1876.
Han genomgick sedan bergsskolan vid
Teknologiska inst. 1876—77 som
specialelev i metallurgi och hyttkonst
och antogs 1878 till auskultant i
Kommerskollegium för inträde på
bergsstaten. Åren 1S78—87 deltog ban, ss.
extra geolog vid Sveriges geologiska
undersökning, i detta verks (med
bidrag av Jernkontoret utförda) s. k.
bergslagsundersökning. Samtidigt var
han verksam som gruvingenjör,
upprättade arbetsplaner ocli ledde det
tekn. arbetet vid ej mindre än tjuguett
enskilda gruvfält inom Mell,, Östra och
Gävle-Dala bergmästaredistrikt,
utförde dessutom gruvmätningar och
magnetometriska mätningar samt
upprättade kartor över ett stort antal
gruvfält. År 1883 uppehöll lian
därjämte professuren i gruvvetenskap vid
Tekn. högskolan och tjänstgjorde 1884,
1886 och 1890 som lärare vid
Bergsskolan i Filipstad (1886 även tf.
föreståndare där). Efter att 1887—90 ha

Birger Santesson.

varit tjänsteförrättande gruvingenjör
i Mell. bergmästaredistriktet blev ban
1890 ord. gruvingenjör i Västra
bergmästaredistriktet. -— S. beskrives som
öppen, vänsäll och levnadsglad och var
verksam in i det sista. År 1880 företog
han med statsunderstöd en studieresa
till Tyskland, Österrike, Frankrike
och Belgien. Hans drsavh. behandlade
ett kemiskt ämne ("Om några af
metallen niobiums föreningar", 1875).
Bland hans smärre uppsatser märkas
beskrivningar i Geologiska fören: s
förhandl. av kaolinfyndigheten vid
Hultebo i Skinnskatteberg (1883) och
av nickelmalmfyndigheten vid Kleva
(1887). Hans huvudarbete blev den
omfattande och på värdefulla fakta
rika del 2 ("Geognostiska kartor och
beskrifningar öfver de viktigare
gruffälten", 1889) av beskrivningen till
den av Sveriges geologiska
undersökning utarbetade kartan i skalan
1: 100 000 över berggrunden inom de
malmförande trakterna i n. delen av
Örebro län. Även i den av Henrik
Santesson (S. 5) 1883 (som del 1)
utgivna allm. geologiska beskrivningen
till samma karta medverkade S. —
Ogift. —■ Litt.: biografi i Geol.
fören: s förhandl. 1893. N. Zn.

5. Santesson, Gustaf Henrik,
geolog, f. 3 sept. 1S47 i Varberg, † 14
okt. 1915 i Stockholm. Föräldrar:
apotekaren Bernhard Theodor S. ocli Anna
Sophia Winding. Brorson till S. 2. -—
S. blev student 1866, fil. kand. 1873
och fil. dr 1877, allt vid Lunds univ.
Han erhöll 1872 anställning som bitr.
geolog (ocli kemist) vid Sveriges
geologiska undersökning samt blev 1876
ord. geolog med tjänstgöring som
kemist till 1901, då lian
förordnades att vara aktuarie vid verket; i
denna befattning kvarstod han till
avskedstagandet 1914. — S. deltog
1873—75 i fältarbetet för de
geologiska s. k. bergslagsundersökningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free