Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Santesson, Carl Gustaf - 8. Santesson, Otto - 9. Santesson, Carl - 10. Santesson, Ninnan - 11. Santesson, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Santesson
525
Santesson
märkas i övrigt "Kort framställning
av drogernes ursprung och
hemländer ..." (1916; 2:a uppl. 1923), "Kort
lärobok i allmän farmakologi" (1919)
och "Om läkemetoder och läkemedel"
(1924; 2:a uppl. 1927; i Medicinskt
folkbibliotek). S. var även verksam
som red. för ett flertal medicinska
facktidskr. Åren 1924—39 redigerade
han Skandinavisches Archiv für
Phy-siologie, där han själv flitigt
medarbetade, och 1901—17 var han red.
för den medicinska avd. i Nordiskt
medicinskt arkiv. På Nobelstiftelsens
uppdrag var han från 1904 till sin
död red. för årsboken "Les prix
Nobel". Han invaldes i flera lärda
samfund och blev bl. a. led. av Vet. akad.
1923 och hedersled, av Deutsche
Phar-makologische Gesellschaft, där lian
var den ende utlänning, som erhållit
denna utmärkelse. — S. var en fin ocli
försynt natur av kristet etisk
läggning. Han var ordf. i Förb. för
nationell fostran (senare Fören.
Sveriges flagga) 1918—39 och i
Lands-fören. för folknykterhet utan förbud
(senare för sund nykterhetspolitik)
1922—39 samt utgav en rad
upplysningsskrifter i nykterhetsfrågan ocli
framträdde med åtskilliga inlägg i
religionsdebatten och i
sedlighetsfrågan. Musikaliskt intresserad var han
ordf. i Stockholms
studentsångar-förb. 1915—33. Han publicerade ett
flertal tillfällighetsdikter; till förmån
för pansarbåtsinsamlingen 1912 utgav
han "Valda dikter". — Gift 1892 med
Hedvig Carolina Lovisa Lovén. —
Litt.: biografi av G. Liljestrand i
Hygiea 1939 och i Nordisk medicin
s. å., av T. Thunberg i Sv. läkartidn.
s. å., av A. von Rosen i Religion och
kultur s. å. U. N—e, S. L.
8. Santesson, Otto Bernt,
skolman, arkeolog, f. 12 dec. 1874 i
Nässjö, † 10 jan. 1950 i Uppsala.
Föräldrar: bandirektören vid Statens
järnvägar Fritz Bernhard Hugo S.
och Anna Beata Lychou. Kusins son
till S. 4. — Efter mogenhetsex. i
Luleå 1894 blev S. fil. kand. i
Uppsala 1900. Han tjänstgjorde som
lärare vid Uppsala enskilda läroverk
och privatgymnasium 1908—20 och
samtidigt vid Fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala 1908—17. Han blev
adjunkt i biologi och geografi vid
Folkskoleseminariet i Uppsala 1913
och lektor i geografi därstädes 1918
samt. erhöll avsked 1939. Från 1912
var lian föreståndare för den av
Uppsala univ. ägda Vårdsätra naturpark
s. om staden. — S. gjorde ett stort
antal in- och utländska
forskningsresor i geologiskt, paleontologiskt,
arkeologiskt och botaniskt syfte. Från
1905 företog han omfattande
insamlingsarbeten med noggranna loka-
lisation av fynden, i synnerhet
nivå-bestämningar, för att belysa
Ångermanlands och s. Lapplands
stenålder. Sina resultat, som torde få
stor betydelse för fortsatta
forskningar i det övriga Norrland,
publicerade S. i några smärre uppsatser
ss. "Märkligt stenåldersfynd i Tärna
socken" (Västerb. läns
hembygds-fören:s årsbok 1935) och "Magiska
skifferredskap från Norrlands
stenålder" (1941; Arctos svecica, 1). Det
mesta är opublicerat. Han kallades
1941 till korresponderande led. av
Vitt. akad. och blev 1948 fil. hedersdr
vid Uppsala univ. — Gift 1901 med
Gunhild Hederström. E. Fls.
9. Santesson, Carl Harder,
biblioteksman, litteraturhistoriker, f. 4 dec.
1S85 i Torsåkers skn, Södermani. län.
Föräldrar: godsägaren Georg Harder
8. och Ida Philipson. Sonson till S. 2. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1905
blev S. fil. kand. 1909, fil. lic. 1914 och
fil. dr 1921, allt i Uppsala. Han var
1920—22 docent i litteraturhistoria
vid Uppsala univ. ocli 1921—38
amanuens vid Sv. akad:s nobelbibl. S. har
ägnat största delen av sitt
författarskap åt studiet av Atterbom; bl. a.
märkas "Atterboms
ungdomsdiktning" (1920, drsavh.) och
essäsamlingen "Atterbomstudier" (1932) samt
en rad uppsatser i Samlaren, av vilka
må nämnas "Exotism ocli orient. i
Lycksalighetens ö" (1923) och
"Historiskt verklighetsstoff i Atterboms
hyperboreiska republik" (1929). S. har
i dessa arbeten givit utmärkta prov
på psykologisk porträtteringskonst.
Han har dessutom publicerat
studien "Tegnérs reflexionsdiktning 1801
—1805" (1913). Betydelsefulla bidrag
till det tidiga 1800-talets person- och
kulturhistoria har han lämnat genom
sina editioner av B. von Beskows
brevväxling med Atterbom (1—3, 1926—
28) och Hans Järta (1—4, 1929—33)
samt av Beskows brev till Esaias Teg-
Carl Santesson.
nér (1—3, 1937—38). S:s utgåva av
J. E. Rydqvists självbiografi (Sv.
akad:s handl., 1936) är ett förarbete
till hans monografi över denne (1944).
— Gift 1931 med fil. kand. Dagny
Estrid Andrea Stendahl. H. Fr.
10. Santesson, Gertrud Paulina
[N innan), skulptris, f. 14 dec. 1891
i Fjärås skn, Hall. län. Föräldrar:
godsägaren Berndt Ernfrid 8. och
Edith Elisabeth Bergman. Kusins
sonsons dotter till S. 1. — S. studerade
skulptur för Sigrid Blomberg 1909—•
11 och vid Konstakad. 1911—13 samt
i Paris för Bourdelle 1913—14 och i
London 1931—36. Hon skulpterar med
förkärlek i hårda träslag. Till en
början var hennes stil vek och böjlig och
något influerad av Bourdelle (små
figurgrupper, gärna med sagomotiv,
t. ex. "Råttfångare" och "Herde med
lamm", ek, 1919, Nat. mus.). Senare
har hon genom att starkt framhäva
Ninnan Santesson.
materialkaraktären i en grov och
kantig yta ocli genom
volymförskjutningar eftersträvat en mera expressiv,
naturalistisk form ("Tysk flykting",
1939, trä; "Flicka", 1938, cement).
Hon har för Göteborgs stad utfört
några större skulpturer ss. en Erik
Dahlberghsrelief (granit, 1916), ett
Viktor Rydbergsmonument (brons,
1930) samt för Masthuggskyrkan en
altartavla och ett triumfkrucifix
(tysk ek, 1922—23). I Skövde
läroverk finns en bronsrelief av hennes
hand (1930). S. är repr. i Nat. mus.
och Göteborgs mus. — Gift 1917—28
ined målaren Bertel Bertel-Nordström
(bd ls. 288). R. S.
11. Santesson, Per Vilhelm,
jurist, f. 22 april 1892 i
Stockholm. Son till S. 6. — S. tog
stu-dentex. vid Lundsbergs skola 1910
och blev jur. kand. vid Stockholms
högskola 1917. Efter
tingstjänstgöring 1917—19 gick han i tjänst hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
