Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schagerström, August - Schalén, Carl - Schalling, Erik - Schantz, von Schantz, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schalén
530
Schantz
och tyska vid Uppsala högre allm.
läroverk, vilket han innehade till sitt
avsked 1917. Vid sidan därav var han
1903—17 rektor vid Uppsala högre
elementarläroverk för flickor. — S.
publicerade åtskilliga arbeten inom
nordisk filologi, särskilt i fornsvenska
och om Upplands dialekter. Bland dem
märkas hans drsavh. "Om tyska
lånord med kt i medeltidssvenskan"
(1880) samt "Ordlista öfver
Vätö-målet" (1889) och "Upplandslagens
ordskatt samlad och ordnad" (1911).
— Gift 1) 1884 med Emma Maria
Margareta Öhman, † 1901; 2) 1905 med
Agnes Julia Johanna Fryxell.
G. Sj—n.
Schalén, Gari Adam Wilhelm,
astronom, f. 11 jan. 1902 i
Stockholm. Föräldrar:
protokollssekreteraren Claes Adam 8. och Vivica Ebba
Charlotta Strokirk. — Efter
student-ex. i Stockholm 1920 blev S. vid
Stockholms högskola fil. kand. 1923 och vid
Uppsala univ. fil. lic. 1926 samt, efter
disp. 1928, fil. dr och docent i
astronomi 1929. Han var amanuens vid
Stockholms högskola 1921—23 samt
amanuens och assistent vid Uppsala
observatorium vid olika tillfällen
1928—32 och uppehöll
observators-befattning och professur i astronomi
vid Uppsala univ. vid skilda tillfällen
1929—41. Sedan sistn. år är han
observator i astronomi därstädes. S. är
sekr. i Sv. astronomiska sällskapet
sedan 1942 samt led. av Sv.
nationalkommittén för astronomi,
Astrono-mische Gesellsehaft och
internationella astronomiska unionen. År 1949
invaldes han i Vet. akad. Han har
företagit studieresor bl. a. till
Tyskland, England, Frankrike, Schweiz
och Holland samt vid två olika
tillfällen vistats i Förenta staterna.
Vidare deltog han som astronom i
sol-förmörkelseexpeditionerna till
Härjedalen 1927 och Västerbotten 1945. —
S:s vetenskapliga produktion
omfattar ett fyrtiotal skrifter, som
behandla spektralfotometriska
undersökningar av vintergatsområden,
härledning av stjärnornas
rymdfördelning samt bestämning av de mörka
ne-bulosornas avstånd och
absorptions-egenskaper. Dessutom liar ban
studerat problem i samband med en allmän
rymdabsorption och dess inverkan på
stjärnfördelningen samt den
interstel-lära materiens konstitution. Han
utförde en analys av
vintergatstruktu-ren med särskild hänsyn till de mörka
nebulosorna redan i sin drsavh., "The
Space Distribution of B and A Type
Stars in bright and dark Galactic
Be-gions" (1928), och har fullföljt denna
analys i flera senare arbeten. S:s
undersökningar över den interstellära
materiens konstitution ha varit ban-
Carl Schalén.
brytande; de ha framlagts i ett flertal
avh., bl. a. "Untersuchungen über
Dunkelnebel" (1934) oeh "über
Pro-bleme der interstellären Absorption"
(1936). Vid sina teoretiska studier
över den interstellära absorptionen
och de mörka nebulosornas
konstitution har S. för första gången
tillämpat Mies teori för ljusets diffusion
på astronomiska problem och därvid
bl. a. kunnat visa, att de mörka
nebulosorna sannolikt uppbyggas av
metallpartiklar av storleken 10-« cm. I
senare undersökningar har han
särskilt behandlat frågan om
reflexions-nebulosornas natur, t. ex. i "Studies
of Beflection Nebulae" (1945) och
"The Colour Distribution in the
Ne-bula surrounding the Star Merope in
the Pleiades" (1948). — S. har
erhållit in- och utländska vetenskapliga
belöningar för flera avh. — Gift 1940
med farm. kand. Agneta Carmen
Elisabet Rosenblad. Å. Wt.
Schalling, Erik Harald, jurist,
ämbetsman, f. 20 sept. 1889 i östads
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
lantbrukaren Carl Svenson och Hulda Charlotta
Erik Schalling.
Högman. — Efter mogenhetsex. i
Skara 1907 avlade S. jur. kand.-ex. i
Uppsala 1911. Han inträdde i
Kammarkollegium 1912 och blev där notarie
1918, andre advokatfiskal 1919 samt
extra kammarråd 1921. Samtidigt
fortsatte han sina studier och blev jur.
lic. 1920 och jur. dr 1921 i Uppsala.
S. blev 1933 tf. kammarråd och är
sedan 1935 kammarråd. Han
utsågs till led. av ortnamnskommittén
(sedermera kallad
ortnamnskommissionen) 1926 och av
kommunindel-ningskommittén 1943 samt har
dessutom varit kyrkolagsutskottets sekr.
vid kyrkomötena 1938 och 1941. —
S:s vetenskapliga produktion är
huvudsakligen av rättshistoriskt och
för-valtningsrättsligt innehåll. Han har
bl. a. framfört meningen, att kronan
har högsta representantskapet för den
kyrkliga jorden; denna (med
undantag för den av kronan anslagna och
den av menigheten i nyare tid
anskaffade) äger enligt S. karaktär av
stiftelseegendom. Bland hans skrifter
märkas "Den kyrkliga jordens
rättsliga ställning i Sverige" (drsavh.,
1920), "Vem äger våra kyrkor och
deras egendom?" (1924), "Lunds
domkyrka och domkyrkoförsamlingar samt
deras inbördes ekonomiska
rättsförhållanden" (1927) och "Kyrkogodset i
Skåne, Halland ocli Blekinge under
dansk tid" (1936); i
"Kammarkollegiets historia" (1941) har lian
behandlat perioden 171S—1939. S. har
verkställt utredningar i kommunala
indelningsfrågor, bl. a. ang. ny
församlingsindelning i Stockholm och
Göteborg (Statens offentliga utredningar
1943: 31 och 1946: 54). Dessutom har
lian utgivit "Den lantkommunala
författningsregleringens historia" (sistn.
serie 1944: 37). — Gift 1914 med
advokaten Gerda (Gerd) Amanda Lavén.
L. T—r.
Schantz, von Schantz,
adelssläkt, enligt traditionen
härstammande från en tysk ätt med namnet S. i
Franken, varifrån Herman S. i början
av 1530-talet på grund av
religionsförföljelser måste fly till Hessen. En
sonsons son till honom, Johan
Eberhard S. (f. 1614, † 1665), inflyttade
omkr. 1640 till Sverige och var
slutligen sekr. hos Karl X Gustav. Hans
äldste son, generalguvernementssekr.
vid militärstaten i Skåne, Halland och
Blekinge Johan David S. (f. 1644, †
1698), adlades 16S1 med bibehållet
namn. Med dennes sonson, fänriken
vid Bergsreg. Johan David S. (‡ 1753),
utdog denna gren. — Tre yngre söner
till Johan Eberhard S., Ludvig.
Fredrik och Christian S., adlades 1693 med
namnet von S. och blevo stamfäder
för ätten von S:s tre huvudgrenar, av
vilka den äldsta grenen, härstamman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
