- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
531

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schalén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schantz

531

Scharp

de från sekr. i Riksarkivet Ludvig von
S. (f. 1649, † 1702), är utslocknad.
Ludvig von S:s äldste son var
assessorn Carl Ludvig von S. (se nedan).

— Andra huvudgrenens stamfar,
pro-tokollssekr. i riksrådet Fredrik von S.
(f. 1651, † 1697), hade sönerna
överstelöjtnanten Christian Eberhard von S.
(f. 1685, † 1760) och kaptenen vid
Kronobergs reg. Ivar Gabriel von S.
(f. 1695, † 1743), från vilka ättens nu
levande äldsta gren och första yngre
gren härstamma. En äldre bror till
de två sistn. var kanslirådet och
över-postdir. Johan Fredrik von S. (f. 1680,
† 1743). En sonson till kaptenen Ivar
Gabriel von S. var kommendanten i
Karlskrona, senare
stationsbefälhavaren i Göteborg, viceamiralen Carl
Peter Ulrik Otto von S. (f. 1768, † 1833).

— Tredje huvudgrenens stamfar var
referendariesekr. Christian von S. (f.
1655, f 1702). Från dennes äldste son,
kammarherren Johan Eberhard von
S. (f. 1687, † 1765), härstammar en
ättegren, som 1818 immatrikulerades
på Finlands riddarhus. En sonsons
sonson till honom var kapellmästaren
vid Kva teatern i Helsingfors Johan
Filip "von S. (f. 1835, † 1865), som
1862 efter teaterns brand med sin
orkester flyttade till Stockholm. En
yngre son till referendariesekr.
Christian von S., hovjunkaren Ludvig von
S. (f. 1692, † 1730), blev stamfar för
ättens nu levande andra yngre gren
och farfar till historiske förf.,
kanslirådet Gustaf von S. (f. 1775, † 1847).

Schantz, Carl Ludvig von,
ämbetsman, genealog, döpt 27 maj
1681 i Stockholm, † 25 mars 1734
därstädes. Föräldrar: sekreteraren i
Riksarkivet Ludvig 8., adlad von 8.,
och Christina Fineman. — S. blev
ritare i Antikvitetsarkivet 1703; som
sådan var han även heraldiskt
verksam. Han blev assessor där 1719, en
plats som snarast var ett
vetenskapligt stipendium, och som assessor
arbetade S. ej i arkivet utan hemma.
Han utgav 1721 en mångordig, mager
skrift om runstaven. Kågon egentlig
vetenskapsman var han ej, ehuru han
t. ex. 1724 företog en arkeologisk
grävning i Orkesta skn i Uppland. Från
sin förste svärfar M. Törnhielm ärvde
S. dennes konstkammare, som ban
ökade och vilken hans andra hustru,
Elias oeh Sophia Elisabeth Brenners
dotter, ss. änka förgäves hembjöd till
staten. Ett "drakskelett" därur
skänkte hon till Ulrika Eleonora, som
överlämnade det till Uppsala univ. Mest
arbetade S. med genealogier för
Riddarhusets räkning. Hans stamtavlor
(omkr. ettusen i tre foliobd) äro
okritiska och ibland "förbättrade" med på
fri hand uppgjorda årtal. S:s bästa
arbete är hans handmatrikel över

de introducerade ätterna, "Matrikel
öfwer Sweriges rikes ridderskap ocli
adel" (1731), ett för sin tid nyttigt
ocli praktiskt arbete, ehuru
naturligtvis ingalunda felfritt. — Gift 1) 1715
med Hedvig Eleonora Törnhielm, †
1719; 2) 1720 med Maria Aurora
Brenner. — Litt.: H. Scliück, "Kgl.
Vitterhets historie och antikvitets
akademien" (4, 1935); F. Wernstedt,
"Ur riddarhusgenealogiernas
historia" (1937). B. H—d.

Scharp, släkt, vars äldste kände
stamfar var generalguvernementssekr.
i Göteborg Henrik S. (f. 1660, † 1724).
Hans sonson Johan Henrik S. (f. 1743,
† 1802) var grosshandlare i
Stockholm, led. av Riksgäldsdirektionen
och dir. i Diskontkontoret. Söner till
honom voro a) grosshandlaren och
bankofullmäktigen i Stockholm Carl
Anders S. (f. 1789, † 1848), känd som
konst- och myntsamlare och far till
grosshandlarna i Stockholm Carl
(Calle) S. (f. 1822, † 1890), bekant
som original och kvickhuvud, och
Johan (Janne) Henrik S. (f. 1830, †
1890), som donerade omkr. en halv
mill. kr. till olika institutioner i
Stockholm, samt b) grosshandlaren i
Stockholm Wilhelm S. (f. 1792, †
1864), farfar till överläkaren Wilhelm
S. (S. 1) och godsägaren Johan S. (S.
2). En son till S. 1 är
läroverksadjunkten Vilhelm S. (S. 3). Abg.

1. Scharp, Karl Wilhelm,
tuberkulosläkare, f. 27 nov. 1863 i
Stockholm, † 11 maj 1917 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Wilhelm
Henrik S. och Fredrika Carolina
Schwie-ler. — Efter mogenhetsex. i Stockholm
1883 blev S. 1889 med. kand. i
Uppsala och 1894 med. lic. i Stockholm.
Han hade praktik där 1894—96 och
1898—1903, hade förordnanden vid
Allm. barnhuset där 1896—98 oeh vid
Österåsens sanatorium 1905—06 samt
blev överläkare vid Romanäs
sanatorium 1907. — S. ägnade sig först åt
pediatriken och deltog i grundandet av
Pediatriska sällskapet i Stockholm
samt av Sällskapet Barnavård där
men angreps av lungtuberkulos och
genomgick kurer i Davos och Vejlefjord
1904, varunder ban fick det stora
intresse för tuberkulos ocli
sanatorievård, som bestämde hans framtid.
Han organiserade Bomanäs
sanatorium, blev dettas förste överläkare
och skapade därvid en mönsteranstalt,
ansedd i bela landet. Han tog initiativ
till bildandet av Sv.
sanatorieläkar-fören. oeh var dess förste sekr. 1911—
13. I tal och skrift framträdde ban
som livlig debattör av olika
tuberku-losvårds- och kårfrågor. S. var
mångsidigt utrustad, ansvarsmedveten och
djupt ideellt lagd. — Gift 1) 1890—
1907 med Johanna (Hanna) Miint-

Wilhelm Scharp.

zing; 2) 1908 med Alexandra (Zandra)
Margareta Bring. — Litt.: nekrolog
av E. Lindhagen i Allm. sv. läkartidn.
1917, av A. Furstenberg i Sv.
läkaresällskapets förhandl. 1917, av C.
Löwenhjelm i Hygiea 1918. P. H. T.

2. Scharp, Johan (J o lin) August,
jordbrukare, f. 4 jan. 1S67 i Stockholm,
† 3 okt, 1928 i Lidingö. Bror till S. 1.
— S. studerade vid Tekn. högskolan
1885—87 och genomgick Ultuna
lant-bruksinst. 1892—94. Han ägde 1897
-—1912 Berga gård i Västerhaninge
skn, vilken egendom lian gjorde
bekant för dess högklassiga rödbrokiga
kreatursbesättning, förvaltade
1912—-16 Brandalsund i Ytterjärna skn,
innehade 1917—21 Nibble gård i
samma skn och arrenderade 1921—27
Stora Väsby i Hammarby skn, alla i
Stockholms län; sistn. år bosatte han
sig i Lidingö. — S. innehade ett stort
antal uppdrag främst inom
jordbruksnäringen. Han var led. av Stockholms
läns landsting 1902—09, v. ordf. i
länets hushållningssällskap 1918—27
(led. av förvaltningsutskottet
1908—-28, ordf. 1927—28) och bl. a. ordf. i

John Scharp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free