Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Schartau, Henric - 2. Schartau, Ivar Ejlert - 3. Schartau, Frans - 4. Schartau, Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schartau
533
Schartau
mander. ■— S:s predikningar och
kate-ketiska arbeten spredos i avskrifter
redan under hans livstid. Först ett par
år efter hans död påbörjade hans
vänner och lärjungar jur. prof:na J.
Holmbergson och C. J. Schlyter
utgivandet av ett urval av dessa jämte
en samling av lians själavårdande
brev. Bland dessa arbeten märkas
"Försök att i frågor ocli svar
föreställa den evangelisk-lutherska
församlingens lära om nådavalet" (1825),
"Utkast till predikningar" (1—2,
1827—28), "Bref i andeliga ämnen"
(1—2, 1828—30), "Predikningar, till
större delen i utförligare utkast" (1—
4, 1830—43), "Tretton
predikningar .. ." (1831), "Undervisning i
chris-tendomskunskapen" (1835), "Utkast
till offentliga förhör..." (1850) ocli
"Predikningar öfver kyrkoårets gamla
högmessotexter samt
passionspredikningar" (1—2, 1866); de ha i
allmänhet omtryckts i ett stort antal uppl.
— Gift 1786 med Catharina Elisabeth
Sommelius. — Litt.: A. Lindeblad,
"H. S:s lefnad och lära" (1837; nya
uppl. 1S64 och 1917); E. Rodhe, "H.
5. såsom predikant" (1909); G.
Billing, "H. S." (1914); H. Hägglund,
"H. S." (1924); V. Södergren. "H. S.
och västsvenskt kyrkoliv" (1925); G.
Nelson, "En studie i den västsvenska
förkunnelsens struktur" (1939); L.
Johannesson, "Schartauforskningens
metodik ocli närmaste
arbetsuppgifter" (Erevna, 1944); G. Nelson,
"Schartaus bildanvändning" (1947).
L. J—n.
2. Schartau, Ivar Ejlert,
arméofficer, skriftställare, f. 19 febr. 17S5
i Lund, † 8 febr. 1867 i Stockholm.
Föräldrar: andre stadskomministern
Ivar Ejlert Barfoth och
Catharina Elisabeth Sommelius. — S. antog
i sin ungdom släktnamnet S. efter
sin styvfar Henric S. (S. 1). Han
studerade till en början i Lund men
ingick 1807 som volontär vid Mörnerska
husarreg. och följde detta i fält till
Pommern. År 1808 blev han fänrik vid
den skånska lantvärnsbrigaden. Efter
att under fredsåren 1809—12 ha
tjänstgjort som e. o. kanslist vid
hovkanslerns expedition återvände S.
året därpå till militärtjänsten som
adjutant vid Södra skånska
infanteri-reg. Han följde armén under fälttågen
i Tyskland och Norge. Med kaptens
avsked lämnade han 1817 definitivt
den militära banan. Han ägnade sig
därefter åt lantbruk samt även åt
skriftställarverksamhet. — S. vann
1S11 Sv. akad:s pris för
skaldestycket "Medborgaren". Ären 1821—25
utgav han tills, med P. A. Wallmark
"Hemliga handlingar hörande till
Sveriges historia efter konung Gustaf
III:s anträde till regeringen". Arbe-
tet utmärkes av kritiklöshet,
bristande trohet mot de återgivna
originalhandlingarna och en stark tendens att
förringa Gustav III:s politiska
insatser. S. publicerade också "Bidrag
till konung Gustaf III:s historia"
(1S26), till största delen en övers, av
F. C. A. de Bouillés memoarer. — Gift
1816 med Gustava Vilhelmina
Voigtländer. B. G—n.
3. Schartau, Frans, köpman,
politiker, kommunalman, f. 7 okt. 1797
i Malmö, † 17 jan. 1870 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Johan S.
och Kristina Katarina Suell. Brorson
till S. 1. — S. inskrevs som student
vid Lunds univ. 1813 men reste efter
blott några terminers vistelse där till
Tyskland, där han i Bostock
genomgick en handelsskola. Efter
återkomsten begav han sig till Stockholm, där
lian 1817—27 var anställd hos han-
Frans Schartau. Målning av okänd konstnär.
delsfirman Bibau & Vong, vars ene
principal var hans släkting. Genom
äktenskap med en brorsdotter till
denne blev han ägare till säteriet Lidhult
(nu Lidboliolm) i Sjösås skn, Kronob.
län, ägnade sig 1827—28 åt jordbruk
där men återvände efter hustruns död
till Stockholm 1829, varefter han
ingick som delägare i den nämnda
firman och inom kort blev dennas
huvudman. — S. var led. av
borgarståndet 1S40—41, 1844—45 och 1847
—48 och intog därunder en
framskjuten ställning inom det liberala
partiet. Led. av statsutskottet vid
samtliga riksdagar gjorde lian sig känd
som deciderad sparsamhetsvän. I
representationsfrågan yrkade han 1844
bifall till det vilande förslaget om
enkammarriksdag, och även som led.
av 1S46—47 års
representationskommitté förfäktade lian en radikal linje,
i det ban förordade ograderad
rösträtt och motsatte sig projektet om
kungavalda led. Under 1S4S års reform-
rörelse invaldes lian i Stockholms
reformsällskap, där han emellertid efter
framläggandet av det kungliga
representationsförslaget ville låta sig nöja
med detta moderata förslag. — S.
tillhörde borgerskapets äldste från 1841
och var ordf. där från 1856, liksom
han var den ledande kraften i
drätselkommissionen. Hans förvaltning
präglades av stor försiktighet och
sparsamhet. Under 1857 års handelskris
ingrep han med rådigliet och tog
initiativ till både en kreditfören. och
en garantifören. för dem, som på grund
av växelskulder till utlandet råkat i
svårigheter. Sedan krisen övervunnits,
överlämnades till S. ett insamlat
belopp av 30 000 riksdaler, vilket på
hans önskan av Stockholms
grosshan-delssocietet användes till
upprättandet av Frans Schartaus liandelsinst. i
Stockholm. — S., som i
handelspolitiskt avseende aldrig hade omfattat det
liberala partiets friare grundsatser,
kom med tiden i en ganska skarp
motsatsställning till detta parti. Sålunda
gick han 1858 emot det liberala
kravet på slopande av den graderade
röstskalan vid val till borgarståndet,
och efter de nya kommunallagarnas
införande 1862 vägrade lian att
mottaga val till stadsfullmäktige.
Däremot lät han 1866 invälja sig i Första
K., vilken han sedan tillhörde till sin
död. S., som varit fullmäktig i
riksbanken 1840—60, ägnade sig nu främst
åt bankfrågor, varvid lian i likhet med
Lantmannapartiet i Andra K.
hävdade riksbankens intresse gentemot
privatbankerna, vilkas
sedelutgivningsrätt lian önskade slopa. Även i
tullfrågor följde han
Lantmannapartiet, betecknade den franska
handelstraktaten som en olycka och gick
emot den av S. A. Hedlund föreslagna
vitbetsockeraccisen. -— S. var en både
självständig och oegennyttig
karaktär, som städse hävdade samhällets
rätt gentemot privatintressen. Han
var sträv till lynnet ocli kunde brusa
upp under diskussion. Han var en solid
affärsman, men hans firma, vilken
bl. a. bedrev tobakshandel och
för-läggarverksamhet, uppdrevs icke till
något mera omfattande företag. S.
erhöll 186S Vasaordens storkors. -—
Gift 1) 1827 med Catharina Maria
Vong, † 1828; 2) 1834 med Anna
Petronella Heerman. S. Sw.
4. Schartau, Knut Sigurd,
historiker, skolman, f. 23 okt. 1878 i Östra
Strö skn, Malmöh. län, † 23 juni
1940 i Höör, samma län. Föräldrar:
kyrkoherden Ernst Wilhelm
Benedict S. och Olivia Teodora Jacobæus.
Sonsons son till S. 1. — S. avlade
mogenhetsex. i Lund 1897 och blev där
fil. kand. 1899, fil. lic. 1903 och fil.
dr (i historia) 1905. Efter div. lärar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
