Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Schartau, Sigurd - Schaumann, Jörgen - Schauw, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schaumann
534
Schauw
förordnanden var lian adj unkt vid
Nyköpings läroverk 1908—11 samt
lektor i modersmålet och historia vid
Jönköpings läroverk 1911—26 och vid
högre allm. läroverket för gossar i
Malmö från 1927 till sin död.
Därjämte var han 1916—27
stadsbibliotekarie i Jönköping. — S:s historiska
forskningar röra huvudsakligen den
karolinska tiden. Bland hans skrifter
märkas "Förhållandet mellan Sverige
och Hannover 1709—1715" (drsavh.,
1905) och en rad smärre studier ang.
tillståndet i Sverige under Karl XII:s
regering, offentliggjorda i Karolinska
förbundets årsbok; en
sammanfattning av de senare utgör "Om Sveriges
inre tillstånd under det stora nordiska
kriget" (i "Karl XII", utg. av S. E.
Bring, 1918). S. söker i flera
avseenden göra en positiv omvärdering av de
inre förhållandena under Karl XII:s
tid. Bland hans övriga arbeten för-
Sigurd Schartau.
tjäna nämnas "Jönköping 1691—•
1862" ("Jönköpings historia ...", 4,
1921) och "Malmö högre allmänna
läroverk under den danska tiden"
(1929). S. blev 1929 led. av Samfundet
för utgivande av handskrifter
rörande Skandinaviens historia. —- Gift
190S med Tyra Hilda Lovisa
Lundborg. T. M.
Schaumann, Jörgen "Nielsen,
läkare, f. 3 juni 1879 i Sövestads skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
trädgårds-direktören Hans 8. och Agnete
Jörgen-sen af Rabölle. — S. avlade
mogenhetsex. i Ystad 1898 och blev med.
kand. 1902 i Lund, med. lic. 1907 i
Stockholm och med. dr där 1917. Efter
att ha varit amanuens och
underläkare vid S:t Görans sjukhus i
Stock-Sholm 1908—11 var han läkare vid dess
’Finseninst. 1912—21 och överläkare
•där 1922—46. Han var docent i
der-matologi och syfilidologi vid Karol.
iinst. 1917—44 ocli erhöll prof:s namn
Jörgen Schaumann,
1939. — S. har gjort talrika utländska
studieresor och i olika uppdrag
bevistat flera kongresser. Hans rikhaltiga
vetenskapliga skriftställarverksamliet
ligger inom dermatologins och
invär-tesmedicinens områden. Hans stora
insats är upptäckten av en ej sällsynt
men på grund av sina ofta obetydliga
symtom lätt förbisedd
allmänsjukdom, som företrädesvis angriper den
lymfatiska vävnaden: den s. k.
lym-phogranulomatosis benigna, efter S.
numera kallad Schaumanns sjukdom.
I samband med sina undersökningar
däröver har ban uppställt ett internat,
vedertaget schema över hudutslagen
hos tuberkulösa individer. — S. erhöll
Sv. läkaresällskapets jubileumspris
1940 och blev hedersdr vid univ. i
Paris 1946. Han har hyllats med en
festskrift av internat, karaktär,
avsedd att utkomma på lians
sextioårsdag men på grund av kriget
avslutad först 1947. — Ogift.. U. N—e.
Schauw, Arvid, ämbetsman,
politiker, döpt 28 nov. 1711 i Uddevalla,
† 4 jan. 1788 på Uranienborg på Ven.
Arvid Schauw. Målning från Lorens Pasch
d. y:s ateljé (Landskrona museum).
Föräldrar: rådmannen Peter
Andersson 8. och Boel Arf vedsdotter. —
Efter avslutad skolgång i Göteborg
kom S. 1732 som student till Uppsala.
Han blev auskultant i Svea hovrätt
1733, kanslist 1736 och ombudsman i
Generaltullarrendesocieteten 1738. År
1750 blev S. innehavare av ett särskilt
handels- och politieborgmästareämbete
i Landskrona, som inrättats med
hänsyn till genomförandet av stadens
anbefallda flyttning; 1763 blev han
även justitieborgmästare. Han
erhöll 1778 kommerseråds titel. S. var
under en lång följd av år
Landskronas dominerande gestalt. Hans livliga
merkantila intressen togo sig uttryck
i anläggandet av ett skeppsvarv ocli
grundandet av ett repslageri, och lian
var även engagerad i den
byggnadsverksamhet, som vid denna tid med
iver bedrevs i staden. -— Bedan 1751
utsågs S. till riksdagsman, vilket
uppdrag han behöll i icke mindre än
trettiofem år. Vid riksdagen 1751—
52 anslöt lian sig till hattpartiet och
invaldes i sekreta deputationen. Det
finns anledning att anta, att han där
verkat för de ofrälses rätt vid
tjänstetillsättningar. Vid den dramatiska
riksdagen 1755—56 var S. medl. av
sekreta utskottet och av ständernas
stora kommission och deltog även i
det förberedande arbetet med
uppsättandet av den s. k. riksakten. Inom
kommissionen tillhörde S. den grupp,
som ville inskränka antalet
dödsdomar så mycket som möjligt, och var3
mening också segrade. Även vid de
följ. riksdagarna var S. en av de
ledande inom borgarståndet. Vid 1760
—62 års riksdag uttalade lian sig
visserligen kritiskt om den av hattarna
förda krigspolitiken, men 1765 sökte
han, om också fåfängt, stödja det
vacklande hattrådet. Hans försök att
uppriva en votering, som utfallit till
rådets nackdel, ådrog honom en så
stark ovilja från mössornas sida, att
lian jämte två partivänner
utvotera-des ur borgarståndet. Under
frihetstidens sista decennium synes S. ha
stått i nära förbindelse med general
Pechlin. Vid talmansvalet 1771 var han
dock hattarnas kandidat men
besegrades av sin konkurrent, borgmästare
C. F. Sebaldt. S:s ekonomiska insikter
kommo givetvis till användning i
riksdagsarbetet. Sålunda var han 1760—
62 led. av sekreta utskottets
växel-deputation och av den
Nordencrantz-ska växelberedningen samt tillhörde
1769—70 bankodeputationen. Vid
tiden för Gustav III: a statsvälvning
hade S. närmat sig hovpartiet, och
redan på revolutionsdagen infann sig
S. i spetsen för en deputation från
borgarståndet med försäkringar om
trohet och tillgivenhet. Under Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
