- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
535

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schechta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schechta

535

Scheele

III:s regering var S:s inflytande
avsevärt minskat, men han deltog doek
i riksdagarna 1778 och 1786. — Sina
sista är tillbragte S. på Uranienborg
på Ven, som lian på synnerligen
fördelaktiga villkor arrenderade av
kronan. Där hade han samlat ett stort
och värdefullt bibi., och i hans ägo
funnos också många minnen från
Tycho Brahes tid. — Ogift. H. E—a.

1. Schechta (Skeckta), Börje
Philip, arméofficer, politiker, f. 9 nov.
1699 på Yängsjöberg i Gottröra skn,
Stockholms län, † 3 maj 1770 på
Vi-lunda, Hammarby skn, samma län.
Föräldrar: överstelöjtnanten Magnus
Israel 8. och Maria Agneta örnestedt.
—- S. började 1717 sin militära bana
som musketerare i Livgardet, där han
följ. år avancerade till förare och
fänrik. År 1738 utnämndes han till
löjtnant, 1741 blev han
regementskvartermästare, 1743 stabskapten och 1745
premiärkapten. Han erhöll avsked
1750. — Vid riksdagen 1738 anslöt
sig S. till hattpartiet och var en av
Horns mest aggressiva motståndare.
När under 1740-talet ett särskilt parti
bildades kring det unga tronfölj
ar-paret, anslöt sig S. till detta och blev
en av dess mest fanatiska anhängare.
Hans brist på behärskning och
benägenhet för rättshaveri gjorde honom
mindre väl lämpad för politiska
uppdrag, och vid flera tillfällen gjorde
lian sitt eget parti mer skada än nytta.
Vid revolutionsriksdagen 1755—56
sökte han bearbeta bondeståndet i
rojalistisk riktning, men då han
riktade häftiga anklagelser mot
böndernas talman, Olof Håkansson, blev han
häktad av ständernas stora
kommission. Rättegången mot S. fick på
grund av hans på en gång bisarra och
arroganta uppträdande en närmast
komisk prägel. Han förklarades sakna
förståndets rätta bruk och
inspärrades på Bohus fästning, varifrån han
dock 1762 utsläpptes. Även S:s
privata liv kännetecknas av
processlystnad och ekonomisk omdömeslöshet. —
Gift 1733 med Margareta
Silfversparre. •— Litt.: Esther Jacobson,
"Bröderna S." (i Personliist. tidskr.
1926). H. E—a.

2. Schechta [Skeckta), M a g n u s,
arméofficer, f. 28 febr. 1702 på
Löv-liamra. Skepptuna skn, Stockholms
län, † 15 april 1771 i Strömstad. Bror
till S. 1. — S. inträdde 1719 som
volontär vid Livgardet, blev 1720
rustmästare och 1723 sergeant. Liksom
åtskilliga andra svenskar, som voro
missnöjda med Arvid Horns
försiktiga utrikespolitik, trädde S. 1733 som
frivillig i Stanislaw Leszezynskis
tjänst, sedan denne s. å. valts till
polsk konung; S. avancerade till
kapten i dennes livdragonreg. Sedan

Stanislaw tvingats avstå Polens
krona, övergick S. i preussisk tjänst,
där ban 1746 blev major. Med samma
iver som brodern engagerade sig också
S. på hovets sida i den politiska
kampen under 1740-talet, och liksom
denne var han genom sin häftighet
och politiska omdömeslöshet ytterst
riskabel att ha till meningsfrände.
Sedan han på riksdagen 1746—47
svårt förgått sig emot
lantmarskalken, dömdes han att mista säte på
Riddarhuset. Visserligen upphävdes
domen, men S:s politiska bana var
slut. Under de följ. ären var det
huvudsakligen frågor av ekonomisk
natur, som fångade hans intresse. Han
flyttade över till Finland men
återvände till Sverige och drev under sina
sista år affärsverksamhet i
Strömstad. — Ogift, — Litt.: Esther
Jacobson, "Bröderna S." (i Personliist.
tidskr. 1926). H. E—a.

Schedin, Albert, bokhandlare,
se nedan.

Schedin, Gustaf, bokhållare,
upprorsman, f. 25 febr. 1700 i Stora
Skedvi skn, Kopparb. län, † 30
jan. 1744 i Stockholm. Föräldrar:
bonden Gustaf Christophersson och
Britta Andersdotter. — S:s färgrika
bana började med att lian vid unga år
tog tjänst hos Christopher Polhem för
att snart nog, endast sextonårig, bli
utskriven som soldat för att delta i
Karl XII:s norska fälttåg. Efter
krigets slut tog han avsked, etablerade
sig som bergsman i Falun och synes
ha nått en viss ställning och
förmögenhet, till stor del tack vare ett
förmånligt gifte, delvis även genom
bedrägliga manipulationer. Snart blevo
emellertid hans affärer sämre, och till
slut lät han locka sig av preussiska
värvare och enrollerade sig i Fredrik
Vilhelm I:s berömda garde, varifrån
han emellertid snart rymde och
återvände till Sverige för att bli
bokhållare vid Insjöns kopparverk. Bedan
vid dalupprorets början uppträdde
lian som en av rörelsens ledare och
var tydligen en av dem, vilka mer
märkbart bidrogo till att utforma
dess program. Kort tid senare, i juni
1743, framstår lian också som den
erkände anföraren. För denna uppgift
ägde lian otvivelaktigt vissa
förutsättningar genom sitt mod och sin
begåvning. Men han hade å andra sidan
påtagliga svagheter: lian saknade
uthållighet och besinning samt
behärskades av ovanlig äregirighet; det
har påståtts, att han eftertraktade
överståthållarposten i Stockholm.
Hans makt nådde sin kulmen under
marschen från Falun till Hedemora
och Sala, men allteftersom
händelseutvecklingen komplicerades, blev hans
inkompetens som ledare alltmera

uppenbar, och till slut fick han
överlämna ledningen åt majoren V. G.
Wrangel. Under de kritiska dagarna
i Stockholm, då lian f. ö. visade sig
ganska vacklande och tveksam, var
S. praktiskt taget helt skjuten åt
sidan. S. dömdes jämte fem andra av
upprorets ledare till döden och
avrättades. — Litt.: B. Beckman,
"Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser
inom allmogen och bondeståndet"
(1930). _ S.S—s.

Schedin, Oskar, bokhandlare, se
nedan.

1. Schedin, Karl Albert,
bokhandlare, f. 26 okt. 1S71 i Göteborg,
† 21 sept. 1940 i Lund. Föräldrar:
fabrikören Carl S. och Laura
Völck-sen. — Efter läroverksstudier i
Göteborg och kontorspraktik i England
hade S. 18S7—96 div.
bokhandelsanställningar, bl. a. i Lybeck och
Antwerpen. Sistn. år övertog han tills,
med brodern Oskar S. (S. 2) Ph.
Lindstedts univ.-bokhandel i Lund. De
upparbetade energiskt denna gamla firma,
återupptogo utlandsförbindelserna
och drevo fram företaget till ett av
landets främsta. Det ombildades 1910
till ab. med S. 2 som verkst. dir. Från
1919, då brodern utträdde ur
företaget, innehade S. direktörsposten. —
S. var i många år v. ordf. i Sv.
bok-handlarefören:s centralstyr. och från
1930 ordf. i dess skånekrets. — Gift
1896 med Olga Jörgensen. H. Fr.

2. Schedin, O skarEmil,
bokhandlare, f. 13 okt. 1873 i Göteborg, † 11
maj 1941 i Stockholm. Bror till S. 1.
— S. övertog 1896 tills, med brodern
Albert S. (S. 1) Ph. Lindstedts
univ.-bokhandel i Lund, där han verkade till
1919, från 1910 som verkst. dir. i det
nybildade ab. Efter att 1920—25 ha
ägnat sig åt industriell verksamhet
inträdde han sistn. år som verkst. dir.
i ab. Seelig och co., Stockholm, vars
viktiga och komplicerade
distribution till hela den sv. bokhandeln han
ledde till sin död. Han var även
livligt verksam i olika
branschorganisationer. — Gift 1902 med Jenny
Bergqvist. H. Fr.

Scheele, Carl’Wilhelm,
kemist, f. troligen 9 dec. 1742 i
Stralsund, † 21 maj 17S6 i Köping.
Föräldrar: köpmannen Joachim
Christian 8. och Margaretha Eleonora
Warnekross. — Efter elementära
skolstudier i hemstaden blev S. 1757 elev
på apoteket Enhörningen i Göteborg,
där lian stannade i åtta år. Han
tjänstgjorde 1765—68 på apoteket
Fläkta örn i Malmö, 1768—70 på
apoteket Förgyllda korpen i
Stockholm och 1770—75 på apoteket
Uplands wapen (numera Lejonet) i
Uppsala. Sistn. år antogs S. att som
provisor förestå apoteket i Köping, vilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free