- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
537

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele, Carl Wilhelm - Schéele, von, ätt - 1. Schéele, Frans von - 2. Schéele, Götrik von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schéele

537

von Schéele

lät 1928 resa en minnesvård på den
plats, där graven enligt traditionen
skall ha varit belägen. Redan 1827
hade Apotekarsocieteten låtit
uppsätta ett epitafium i Köpings kyrka.
Statyer över S. finnas i Humlegården
i Stockholm (av J. Börjeson, 1892)
och i Köping (av C. Milles, 1912).
Vet. akad. präglade en medalj över S.
1789, och Sv. akad. ägnade honom
1827 års minnespenning. — S:s
samlade skrifter ha utgivits på tyska av
S. F. Hermbstädt (Berlin 1793; ny
utgåva i faksimiltryck 1891).
Huvuddelen av S:s bevarade korrespondens
har publicerats av A. E. Nordenskiöld
(1892). Efterlämnade manuskript ha
utgivits i reproduktion och tolkning
av C. W. Oseen (1942). — På
dödsbädden gifte sig S. (18 maj 1786)
med förre apoteksinnehavarens änka
Sara Margareta Pohl, f. Sonneman,
som under många år förestått hans
hushåll. —- Litt.: C. W. Blomstrand,
"C. W. S." (i Vet, akad:» lefnadsteckn.,
3, 1886—94); O. Zekert, "C. W. S.
Sein Leben und seine Werke"
(Mit-tenwald 1931—33); B. Hildebrand,
"Scheeleforskning och
scheelelittera-tur" (i Lvchnos 1936); A. Fredga,
"C. W. S." (i Vet. akad:s årsbok
1942). A. Fr.

Schéele, von, ätt, härstammande
från en pommersk adelsätt Scheel,
känd redan 1405. Den sv. ättens äldste
kände stamfar Martin Scheel var 1493
och 1498 kansler hos hertigen av
Pommern. En ättling till honom i femte
led, bryggaren och handelsmannen i
Anklam Benjamin S. (f. 1642, † 1694),
blev far till Christian S. (f. 1691, †
1750), som 1709 genom fiendens anfall
fördrevs från sin egendom och 1710
som flykting kom till Stockholm; han
var slutligen brukspatron på
Eckers-holm i Byarums skn och Götaström i
Tofteryds skn i Jönköp. län. Hans
söner, assessorn i Göta hovrätt Adam
S. (f. 1720, † 1804) och
brukspatronen, överdir. och bergsrådet Christian
Benjamin S. (f. 1721, † 1799),
natu-raliserades 1768 som sv. adelsmän med
namnet von S. och blevo stamfäder
för ättens nu levande två grenar. Till
den yngre av dessa hörde Christian
Benjamin von S:s son,
stabslöjtnanten vid Björneborgs reg.,
kammarjunkaren Adolf Fredrik von S. (f.
1768, † 1817). En äldre son till denne,
överintendenten Frans von S. (S. 1),
hade sönerna a) bruksägaren
Christian Georg Robsahm von S. (f. 1823,
† 1862), far till förste
folkskolinspektören prof. Frans von S. (S. 4),
och b) hovintendenten Götrik von S.
(S. 2), far till överkontrollören Carl
von S. (S. 5). Av
kammarjunkaren Adolf Fredrik von S:s yngre
söner märkas löjtnanten Carl Axel

Adam von S. (f. 1797, † 1837), känd
som litograf, och kyrkoherden i
Bringetofta, Växjö stift, prosten Knut
Georg von S. (f. 1805, † 1854), far
till biskopen Henning von S. (S. 3).

1. Schéele, Frans Adolf von,
bergsman, f. 21 okt. 1795 på
Eckers-holm i Byarums skn, Jönköp. län, †
20 juli 1863 i Filipstad.
Föräldrar: godsägaren och kammarjunkaren
Adolf Fredrik von S. och Henrika
Christina von Knorring. — S. blev
student i Lund 1809 samt avlade
kameralex. 1811 och bergsex. 1812.
Han blev auskultant i bergsstaten
1814, fick geschworners titel s. å. och
förordnades 1821 till geschworner i
Värmland, där ban sedan verkade
under resten av sin levnad. Han
erhöll bergmästares titel 1824 och
utnämndes till bergmästare i Värmland
1835. Bedan 1829 hade han blivit kam-

Frans von Schéele. Målning (detalj) av G.

U. Troili (Bergsskolan, Filipstad).

marjunkare, och 1860 fick han titeln
överintendent. — I sina yngre år
företog S. utländska resor, varvid han
studerade bergshanteringens
utveckling; han meddelade sina iakttagelser
och rön i tidskr. och årsberättelser.
De förbättringar han därvid fann
gagneliga för den sv.
bergshanteringen bemödade ban sig om att få
genomförda. Han grundade 1830 Bergsskolan
i Filipstad, som han förestod i trettio
år, och han medverkade till
stiftandet av Värmländska
bergsmanna-fören. I sin nitälskan om
samhällslivets utveckling i Värmland,
vilken förskaffade honom hederstiteln
"landshövding till gagnet", verkade
han för bättre samfärdsmedel oeh
bättre arbetsförhållanden och
sjukvård. Åren 1848—60 bestred S.
sekr.-befattningen hos Värml. läns
hushållningssällskap. Han gjorde även
stora samlingar till Värmlands
historia ocli beskrivning, av vilka ban be-

gagnade en del för det av honom
upplagda stora planschverket
"Wermland i teckningar" (1858). För sina
insatser hedrades han bl. a. av
Jernkontoret och hushållningssällskapet
med deras stora förtjänstmedaljer i
guld. S. blev led. av Lantbruksakad.
1849. — Gift 1822 med Maria
Elisabeth Lundqvist. E. Y.

2. Schéele, G ö t rik Wilhelm
Rinman von, jordbrukare, hovman, f.
25 aug. 1834 i Filipstad, † 25 juli
1913 i Alingsås. Son till S. 1. — S.
blev student i Uppsala 1855 och
underlöjtnant vid Dalreg. 1856, tog
avsked 1858 för att ägna sig åt
jordbruk men kvarstod som underlöjtnant
i armén och lämnade militärtjänsten
1865. Han genomgick 1859—60
lantbruksskolan i Fiskeby i Norrköping
och blev 1863 disponent för Kilanda
säteri i Kilanda skn, Älvsb. län; han
arrenderade säteriet 1883—1908. År
1870 blev han föreståndare för den
till Kilanda flyttade statens
lantbruksskola, och denna post innehade
ban till 1908. — S. var en mångsidig
och som jordbrukare och
trädgårdsodlare framstående man. Under hans
ledning blev skolan på Kilanda
teoretiskt ocli praktiskt ett mönster
fölen lägre lantbruksskola. Han var även
en verksam kraft i Älvsb. läns n.
hushållningssällskap, där lian tillhörde
förvaltningsutskottet 1S68—1906 och
var v. ordf. 1887—98; sällskapets
stora guldmedalj erhöll ban 1893. S.
innehade uppdrag av hertig Fredrik
av Slesvig-Holstein (1873, 1878) att
omorganisera lians egendomar och av
finska staten (1873) att uppgöra
förslag till omorganisation av
lantbruksläroverken. År 1877 blev han led. och
1911 hedersled, av Lantbruksakad.,
vars jetong i guld ban fick 1887. — S.
utnämndes till hovintendent 1868 och
till kammarherre 1889. Han hade även
kommunala uppdrag. — Gift 1) 1866
med Frida Maria Bolette Jerndorff

Götrik von Schéele.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free