- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
538

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schechta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Schéele

538

von Schéele

Henning von Schéele.

från Danmark, † 1883; 2) 1884 med
Ida Charlotta Hagberg. S. L.

3. Schéele, Knut Henning
Gezelius von, biskop, politiker, f. 31 maj
1838 i Stockholm, † 7 april 1920 i
Uppsala. Föräldrar: prosten Knut
Georg von 8. och Mathilda Charlotta
Gezelius. Brorson till S. 1. — Efter
studier vid Växjö gymnasium blev S.
student i Uppsala 1856, avlade där
prästex. 1860 och fil. kand.-ex. 1863
samt blev sistn. år fil. dr. Efter att
från 1865 ha biträtt som lärare inom
teologiska fakulteten blev han 1S67
teol. kand. och docent i teologiska
prenotioner, 1873 teol. adjunkt och
kyrkoherde i Hagby-Ramsta
prebendepasto-rat samt 1877 teol. dr och
kontraktsprost i Hagunda kontrakt, varjämte
lian 1865—76 var lärare och rektor vid
olika läroverk iUppsala. Han var 1879
—85 prof. i teologiska prenotioner
och encyklopedi vid Uppsala univ.
Bedan 1885 kallad till biskop i Visby
stift tillträdde lian detta ämbete följ.
år och kvarstod däri till sin död, det
sista året dock tjänstledig på grund
av sjukdom. — S. var framstående
som vältalare och teologisk
skriftställare. Han författade bl. a. läroboken
"Teologisk symbolik" (1877—79)
samt utgav 1S83—94 Tidskr. för
kristlig tro och bildning (tills, med biskop
U. L. Ullman). Hans uppsatser där
präglas av hans goda kontakt med den
moderna kulturutvecklingen. S. var
sålunda en varm anhängare av
freds-och nykterhetssträvandena och deltog
såväl i flera interparlamentariska
kongresser som i
antialkoholkongres-sen i Budapest 1906.
Utställningsåret 1897 presiderade S. i Stockholm
vid allm. nordiska missionsmötet och
vid religionsvetenskapliga kongressen.
På hans initiativ stiftades 1900 Sv.
Jerusalemsfören., vilken inrättade
sjukhus och skolor i Palestina. Vid
Augustanasynodens jubileum 1901

promoverades S. till jur. hedersdr vid
Yale univ., Förenta staterna. ■— S.
deltog som Riddarhusets yngste led. i
riksdagen 1865—66 och höll därunder
ett uppmärksammat anförande för
representationsreformen. Åren 1900—11
representerade han Visby i Andra K.
Han gick därvid till en början som
vilde men var 1903 ordf. i de moderata
reformvännernas grupp. I
rösträttsfrågan instämde han i huvudsak med
Liberala samlingspartiet. S., som
tillhörde riksdagens nykterhetsgrupp och
även bekände sig till förbudsidén,
gjorde sin främsta riksdagsinsats som
ordf. i det utskott, dit flertalet
nykterhetsmotioner hänvisades. — Gift
1868 med Anna Gustava Maria
Ekman. — Litt.: J. Norrby, "K. H. G. von
S." (1925). S.Sw.

4. Schéele, Frans Alexander von,
filosof, pedagog, f. 31 juli 1853 i
Färnebo skn, Värml. län, † 11 maj 1931
i Stockholm. Föräldrar:
brukspatronen Christian Georg Robsahm von 8.
och Charlotta Maria Hedberg. Sonson
till S. 1. — Efter mogenhetsex. i
Gävle 1873 inskrevs S. s. å. som
student i Uppsala, där han blev fil. kand.
1881, fil. lic. 1884 och fil. dr 1885.
Han var docent i estetik vid Uppsala
univ. 1885—87 och blev sistn. år
docent i praktisk filosofi där. Åren 1902
—05 var lian föreståndare för den
teoretiska provårskursen vid Uppsala
högre allm. läroverk. Han erhöll
prof:s namn 1903. År 1905 utnämndes
ban till förste folkskolinspektör vid
Stockholms stads folkskolor; från
denna befattning avgick han 1918.
S. grundade 1891 Sv. tidskr. (ss.
fortsättning av Ny sv. tidskr.) och var
dess red. till 1895. Åren 1906—07 var
ban red. för den pedagogiska tidskr.
Manhem. — Ett av de mest
utmärkande dragen hos S. var det vakna
intresset för samtidens
naturvetenskapliga strömningar inom filosofi
ocli psykologi. Som filosof fortsatte

Frans von Schéele.

han på ett ovanligt självständigt sätt
den senare boströmianismen,
förmedlad av bl. a. Ribbing, Sahlin och
Wikner. I "Samuel Grubbes skönhetslära"
(1885, drsavh.) utreder S. den
ställning Boströms närmaste föregångare
intog inom estetiken. I "Kan Gud
tänkas såsom vilja?" (1887) står han
fortfarande kvar på den boströmska
ståndpunkten, som han emellertid
senare finner otillfredsställande; mot
den boströmska idealismens försök att
lösa de filosofiska problemen från
rent abstrakta utgångspunkter vänder
han sig i "Filosofiska studier. l:a
samlingen" (1902), där lian i stället
söker närma filosofin till
erfarenhetsvetenskaperna. Sitt senare
skriftställarskap ägnade S. främst åt
psykologin. I "Det mänskliga själslifvet"
(1894—96), den första sv.
vetenskapliga handboken i psykologi, företräder
ban en spiritualistisk uppfattning av
själen men visar samtidigt
anmärkningsvärd förståelse för den
experimentella synen på de psykologiska
problemen, en förståelse som
sedermera ytterligare utvecklades. S. är en
av de första betydande repr. för den
moderna pedagogiken i vårt land, ocli
som folkskolinspektör liade han
tillfälle att omsätta sina teorier i
praktiken. Sin pedagogiska skolning hade
ban förvärvat bl. a. genom fackstudier
i Frankrike och Tyskland. Han
företräder en ganska långt driven
aktivitetspedagogik och betonar betydelsen
av självverksamhet och stöd åt
fantasin. — Förutom de nämnda arbetena
utgav S. bl. a. "Nutidslögner eller
framtidssanningar? Kritik af Max
Nordaus tvänne arbeten
’Konventionella nutidslögner’ och ’Paradoxer’"
(1885), "Lärobok i psykologi" (1S99),
"Om själens odödlighet" (s. å.) samt
"Folkuppfostran och yrkesskolor"
(1911). — Gift 18S6 med Hanna
Ru-ner. G. B—r.

5. Schéele, Carl Götrik Adolf,
von, kemist, ämbetsman, f. 6 dec.
1869 på Kilanda i Kilanda skn,
Älvsb. län, † 13 okt. 1942 i
Kristianstad. Son till S. 2 i hans första gifte.
—■ Efter mogenhetsex. i
Vänersborg 1890 blev S. vid Uppsala univ.
fil. kand. 1893, fil. lic. 1898 och fil.
dr 1900 samt var där docent i kemi
1900—04. Han blev föreståndare
föl-kemiska stationen i Kristianstad 1904,
förste överkontrollör vid
sockertillverkningen 1906—13 och tf.
överingenjör i Kontrollstyr. 1912 samt var
överkontrollör vid brännvins- och
maltdryckstillverkningen i Kristianst.
län 1914—37. — Under sin uppsalatid
studerade S. bl. a. de sällsynta
jordartsmetallernas kemi, och hans
drsavh. bär titeln "Praseodym och några
af dess föreningar" (1900). I övrigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free